--- title: "Utgiftsområde 24 Näringsliv​" source: "https://data.riksdagen.se/dokument/HD023736.html" beteckning: "2025/26:3736" published: 2025-10-07 created: 2026-08-06 description: "Motion 2025/26:3736. 2136 ord. Omnämnanden av AI (ordgräns): 4." --- Kommittémotion C Motion till riksdagen 2025/26:3736 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Centerpartiet har under en lång tid velat se en rad reformer för tillväxt i hela landet. Det krävs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen och bättre fungerande infrastruktur i hela landet. Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, inflationen och räntorna har stigit, vilket gjort det tuffare för både små och stora företag. Uppsägningar och konkurser avlöser varandra och arbetslösheten har stigit med 100 000 personer sedan denna regering tillträdde. Därför behövs en näringspolitik som skapar förutsättningar för jobb och företagande runt om i Sverige. För de stora industrietableringarna, som är en förutsättning för en nationell och global omställning, är det också nödvändigt med förbättringar i miljöbalken och en förenklad och effektivare tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll bör säkerställas att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens, oavsett yrke, att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en stor roll och risken är betydande att Sveriges relativt höga skatter på arbete, inklusive de höga marginalskatterna, gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Sveriges bostadsmarknad, där det är svårt och dyrt att bygga nytt samtidigt som hyressystemet inte fungerar, utgör ett problem för Sveriges konkurrenskraft. För att ha ett näringsliv som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen behövs ett gott klimat för forskning men även för små innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, att starta och växa i Sverige. Detta tillsammans med en tydlig agenda för regelförenklande kommer att underlätta för företagandet i Sverige och göra oss konkurrenskraftiga gentemot resten av världen. Bygg Sverige starkt och hållbart Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin bidrog till att den genomsnittliga svenska invånarens välståndsnivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metalliska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen under lång tid varit stort. Skogen och gruvorna När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70 000 människor är direkt anställda i skogsnäringen. När man räknar in alla underleverantörer är 140 000 människor sysselsatta i branschen. Skogsindustrin investerar årligen runt 15 miljarder kronor och stod därmed för 10–12 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2024 på 185 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för runt 8 000 jobb, men det dubbla om man räknar med indirekta jobb. Trygga försörjningen av innovationskritiska metaller För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör tillgången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Centerpartiet vill att Sverige blir ett land som bidrar till den gröna omställningen genom att öka brytningen av innovationskritiska metaller där så kan ske på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Hantering av miljötillstånd måste förtydligas för att stärka rättssäkerheten, förutsebarheten och effektiviteten. Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor, tar handläggning av miljöprövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i berörda branscher slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs såväl åtgärder här och nu, för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, som en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan 2 till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti. Men det kräver också ”en väg in” som hanterar både nationella, regionala och kommunala tillstånd. Miljöbalken behöver också ses över för att säkerställa att den är samtidsanpassad, och Centerpartiet anser att miljöbalken behöver reformeras till en klimat- och miljöbalk för att väga in klimatnytta i tillståndsprocesser i större utsträckning. Sverige är ett exportland Sverige är en exportnation, därför är det risk att det ekonomiska läget och tullkriget drabbar Sverige extra hårt. Det är stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver exportverksamhet. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga hemmamarknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemmamarknaden. Med cirka tio miljoner potentiella konsumenter är Sverige en begränsad testmarknad för små och medelstora företag att utveckla egna innovativa produkter. För att stimulera till fler innovationer bör steget till export underlättas. Besöksnäringen är viktig för Sverige Besöksnäringen omsätter hundratals miljarder kronor. Den skapar tillväxt och arbetstillfällen både i landsbygd och stad. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Regeringens nya lönegolv som berör personer som kommer utanför EU men som har arbetstillstånd i landet har redan fått kännbara effekter för hela besöksnäringen. Den aviserade ökningen till över 37 100 kronor kommer få långtgående konsekvenser och är en politik som Centerpartiet avvisar. Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En flaskhals är regelkrånglet. Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda. På samma sätt är reglerna om varm mat i samband med alkoholservering helt förlegade. Det är därför positivt att regeringen äntligen lagt fram ett lagförslag som skulle betyda att matkravet försvinner. Regeringen har under 2025 presenterat en ny livsmedelsstrategi, Livsmedelsstrategin 2.0, som tyvärr inte har den reformkraft som Centerpartiet efterfrågat. Vi anser även att det behövs en uppdatering av Matlandet Sverige. Mat är i allt väsentligt, världen över, en anledning till besök. Bra mat kan locka turister som är beredda att lägga en stor del av sin semesterbudget på lokala entreprenörer. Och det är inte enbart restauranger som tjänar på detta. En hel kedja av företagare inom mathantverket får en kontinuerlig avsättning för sin förädling och sina produkter. Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen, denna bör också innehålla en del om Matlandet Sverige. 3 Startups och scaleups Snabbväxande innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, fyller en viktig funktion i att skapa nya innovationer och kommersialisera dessa för att de ska nå konsumenter och företag. De senaste årens tuffa kapitalmarknad har gjort miljön för dessa bolag tuffare och tillgången till kapital har försämrats. Samtidigt som regeringen tagit bort stödet till startups och scaleups via innovationsmyndigheten Vinnova så får detta svåra konsekvenser. En konkursvåg har sköljt över Sverige under 2023 och 2024 och färre nya bolag startas. Detta riskerar att hämma svensk innovationskraft och mer behöver göras för att stötta dessa typer av bolag. Det behövs även reformer för att Sverige ska vara ett attraktivt land för investerare så att våra mindre bolag ska ha tillgång till kapital och kunna startas och växa, för att på sikt kunna internationaliseras. Centerpartiet vill även att regeringen tar fram en sammanhållen strategi för startups och scaleups. Ta vara på digitaliseringens möjligheter för ett starkare näringsliv Sverige och svenskt näringsliv har en stark position i den nya digitaliserade ekonomin som måste förvaltas och utvecklas. Det ligger ett ansvar på politiken att inte bidra till att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter för nya tjänster, nya affärsmodeller eller arbetstillfällen, utan tvärtom ska myndigheter ges i uppdrag att stödja digitaliseringen inom sina olika områden. Existerande regelverk behöver kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten, tekniken med regulatoriska sandlådor för ny teknik observeras av myndigheter innan lagstiftningen genomförs bör användas överallt där det är möjligt samtidigt som företagen som leder den tekniska utvecklingen inom framtidsområden som AI och avancerad robotteknik behöver ges långsiktiga spelregler för att förbli konkurrenskraftiga på en global marknad. För att öka Sveriges konkurrenskraft och stärka Sverige som forskningsnation kommer vi göra en stor satsning på AIforskare och forskarlag i vår budgetmotion. Genom att lägga en miljard på AI-forskare årligen från och med 2026 kommer Sverige att kunna attrahera de bästa forskarna från utlandet och stärka de forskare som finns runt om i landet ytterligare. För att få till synergieffekter vill vi etablera ett AI-center vid ett strategiskt viktigt universitet där de högkvalificerade forskarna kan samverka med näringslivet och har verktygen för att kunna bedriva forskning i världsklass. Regelförenklingsarbetet måste stärkas Tillväxtverket, som har i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen för regelbördan för företagen, uppskattar att företagens samlade regelkostnader nu uppgår till drygt 377 miljarder kronor per år. I en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv anger en tredjedel av de tillfrågade företagen att de upplever regelbördan och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Under år 2024 inför Sverige ett implementeringsråd och ett förenklingsråd, vilket är bra. Syftet är att undvika överimplementering av EU-lagstiftning samt att ta fram förslag på förenklingar i det existerande regelverket. Ännu har dessa råd endast lämnat en handfull rekommendationer. Däremot har regeringen helt undvikit att säkerställa att Regelrådet som funnits i över femton år får de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett 4 företagsperspektiv. För att ytterligare stärka Regelrådet skjuter vi till 15 miljoner kronor årligen för att deras verksamhet ska kunna stärkas. Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god, men måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner. Därför bör myndighetsstyrningen förstärkas genom att förenklingsuppdragen skrivs in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och en förbättrad service mot företagen bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda förenklingsuppdrag i regleringsbreven riskerar att leda till att arbetet inte får den långsiktighet som krävs. Därför behöver det förtydligas i myndigheternas uppdrag att föreslå förenklingar i överordnade rättsakter. Inte sällan har myndigheterna bäst förutsättningar att se var regelverken kan förändras för att korta handläggningstiderna och utöka servicegraden. Sådana förslag bör kunna lämnas till regeringen utan att myndigheterna presenterar fullödiga konsekvensutredningar. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Anslag 1:1 1:2 1:3 1:4 1:5 1:6 1:7 1:8 1:9 1:10 1:11 1:12 1:13 1:14 1:15 1:16 1:17 1:18 1:19 1:20 1:21 1:22 2:1 2:2 2:3 2:4 Verket för innovationssystem Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling Institutens strategiska kompetensmedel Tillväxtverket Näringslivsutveckling Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Turismfrämjande Sveriges geologiska undersökning Geovetenskaplig forskning Miljösäkring av oljelagringsanläggningar Bolagsverket Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Konkurrensverket Konkurrensforskning Upprustning och drift av Göta kanal Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag Kapitalinsatser i statligt ägda företag Avgifter till vissa internationella organisationer Finansiering av rättegångskostnader Bidrag till företagsutveckling och innovation Patent- och registreringsverket Stöd vid korttidsarbete Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet Kommerskollegium Exportfrämjande verksamhet Investeringsfrämjande Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 309 753 3 439 255 812 668 489 278 619 542 −1 200 1 050 000 ±0 13 000 ±0 76 910 114 613 390 747 5 923 14 000 228 281 12 327 234 589 10 804 39 910 −300 ±0 −2 200 ±0 ±0 ±0 ±0 −1 000 ±0 ±0 38 850 11 000 16 860 18 000 269 472 371 096 100 000 ±0 ±0 ±0 ±0 ±0 −2 300 ±0 37 082 130 363 568 367 107 772 −200 −500 ±0 ±0 5 Anslag Avgifter till internationella handelsorganisationer Bidrag till standardiseringen AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning Summa Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 23 517 45 136 ±0 ±0 419 000 8 955 115 ±0 1 055 300 2:5 2:6 2:7 Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill förstärka Regelrådet och avsätter därmed 15 miljoner kr årligen 2026–2028 under 1:4. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Elisabeth Thand Ringqvist (C) Rickard Nordin (C) Anders Ådahl (C) 6