---
title: "Sverige förtjänar bättre – Miljöpartiets budgetmotion för 2026"
source: "https://data.riksdagen.se/dokument/HD023770.html"
beteckning: "2025/26:3770"
published: 2025-10-07
created: 2026-08-06
description: "Motion 2025/26:3770. 41347 ord. Omnämnanden av AI (ordgräns): 2."
---

Partimotion MP1001

Motion till riksdagen
2025/26:3770
av Amanda Lind m.fl. (MP)

Sverige förtjänar bättre – Miljöpartiets
budgetmotion för 2026

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ..........................................................................................................1
Förslag till riksdagsbeslut ..................................................................................................8
1 Inledning .........................................................................................................................8
2 Det ekonomiska läget .....................................................................................................9
2.1 Pessimistiska hushåll håller igen ............................................................................9
2.2 Historiskt hög arbetslöshet ...................................................................................11
2.3 Allt större påverkan från extremväder ..................................................................11
2.4 En orolig omvärld .................................................................................................12
3 Den ekonomiska politikens inriktning..........................................................................13
3.1 Bryt lågkonjunkturen och stärk hushållen ............................................................14
3.2 Värna välfärden – stopp för vinstjakt och automatiska nedskärningar.................14
3.3 Värna naturen och hållbara gröna näringar ..........................................................14
3.4 En rättvis grön omställning ...................................................................................15
4 Det finanspolitiska ramverket.......................................................................................15
4.1 Sverige står inför stora investeringsbehov ............................................................15
4.2 Investeringsmål för den gröna omställningen.......................................................16
5 Det klimatpolitiska ramverket ......................................................................................17
5.1 Sveriges klimatmål ska skärpas ............................................................................17
5.2 Tidöpartierna ökar utsläppen och missar samtliga klimatmål ..............................18
5.3 Med Miljöpartiets politik kan Sveriges klimatmål nås .........................................19
6 Välfärd och trygghetssystem ........................................................................................20
6.1 Mer pengar till vård och skola ..............................................................................20

6.2 Stärk arbetet med en god och nära vård................................................................21
6.3 Satsning på kvinnors hälsa, mödrahälsovård och förlossningsvård .....................21
6.4 Stärk psykiatrin .....................................................................................................21
6.5 Förstärk vårdkompetensrådet................................................................................22
7 Funktionsrätt .................................................................................................................22
7.1 Höjd sjuk- och aktivitetsersättning .......................................................................22
7.2 Höjd schablonersättning för assistans ...................................................................22
7.3 Avgiftsfri ledsagning ............................................................................................23
7.4 Personligt ombud till fler ......................................................................................23
7.5 Stöd till funktionsrättsorganisationer ....................................................................23
8 Stoppa mäns våld mot kvinnor, sexuellt våld och hedersrelaterat våld och förtryck ...24
8.1 Förbättra förutsättningarna för kvinnojourerna och öka tillgången
till skyddade boenden .................................................................................................24
8.2 Skydda barn i mål om vårdnad, boende och umgänge .........................................24
8.3 Gör det enklare att söka vård efter övergrepp och våld ........................................25
8.4 Flyttpeng för att underlätta en väg ut ur eftervåldet .............................................25
8.5 Stöd till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt
våld .............................................................................................................................26
9 Industrin och företagens omställning ...........................................................................26
9.1 Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet utökas ..........................26
9.2 Inför ett återvinningskliv ......................................................................................27
9.3 Moderna och effektiva tillståndsprocesser och bättre samordning.......................27
10 Mer förnybar energi i närtid .......................................................................................28
10.1 Investeringsstöd för grön baskraft ......................................................................28
10.2 Omfattande satsningar på energieffektivisering .................................................28
10.3 Ersättning till kommuner och regioner för förnybar elproduktion .....................29
10.4 Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel ...................29
10.5 Nej till regeringens dyra och klimatskadliga kärnkraftssubvention ...................29
11 Hållbara transporter för alla kräver rätt lösning på rätt plats......................................30
11.1 Låt fossilbolagen betala för omställningen .........................................................31
11.2 En nationell elbilsoffensiv rullas ut ....................................................................32
11.3 Förstärk klimatpremien för miljöarbetsmaskiner, elbussar, tunga miljölastbilar
och lätta ellastbilar ......................................................................................................32
11.4 Bonus för att konvertera en fossilbil till eldrift eller biogasdrift ........................33
11.5 Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur ...........................................33
11.6 Bygg ut järnvägen – fler ska komma fram fortare ..............................................33
11.7 Utveckla stadsmiljöavtal och landsbygdsavtal ...................................................33
11.8 Sverigekortet – billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken ..................34
2

11.9 Stärk kollektivtrafiken ........................................................................................34
11.10 Gör det lättare att cykla och åka kollektivt .......................................................35
11.11 Planera samhället hållbart .................................................................................35
11.12 Ett reformerat och rättvist reseavdrag...............................................................35
11.13 Flygets utsläpp ska minska ...............................................................................36
12 Klimatanpassning för att rusta samhället mot klimatförändringarnas konsekvenser .....36
12.1 Storskaliga klimatanpassningsåtgärder ...............................................................36
12.2 Klimatanpassningsmedel till länsstyrelserna återförs och förstärks ...................36
12.3 Klimatanpassning av bebyggd miljö ..................................................................37
12.4 Ras- och skredsäkring längs med Göta älv .........................................................37
12.5 Stärk arbetet med att säkra nationella klimatriskområden genom ökad statlig
styrning .......................................................................................................................37
12.6 Klimatanpassning av skogsbruket ......................................................................37
12.7 Klimatanpassning av jordbruket .........................................................................38
13 Hushållens ekonomi och arbetsmarknad ....................................................................38
13.1 Stärk Sveriges barnfamiljer med höjt barnbidrag ...............................................38
13.2 Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer med små marginaler ..................................39
13.3 Höjt studiebidrag för studenter ...........................................................................39
13.4 Tandvård för unga...............................................................................................40
13.5 Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel ......................................................40
13.6 Aktiv arbetsmarknadspolitik mot massarbetslösheten........................................40
13.7 Stärkt lokal närvaro i Arbetsförmedlingen .........................................................41
13.8 Tryggare och mer rättvis a-kassa ........................................................................41
13.9 Ersättning för arbetsgivare med höga sjuklönekostnader ...................................42
13.10 Åtgärder för unga som varken studerar eller arbetar ........................................42
13.11 Individuell etablering ........................................................................................42
14 Natur och miljö ...........................................................................................................42
14.1 Omfattande satsningar på starka ekosystem .......................................................43
14.2 Skydd av djur och natur ......................................................................................43
14.3 Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper...................................43
14.4 En miljard för restaurering av naturen ................................................................44
14.5 Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra omställningen .....................44
14.6 Inför möjligheten att teckna klimatavtal i skogen ..............................................44
14.7 Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö ...45
14.8 Biologisk mångfald i odlingslandskapet .............................................................45
14.9 Förstärkt viltförvaltning ......................................................................................45
14.10 Permanent satsning mot invasiva arter .............................................................46
14.11 Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv ..........................................46
3

14.12 Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete .............................46
14.13 Stärkt miljöforskning i takt med tiden ..............................................................47
14.14 Internationellt miljö- och klimatsamarbete .......................................................47
14.15 Kraftsamling för levande hav och vatten genom en havsmiljömiljard .............47
14.16 Förstärkt arbete med akvatiska ekosystem, områdesskydd och restaurering ...48
14.17 Förstärkt arbete mot övergödning och lokalt havs- och vattenvårdsarbete ......48
14.18 Växla upp arbetet med att miljöanpassa vattenkraften .....................................48
14.19 En ren havsmiljö – sanering av fartygsvrak, insamling av fiskeredskap och
strandstädning .............................................................................................................49
14.20 Återinför förbudet mot industriellt fiske och stimulera hållbara fiskemetoder ....49
14.21 Kunskapsuppbyggnad inom ekosystembaserad vatten-, kust- och
havsförvaltning ...........................................................................................................49
14.22 Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till hållbart fiske ..............50
14.23 Rädda ålen ........................................................................................................50
14.24 Ökad fiskerikontroll ..........................................................................................50
14.25 Ett giftfritt samhälle ..........................................................................................50
14.26 Förstärkt arbete mot PFAS, och sanering av förorenade områden ...................51
15 Gröna näringar: skogsbruk och jordbruk ....................................................................52
15.1 Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk ........................................52
15.2 Inför ett bonus malus-system för skogsbruk .......................................................52
15.3 Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder .........................................53
15.4 Skogslån ..............................................................................................................53
15.5 Kompetensutvecklingscheck till skogsentreprenörer .........................................53
15.6 Oberoende rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria
skogsbruksmetoder .....................................................................................................53
15.7 Systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i hela
skogslandskapet, inventering och utökad tillsyn ........................................................54
15.8 Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare.......54
15.9 Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog ...............................54
15.10 Naturnära jobb ..................................................................................................55
15.11 Ett levande lantbruk i hela landet .....................................................................55
15.12 Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder ..........................................55
15.13 Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling, rådgivning
och satsning på unga ...................................................................................................56
15.14 Minska byråkratin för lantbrukare – regelstöd och samlad service ..................56
15.15 Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker ............57
15.16 Biologisk mångfald, ökad kolinlagring och stärkta miljöåtgärder ...................57
15.17 Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning ...................57
15.18 Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket ...................58
4

15.19 Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion
och livsmedelsföretag .................................................................................................58
15.20 Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel ...............................58
15.21 Ökad satsning mot matsvinn .............................................................................58
15.22 Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och va-investeringar.......................59
15.23 Inför ett jordbruksavdrag och en biopremie .....................................................59
15.24 Ökade stöd för förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp ...........................59
15.25 Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete ....................................................59
15.26 Hälsorisker med dålig djurhållning – antibiotikaskatt och bättre djurskydd ....59
15.27 Satsning på djurfri forskning ............................................................................60
16 Bra bostäder till alla....................................................................................................60
16.1 Statliga byggkrediter för fler bostäder med rimliga hyror ..................................61
16.2 Industriomställningen kräver stora samhällsinvesteringar .................................61
16.3 Minskad klimatpåverkan och ökad cirkulär ekonomi ........................................61
16.4 Energieffektivisering av flerbostadshus och lokaler...........................................62
16.5 Gröna trygga utemiljöer ......................................................................................62
16.6 Bostadsförsörjning – ett delat ansvar ..................................................................62
17 En långsiktig grön konsumentpolitik..........................................................................63
17.1 Främja produkter som håller över tid .................................................................63
17.2 Stärk skyddet för enskilda individer ...................................................................63
17.3 Målet för konsumentpolitiken.............................................................................64
18 En grön feministisk utrikespolitik ..............................................................................64
18.1 Stärk Sveriges arbete för fred, säkerhet och rättvisa ..........................................64
18.1.1 Stöd till internationella domstolar ...............................................................65
18.2 Utvecklingssamarbete för en rättvis värld ..........................................................65
19 Utbildning och forskning i världsklass .......................................................................66
19.1 Mer resurser och stärkt likvärdighet i skola och förskola...................................66
19.2 Fler barn ska kunna gå mer på förskola och fritids ............................................66
19.3 Mer resurser till högre utbildning och forskning ................................................67
19.4 Alla ska kunna studera och vidareutbilda sig .....................................................67
19.5 Ukrainska flyktingars tillgång till CSN ..............................................................68
20 En stark och livskraftig demokrati .............................................................................68
20.1 Åtgärder för att stärka demokratin ......................................................................68
20.2 Ett starkt mediestöd och förbättrad medie- och informationskunnighet för en
levande demokrati .......................................................................................................69
20.3 Antirasism, hot och hat .......................................................................................70
20.4 Tillgång till statlig service i hela landet ..............................................................70
20.5 Långsiktiga satsningar för nationella minoriteter ...............................................70
5

20.6 Stärkta insatser för urfolket samerna ..................................................................71
21 En levande kultur och starkt civilsamhälle .................................................................72
21.1 En ambitiös kulturbudget ....................................................................................72
21.2 Bättre villkor för kulturarbetare ..........................................................................73
21.3 Kulturell allemansrätt, bibliotek och stärkt kulturskola .....................................73
21.4 Filmfond och stärkt kulturnäring ........................................................................74
21.5 Civilsamhället .....................................................................................................74
21.6 Idrottsrörelsen och friluftslivet ...........................................................................74
22 Brottsförebyggande arbete och trygghet ....................................................................75
22.1 Stärk upp Kriminalvården...................................................................................75
22.2 Fler poliser ..........................................................................................................76
22.3 Insatser för barn i riskzon ...................................................................................76
22.3.1 Utökat stöd till föräldrar och anhöriga ........................................................77
22.4 Resurser till den största socialtjänstreformen på 50 år .......................................77
22.5 En ny myndighet mot segregation ......................................................................78
23 Migration och bättre mottagande................................................................................78
23.1 Korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna ....78
23.2 Höjd dagersättning ..............................................................................................79
23.3 Ge asylsökande rätt till sfi ..................................................................................79
23.4 Bättre mottagande av ensamkommande barn .....................................................80
23.5 Bättre villkor för ukrainska flyktingar ................................................................80
23.6 Stärkt rättssäkerhet och trygghet vid förvar........................................................80
Ta emot fler kvotflyktingar ....................................................................................81
24 Skatteförslag och finansiering ....................................................................................82
24.1 Egna skatteförslag ...............................................................................................82
24.1.1 Halverad moms på reparationer ..................................................................82
24.1.2 En mer progressiv beskattning av stora kapitalinnehav ..............................82
24.1.3 Höjd malus för nya bilar med stora utsläpp ................................................83
24.1.4 Tillfällig bankskatt ......................................................................................83
24.1.5 Återinförd flygskatt och skatt på privatjet ..................................................83
24.1.6 Grön skatteväxling i jordbruket ..................................................................83
24.1.7 Återinförd utfasning av jobbskatteavdraget ................................................83
24.1.8 Sänkt moms på biobiljetter .........................................................................84
24.1.9 Sänkt skatt på el från fjärrvärme .................................................................84
24.1.10 Bättre förutsättningar för solel ..................................................................84
24.1.11 Höjt pris på koldioxid ...............................................................................84
24.2 Avvisade skatteförslag ........................................................................................85
24.2.1 Nej till ytterligare ett jobbskatteavdrag .......................................................85
6

24.2.2 Avvisad tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter ......................................85
24.2.3 Avvisad skattesänkning på jordbruksdiesel till förmån
för jordbruksavdrag ................................................................................................85
24.2.4 Nej till förändrade 3:12-regler ....................................................................85
24.3 Andra omprioriteringar .......................................................................................86
24.3.1 Fritidskortet .................................................................................................86
24.3.2 Nej till ytterligare försämringar på migrationsområdet ..............................86
24.3.3 Nej till regeringens fattigdomsreform .........................................................86
Bilaga ...............................................................................................................................87

7

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken som föreslås i motionen.
2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid
sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell E i motionen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att balansmålet för den
offentliga förvaltningens sparande ska kompletteras med ett investeringsmål och ett
särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning och
tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt
förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om
att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna
beräkning och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för
2027 och 2028 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens
budgetarbete.
6. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter
för 2026 enligt förslaget i tabell A i motionen.
7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden
för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell B som riktlinje för regeringens
budgetarbete.

1 Inledning
Vi lever i möjligheternas tid. Det har aldrig varit så enkelt att ställa om till en hållbar värld
med en rättvis klimatomställning. Tekniken och kunskapen finns där samtidigt som människor längtar efter att få det bättre och kunna vara en del av omställningen. Det största
hindret är att den politiska viljan från regeringen saknas. Tidöregeringen har helt misslyckats med att ta Sverige framåt. Istället vill man backa in i framtiden. Så behöver det
inte vara.
I den här skuggbudgetmotionen finns förslagen för ett bättre, starkare, tryggare och mer
hållbart Sverige. Ett där vi minskar utsläppen, tryggar välfärden och stöttar hushållen.
Det är en budget där vi visar att det går att ställa om och investera i framtiden samtidigt
som vi bygger ett bättre samhälle både för nu och för framtiden.
Inför valet lovade Ulf Kristersson att han skulle få ordning på Sverige. Det har han
misslyckats med. Idag är arbetslösheten rekordhög, välfärden har satts på svältkur och
politiken har aktivt ökat utsläppen. Hushållen är hårt pressade. Vårdköerna ringlar sig
långa, kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna och skolan saknar de resurser som
krävs för att ge alla barn en bra och rättvis start i livet. Vi är dessutom på väg att missa
alla våra klimatmål. Det byggs mer eller mindre inte längre någon vindkraft i Sverige.
Den gröna omställningen har slagits sönder.
Det är en orolig tid och en osäker omvärld. Sverige och Europa befinner sig i ett nytt
säkerhetspolitiskt läge samtidigt som geopolitiska spänningar påverkar vår trygghet och
säkerhet. Då krävs politik som klarar av att möta de hot och utmaningar som vi står inför,
oavsett om det är säkerhetspolitiken, inflationen, klimatkrisen eller behoven i välfärden.
8

Det är en sådan politik vi presenterar idag. Den som gör livet bättre och tryggare för
människorna här och nu, men som också tar klimatutmaningen och naturkrisen på allvar.
Sverige kan genomföra en grön och rättvis omställning och vi har allt att vinna på att
göra den. Vi kan öka näringslivets konkurrenskraft och säkra framtida jobb genom att
ligga i framkant i teknikutvecklingen. Vi kan bli kvitt fossilberoendet som gynnar Putin,
stärka vår beredskap och skydda hushåll och företag från framtida prischocker på fossilt.
Vi kan bromsa klimatförändringarna som utgör ett existentiellt hot. När Sverige går före
och visar vägen kan vi också ställa högre krav på EU och andra länder att göra mer. Den
här budgeten visar på att det är möjligt. Tillsammans kan vi förändra. Sverige förtjänar
bättre.

2 Det ekonomiska läget
Sveriges ekonomi fortsätter att hacka. Lågkonjunkturen har bitit sig fast. Hushållen är
fortsatt försiktiga, arbetslösheten är på rekordnivåer och företagen drar sig för att anställa. Det är tydligt att en bristande inhemsk efterfrågan är den främsta bromsklossen
för att återhämtningen ska ta fart.
Antalet nya jobb hos Arbetsförmedlingen har minskat kraftigt under sommaren och
arbetslösheten har stigit till den högsta nivån sedan pandemin, samt tredje högst i Europa.
Bostadsbyggandet ligger kvar på mycket låga nivåer. Ekonomiska bedömare, inklusive
Finansdepartementet, har gång på gång fått uppdatera sina prognoser för att reflektera
att den ekonomiska återhämtningen inte tagit fart. Tvärtom har Sverige haft en mycket
svag ekonomisk utveckling. Samtidigt som arbetslösheten har sjunkit i Europa har den
ökat i Sverige.
Även om inflationen har närmat sig inflationsmålet så sticker kostnadsutvecklingen
för hyror och livsmedel fortfarande ut och har den senaste tiden dragit upp inflationen
över målet. Flera myndighetsrapporter har konstaterat att konkurrensen inom livsmedelsbranschen är otillräcklig, vilket leder till högre priser för svenska hushåll. Höga priser
på mat och ökande hyror slår hårt mot många hushåll och bidrar till att hålla tillbaka den
ekonomiska återhämtningen.
Samtidigt som lågkonjunkturen bitit sig fast har också utsläppen av växthusgaser ökat
kraftigt. Även utbyggnaden av vindkraft har tvärnitat. Den gröna omställningen av ekonomin har saktat ned och elektrifieringen av fordonsflottan går för långsamt efter att
flera politiska beslut försämrat incitamenten för att köra på el.

2.1 Pessimistiska hushåll håller igen
Svenska hushåll har prövats hårt de senaste åren. Höga priser och räntor har urholkat
reallöner och köpkraft. Trots flera räntesänkningar från Riksbanken och en lägre inflationstakt förblir hushållen försiktiga. Hushållens konfidensindikator steg under sommaren, men från mycket låga nivåer och ligger fortsatt kvar under det historiska snittet.
Att hushållen saknar framtidstro är en viktig förklaring till att lågkonjunkturen blivit
så utdragen som den har blivit. Den bristande inhemska efterfrågan är det som håller
tillbaka svensk ekonomi.
Gapet mellan hur hushåll med lägre och högre inkomster ser på sin ekonomi är
ovanligt stort. Hushåll med lägre inkomster har en betydligt mer pessimistisk syn än
9

hushåll med högre inkomster. Det är ett dubbelt misslyckande – dels reflekterar det att
många hushåll med mindre marginaler fortfarande ser ovanligt negativt på sin ekonomi,
men det är också skadligt för svensk ekonomi.

Konfidensindikator, hushåll
110,0
105,0
100,0
95,0
90,0
85,0
80,0
75,0
70,0

Hushållsinkomst: 1:a kvartil

2025-07-01

2025-05-01

2025-03-01

2025-01-01

2024-11-01

2024-09-01

2024-07-01

2024-05-01

2024-03-01

2024-01-01

2023-11-01

2023-09-01

2023-07-01

2023-05-01

2023-03-01

2023-01-01

2022-11-01

2022-09-01

2022-07-01

2022-05-01

2022-03-01

2022-01-01

2021-11-01

2021-09-01

2021-07-01

2021-05-01

2021-01-01

60,0

2021-03-01

65,0

Hushållsinkomst: 4:e kvartil

Hushåll med lägre inkomster är mer benägna att spendera inkomstökningar än hushåll
med högre inkomster. Att stärka hushåll med mindre marginaler är därför också helt
avgörande för att stärka efterfrågan och ta Sverige ur lågkonjunkturen. Även om
inflationen har kommit ned från tidigare höga nivåer så har kostnaderna för mat och
hyra fortsatt att öka snabbt.
Höga kostnader för mat och boende har lett till stora svårigheter för hushåll med små
ekonomiska marginaler. Antalet personer som lever i materiell och social fattigdom har
ökat de senaste åren. Enligt den senaste statistiken från SCB uppskattades nästan
700 000 personer leva i materiell och social fattigdom under 2024.

Antal personer i materiell och social fattigdom
800000
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0

2021

2022

2023

2024

Källa: SCB.

10

2.2 Historiskt hög arbetslöshet
Arbetslösheten i Sverige ligger kvar på historiskt höga nivåer. Nästan en halv miljon svenskar är arbetslösa, nära nio procent av arbetskraften. Bland ungdomar i åldern 15–24 år
uppgick antalet arbetslösa till 164 000 personer. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på
23,8 procent. Även långtidsarbetslösheten har stigit under de senaste åren. 50 000 fler
personer är i långtidsarbetslöshet nu jämfört med för två år sedan.
Arbetslösheten väntas nå toppnivån under 2025 och sedan fortsätta att ligga kvar högt
under 2026. Arbetslösheten har således bitit sig fast på höga nivåer. Borträknat pandemin
ligger arbetslösheten kvar på nivåer vi inte sett sedan finanskrisens efterdyningar. Sedan
hösten 2022 har arbetslöshetens trend dessutom varit stigande, efter att tidigare ha sjunkit
efter pandemin. Det krävs kraftiga åtgärder, både strukturella och konjunkturanpassade,
för att komma tillrätta med den historiskt höga arbetslösheten.
Den så kallade Beveridgekurvan, som visar på sambandet mellan antalet arbetslösa
och antalet lediga arbeten, är fortsatt på en högre nivå än normalt. Det är ett tecken på
dålig effektivitet i matchningen på arbetsmarknaden. Det är svårt för de arbetslösa att
hitta ett arbete samtidigt som det är svårt för arbetsgivare att hitta lämplig arbetskraft.
Även om matchningen förbättrats något efter pandemin är den kvar på nivåer över det
normala. Detta tyder på att de arbetsmarknadspolitiska insatser som satts in sedan pandemin varit otillräckliga.
Arbetslöshet
procent av arbetskraften
9,0
8,5
8,0
7,5
7,0

2
5Q

1
20
2

5Q

4
20
2

4Q

3
20
2

4Q

2
20
2

4Q

1
20
2

4Q

4
20
2

3Q

3
20
2

3Q

2
20
2

3Q

1
20
2

3Q

4
20
2

2Q

3
20
2

2Q

2
20
2

2Q

1
20
2

2Q

4
20
2

1Q
20
2

20
2

1Q

3

6,5

Källa: Konjunkturinstitutet. Gröna staplar innan regeringsskiftet och blå staplar efter.

2.3 Allt större påverkan från extremväder
I takt med att klimatet blir varmare blir det också allt vanligare med extremväder. Torka,
översvämningar och skogsbränder hotar människors liv, hälsa och egendom. Medeltemperaturen i Europa ökar snabbare än det globala genomsnittet och sommaren 2025 har
flera europeiska länder drabbats av intensiva extremväder.
Forskning visar att sommarens extremvärme i Europa skördade nära 25 000 människoliv. Hela 16 500 av dessa dödsfall kan kopplas till den globala uppvärmning som orsakats
av mänsklig aktivitet. År 2025 blev det värsta brandåret i Europa sedan mätningarna
11

startade 2006. I Spanien, Grekland, Frankrike, Portugal och flera andra länder har människors hem och egendom förstörts i omfattande skogbränder. Forskarnätverket World
Weather Attribution har kunnat visa att sannolikheten för sommarens extrema brandväder i södra Europa (kombinationen av torka, höga temperaturer och vindstyrka) har
ökat med en faktor 40 på grund av människans utsläpp. Utan dessa utsläpp av växthusgaser hade den här typen av extremväder inträffat en gång på 500 år. Med nuvarande
grad av global uppvärmning kan vi räkna med den här typen av förhållanden vart 15:e år.
I Sverige har sommaren präglats av varningar för vattenbrist och låga grundvattennivåer i södra Sverige. I augusti gick ett meddelande ut om akut vattenbrist i Stockholm.
Orsaken var att vattnet i Mälaren blivit för varmt för att kunna renas effektivt. I september
drabbades Västernorrland av omfattande skyfall som resulterade i ett dödsfall. Ovädret
orsakade stora skador på infrastruktur och hem. Ett fyrtiotal vägar förstördes, järnvägsräls översvämmades och två tåg spårade ur. De senaste åren har flera skyfall och översvämningar drabbat andra platser i Sverige, däribland Hörby, Jönköping, Västerås, Sala,
Gävle och Åre. Dessa typer av extrema väderhändelser kommer att bli mer frekventa
och intensiva till följd av klimatförändringarna.
Studier visar att det blir flera gånger dyrare att betala kostnaderna för klimatförändringarnas konsekvenser och utebliven anpassning än att investera i att förebygga klimatrelaterade skador. En rapport från Boverket 2021 uppskattade kostnaderna för att enbart
klimatanpassa Sveriges fastigheter till 205 miljarder kronor till 2100.
En rapport skriven av forskare anslutna till Europeiska centralbanken visar att extremväder redan nu har en tydlig påverkan på den ekonomiska aktiviteten i flera europeiska
regioner.1 Utöver en kortsiktig ekonomisk effekt visar rapporten också effekter på medellång sikt, med effekter på investeringar, efterfrågan och produktivitet. Effekterna kan
också variera beroende på hur rik den påverkade regionen är, vilket bidrar till ökad regional ojämlikhet.

2.4 En orolig omvärld
Under 2025 har den globala ekonomin påverkats av handelspolitiska beslut i USA och
andra orosmoment. President Trumps återinförda och utökade tullar på bland annat stål,
aluminium och fordonsdelar, i vissa fall på nivåer upp till 50 procent, har ökat
kostnaderna i internationella värdekedjor. Företag som är beroende av insatsvaror från
utlandet har sett stigande produktionskostnader, vilket drivit upp priser för
konsumenter. Detta har samtidigt bidragit till att leverantörskedjor omstruktureras, med
osäkerhet och förskjutningar i världshandeln som följd.
För en liten och exportberoende ekonomi som Sveriges innebär utvecklingen
särskilda risker. Svensk industri är starkt knuten till internationella leverantörskedjor.
Insatsvaror blir dyrare och efterfrågan på export minskar när den globala ekonomin
bromsar in. Det visar sig också i de undersökningar som görs av läget i exportindustrin,
se tabell nedan. Under den nuvarande regeringens tid har styrkan i svensk exportindustri
avtagit, vilket är negativt för svensk ekonomi i stort.

1 Going NUTS: the regional impact of extreme climate events over the medium term, Usman et al (2025).

12

Tillverkningsindustrins omdöme om exportorderstocken
2.5
2
1.5
1
0.5
0
-0.5
-1

08

06

M
25

20

M

04

M
20

25

02
20

25

12

M

20

25

10

M

20

24

08

M

20

24

06

M

20

24

04

M

20

24

02

M

20

24

12

M

20

24

10

M

20

23

08

M

20

23

06

M

20

23

04

M

20

23

02

M

20

23

12

M

20

23

10

M

20

22

08

M
22

20

M
22

06

M
20

M

22

20

20

22

04

-1.5

Källa: Konjunkturinstitutet.

3 Den ekonomiska politikens inriktning
Sverige behöver en ny inriktning på den ekonomiska politiken. Efter tre år med Tidöpartierna har lågkonjunkturen tillåtits bita sig fast, välfärden urholkats och arbetslösheten stigit till rekordnivåer. Utsläppen av växthusgaser har ökat kraftigt och den gröna
omställningen har bromsats.
För att vända lågkonjunkturen behövs det en ekonomisk politik som är rättvis och
effektiv. Det är väl belagt att träffsäkra stöd till hushåll med små ekonomiska marginaler
är mer effektivt för att stötta ekonomin än skattesänkningar som framförallt gynnar dem
med högre inkomster.
Tidöpartiernas konjunkturpolitik har varit både ineffektiv och orättvis. Skattesänkningar
för höginkomsttagare har prioriterats framför åtgärder som verkligen hade gjort skillnad
för de som har små ekonomiska marginaler. De prioriteringarna har bidragit till ökade
klyftor och en utdragen lågkonjunktur.
Att Sverige lyckas med den gröna omställningen är helt avgörande för vår framtida
konkurrenskraft. Vi ska bli ett rikare och mer hållbart land genom att ligga i framkant av
utvecklingen. Det kräver en politik som säkerställer att klimat- och miljövänliga innovationer gynnas framför gammal och förorenande teknik. Genom en offensiv industri- och
klimatpolitik kan nya jobb skapas i sektorer som är viktiga för vår framtida konkurrenskraft och för att minska klimatutsläppen.

13

3.1 Bryt lågkonjunkturen och stärk hushållen
Tidöpartiernas konjunkturpolitik har misslyckats. Under lång tid har politiken varit
alltför passiv och tillåtit att lågkonjunkturen bitit sig fast. I budget efter budget har man
prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare istället för att stärka hushåll med
mindre ekonomiska marginaler – det är en politik som är både orättvis och ineffektiv för
att vända lågkonjunkturen. En effektiv och rättvis konjunkturpolitik prioriterar istället
att stärka ekonomin för alla de som kämpar med att få pengarna att räcka hela månaden.
Det är väl belagt att det ger mer stimulerande effekt att stärka ekonomin för hushåll med
små marginaler än att gå fram med skattesänkningar som framförallt gynnar personer
med högre inkomster.

3.2 Värna välfärden – stopp för vinstjakt och automatiska
nedskärningar
Många kommuner och regioner har försatts i en tuff ekonomisk situation de senaste åren
när Tidöpartierna prioriterat stora skattesänkningar framför att värna välfärden. Det har
tvingat fram nedskärningar i vården, skolan och kollektivtrafiken. Det bristfälliga statliga
stödet till välfärden har också lett till skattehöjningar i flera kommuner och regioner.
Det behövs ett skifte i den ekonomiska styrningen av välfärden. Med dagens system
minskar statens bidrag till välfärden automatiskt i takt med inflationen. Det som presenteras som en satsning på välfärden kan i vissa fall till och med inte ens räcka för att täcka
kostnadsökningarna. Vi vill se ett system där de generella statsbidragen till kommuner
och regioner ökar med kostnadsökningarna. Vi vill se ett stopp för de automatiska nedskärningarna i välfärden. Med en sådan välfärdsreform kommer kommuner och regioner
över tid kunna upprätthålla och stärka kvaliteten i välfärden, istället för ett konstant tryck
att skära ned på vård, skola och omsorg.
Misslyckade marknadslösningar har skapat en mer ojämlik välfärd där pengar läcker
till aktieägare istället för att gå till barn, sjuka och äldre. Det är ett grundläggande systemfel att vinstdrivande företag tillåts plocka pengar ur välfärden. När vinstintresset tillåts
styra hur välfärdens resurser fördelas så ökar också ojämlikheten. Välfärden ska vara
tillgänglig för alla och ska bidra till att utjämna livschanser. Därför vill vi få bort vinstintresset ur välfärden.

3.3 Värna naturen och hållbara gröna näringar
Fungerande ekosystem är en förutsättning för fungerande samhällen, men många av
ekosystemen hotas av överexploatering. I budget efter budget har Tidöpartierna nedprioriterat skydd och skötsel av natur vilket både drabbar de människor som vill vistas i
naturen och ekosystemen. Tillräckliga resurser behöver avsättas för att skydda och sköta
skyddsvärda skogar och naturområden. Då kan vi stoppa förlusten av våra mest artrika
och värdefulla ekosystem – både på land och i vatten.
Den ekonomiska politiken behöver främja och skapa förutsättningar för hållbara gröna
näringar som bidrar med resiliens och skapar miljö- och klimatnytta. Det ska bli mer
lönsamt att bruka skogen med naturnära metoder; därför vill vi bland annat ge Naturvårdsverket i uppdrag att utforma ett så kallat bonus malus-system som gynnar klimat- och
miljövänliga metoder. Förutsättningarna för svenskt jordbruk behöver stärkas.
14

3.4 En rättvis grön omställning
Miljöpartiet vill att alla ska ges möjlighet att vara en del av den gröna omställningen. En
rättvis omställning innebär att vi fasar ut vårt beroende av fossila bränslen samtidigt som
vi bygger ett samhälle som är mer jämlikt. Det kräver att en ambitiös klimatpolitik går
hand i hand med en stark fördelningspolitik.
Vår klimatpolitik bygger på principen om att förorenaren betalar. För att minska utsläppen och finansiera satsningar som möjliggör för fler hushåll att minska sina körkostnader och utsläpp vill vi att det ska införas ett handelssystem där bränslebolagen
måste betala för att släppa ut växthusgaser. De pengar som tas in ska användas för att se
till att de som behöver bilen kan byta till en elbil, eller till kontantstöd under en övergångsperiod. Så ser vi till att klimatpolitiken är både effektiv och rättvis.
För att omställningen ska vara just grön krävs också ett fokus på resurseffektivitet,
ökad cirkularitet och minskad miljöpåverkan.

4 Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket ska bidra till långsiktiga spelregler i den ekonomiska politiken och består av flera mål och principer, bland annat ett saldomål för offentlig sektor,
ett skuldankare och utgiftstak.
Miljöpartiet anser att det är viktigt med ett finanspolitiskt ramverk som skapar förtroende för de offentliga finanserna och förutsättningar för att möta de historiskt stora
investeringsbehov som Sverige står inför. Ett transparent och tydligt ramverk skapar
förtroende för de offentliga finanserna och kan, rätt utformat, skapa goda möjligheter
för offentliga investeringar. Vi anser att klimatinvesteringar som skapar stora samhällsnyttor för oss och för framtida generationer ska kunna lånefinansieras. I vårt budgetförslag för 2026 matchar vi regeringens ordinarie reformutrymme men avsätter en procent
av BNP till klimatinvesteringar för att sätta fart på den gröna omställningen som Tidöpartiernas politik hållit tillbaka.

4.1 Sverige står inför stora investeringsbehov
Under 2024 presenterades en överenskommelse om hur det finanspolitiska ramverket ska
se ut mellan 2027 och 2034. Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet kom
då överens om att överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser skulle ersättas med
ett balansmål. Man kom också överens om att låta skuldankaret ligga kvar på 35 procent
av BNP.
Miljöpartiet ställde sig inte bakom denna överenskommelse eftersom man inte beaktade
behovet av offentliga investeringar i den gröna omställningen. Att inte genomföra dessa
investeringar drabbar framtida generationer genom att samhällsnyttiga investeringar inte
genomförs och genom att utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt. Att
inte satsa på det som bygger Sverige starkt för framtiden hotar vår konkurrenskraft och
vårt framtida välstånd.
I juni 2025 ställde sig Miljöpartiet tillsammans med övriga riksdagspartier bakom en
kompletterande överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och utbyggnaden av
totalförsvaret. Överenskommelsen innebär att man inför en totalförsvarsfond vid sidan av
15

balansmålet som skapar ett ekonomiskt utrymme på upp till 300 miljarder kronor för en
snabb utbyggnad av totalförsvaret. En viktig del i uppgörelsen är att upp till 50 miljarder
kronor frigörs för investeringar i civilt försvar och att stärka den civila beredskapen.
Miljöpartiet anser att man utöver totalförsvarsfonden bör införa ett investeringsutrymme som möjliggör investeringar i den gröna omställningen och i Sveriges framtida
gröna konkurrenskraft. Sverige kan och bör utnyttja den låga statsskulden till att genomföra nödvändiga investeringar nu. Om inte dessa investeringar i till exempel infrastruktur,
elnät och klimatanpassning görs nu, kommer kostnaderna bli större i framtiden. Det är
således samhällsekonomiskt lönsamt att investera nu.
Miljöpartiet anser att det är viktigt med ett finanspolitiskt ramverk som skapar ordning
och transparens gällande offentlig sektors finanser. Rätt utformat kan ett sådant ramverk
också dra nytta av Sveriges starka statsfinanser och skapa förutsättningar för nödvändiga
investeringar i vår infrastruktur.

4.2 Investeringsmål för den gröna omställningen
För att Sverige ska nå sina klimatmål, inklusive nettonollutsläpp senast 2045, och samtidigt stärka sin internationella konkurrenskraft krävs en kraftfull och snabb grön omställning av industrin och energisystemet. Därför bör balansmålet för den offentliga förvaltningens sparande kompletteras med ett investeringsmål och ett investeringsutrymme.
Det investeringsutrymme som skapas ska användas för att möjliggöra investeringar i
grön omställning. Finanspolitiska rådet bör få i uppdrag att kontrollera att utrymmet
används för nödvändiga och samhällsekonomiskt effektiva investeringar i grön omställning.
Flera av de teknologiska språng som krävs är förknippade med mycket stora investeringar, långa ledtider och betydande tekniska och kommersiella risker. Detta gäller för
projekt inom exempelvis:
•
•
•
•
•
•

Storskalig energilagring som vätgaslager
Investering i och klimatanpassning av järnvägsnät
Investering i och upprustning av kraftnät
Energieffektivisering i tung industri
Storskalig materialåtervinning, exempelvis i kritiska råmaterial
Investeringar i anläggningar för koldioxidinfångning och lagring (CCS/CCU).

För investeringar av denna magnitud är enbart privat kapital otillräckligt för att projekten ska kunna realiseras i den takt som krävs. Statligt delat risktagande är därför avgörande för att mobilisera privat kapital och accelerera omställningen.
Ett investeringsmål som kompletterar det finanspolitiska ramverket om budgetbalans
ligger i linje med flera expertorgans bedömningar. Klimatpolitiska rådet har uttryckt att
det finanspolitiska ramverket inte får utgöra ett hinder för att genomföra nödvändiga klimatinvesteringar nu som minskar kostnaderna för kommande generationer. I sin rapport
för 2023 resonerade Finanspolitiska rådet om att den gröna omställningen kan innebära
en s.k. investeringspuckel som kan motivera en finanspolitik som tillfälligt är mer expansiv
för att ta sig över investeringspuckeln.
Även Långtidsutredningen från 2023 resonerar kring att klimatinvesteringar kan motivera en tillfällig ökning av statens investeringsutgifter:

16

Samtidigt kan det vara önskvärt med stora temporära utgiftsökningar under kommande
år för att kunna finansiera klimatinvesteringar. Tillfälliga utgiftsökningar bör lånefinansieras snarare än att finansieras med tillfälliga skattehöjningar eftersom det är
samhällsekonomiskt ineffektivt med varierande skattesatser. Med ett långsiktigt
ankare för Maastrichtskulden på 40–50 procent av BNP skulle de offentliga finanserna alltjämt karaktäriseras som mycket starka.
Även flera av EU:s ledande industrinationer vidtar nu kraftfulla åtgärder för att
accelerera utvecklingen. Tyskland har exempelvis inrättat en klimat- och transformationsfond (KTF) med målet att mobilisera betydande medel för att finansiera den gröna
omställningen.
Av ekonomiska effektivitetsskäl och av klimatskäl är det motiverat att inrätta ett investeringsmål med ett särskilt investeringsutrymme för att ta oss över den investeringspuckel som vi nu står inför. Alternativet är att framtida generationer får bära bördan via
alltför höga utsläpp och en infrastruktur som inte är anpassad till ett hållbart samhälle,
eller stora skattehöjningar i kombination med nedskärningar i välfärden. Investeringarna
bör finansieras genom att bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret
på det sätt som regeringen föreslår för investeringar i ny kärnkraft.

5 Det klimatpolitiska ramverket
Sverige har utöver ett finanspolitiskt ramverk också ett klimatpolitiskt ramverk. Att föra
en ekonomisk politik som är förenlig med och bidrar till att Sverige uppnår sina klimatåtaganden är en huvuduppgift för den ekonomiska politiken. Miljöpartiet verkar för en
rättvis grön omställning där den ekonomiska politiken bidrar till att klimatomställningens
fördelar kommer alla till del och utmaningarna hanteras solidariskt.
Det klimatpolitiska ramverket antogs i bred enighet av riksdagen år 2017. Miljöpartiet
var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken.
Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Varje regering
har en skyldighet att bedriva en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen
har antagit. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan vars
uppgift är att utvärdera den förda klimatpolitiken. Det långsiktiga målet för klimatpolitiken
är att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att
därefter uppnå negativa utsläpp. Det finns även etappmål för bland annat utsläppen från
inrikes transporter och utsläppen i den så kallade icke-handlande sektorn som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ETS.
Via EU-samarbetet har Sverige åtagit sig att minska utsläppen inom den icke-handlande
sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med år 2005. Sveriges åtagande gentemot EU
är uppbyggt som en utsläppsbudget – släpper man ut för mycket måste man ta igen det
kommande år. Sverige har även åtagit sig att binda in mer koldioxid i skog och mark
inom den så kallade LULUCF-sektorn. Når Sverige inte sina åtaganden som medlemsstat i EU väntar bötesbelopp i mångmiljardklassen.

5.1 Sveriges klimatmål ska skärpas
Sedan Sveriges klimatmål beslutades har de globala utsläppen fortsatt att öka och det
kvarvarande utsläppsutrymmet för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5–
2 grader krympt drastiskt. För att Sveriges klimatmål ska vara förenliga med
17

Parisavtalet krävs att de skärps. Dessutom behöver ett antal luckor täppas till och
svagheter hanteras.
Det svenska etappmålet till 2030 anger att utsläppen i den icke-handlande sektorn
(ESR-sektorn) år 2030 ska vara 63 procent lägre än 1990. En viss del av etappmålet kan
uppnås genom det som kallas kompletterande åtgärder, istället för genom utsläppsminskningar. De tre åtgärder som regelverket idag föreslår som kompletterande åtgärder är
verifierade utsläppsminskningar i andra länder (artikel 6-åtgärder), ett ökat nettoupptag
av koldioxid i skog och mark samt CCS. Regelverket kring vad som får räknas som
kompletterande åtgärder behöver förtydligas.
Att Sverige finansierar klimatprojekt i utvecklingsländer är nödvändigt och bra, men
klimatnyttan är ofta svår att mäta med avseende på additionalitet och permanens. Att
likställa sådana projekt med verkliga utsläppsminskningar i Sverige är oseriöst. Den här
möjligheten att köpa sig fri genom klimatprojekt utomlands finns inte i EU:s lagstiftning
och bör inte heller kunna användas för att uppnå de svenska klimatmålen.
Vad gäller ökat upptag i skog och mark saknas idag bestämmelser om vad som får
räknas in. Regelverket anger inte jämfört med vad upptaget ska öka, eller på vilket sätt
(naturlig variation eller till följd av politiska åtgärder). Vi föreslår att enbart det nettoupptag som överstiger Sveriges bindande åtagande gentemot EU ska kunna räknas som
en kompletterande åtgärd mot de svenska klimatmålen.

5.2 Tidöpartierna ökar utsläppen och missar samtliga klimatmål
Under 2024 ökade Sveriges utsläpp med 7 procent. Det är den största utsläppsökningen
på 15 år och ett direkt resultat av regeringen och Sverigedemokraternas politik. Efter tre
år med Tidöpartierna vid makten bedöms Sverige nu missa samtliga nationella och EUbeslutade klimatmål – till 2030, 2040 och 2045 – med stor marginal. Gapet till Sveriges
nationella etappmål för 2030 ligger på 6 miljoner ton och gapet till Sveriges EU-mål för
ESR-sektorn beräknas till 5,8 miljoner ton. Budgetpropositionen för 2026 bedöms enligt
regeringens preliminära beräkningar minska utsläppen med 0,4 miljoner ton år 2030 och
med 1,5 miljoner ton totalt under perioden 2026 till 2030. Det efter att regeringen ett
enskilt år (2024) ökade utsläppen med nära 3 miljoner ton.

18

Källa: Naturvårdsverket och regeringens klimatredovisning.

De senaste åren har klimatomställningen i allmänhet och elektrifieringen av transportsektorn i synnerhet bromsat in. Klimatpolitiska rådet har tidigare slagit fast att Tidöregeringen är den första på 20 år som med aktiv politik ökar Sveriges utsläpp. Enligt
Eurostats statistik är Sverige ett av de länder i EU vars utsläpp ökade mest under 2024.
Flera oberoende expertorgan har de senaste åren granskat och kritiserat Tidöregeringens
politik med avseende på klimatomställningen. Finanspolitiska rådet har konstaterat att
regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi och att avsaknaden av
en sådan leder till att klimatomställningen blir dyrare än nödvändigt. Klimatpolitiska rådet
konstaterar att regeringen två år i rad har satsat betydligt mer på åtgärder som bromsar
klimatomställningen än på åtgärder som främjar klimatomställningen. I den internationella rankningen Climate Change Performance Index har Sverige rasat från näst högsta
placering (2021) till plats 37 (2024) i kategorin klimatpolitik. När OECD granskade Sveriges klimatpolitik hösten 2024 konstaterade organisationen att Sverige historiskt har
varit en ledare inom klimatområdet, men att nuvarande regerings politik har skapat en
osäkerhet kring Sveriges möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. Av
Naturvårdsverkets årliga underlag till regeringens klimatredovisning framgår även att
gapet till det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 i princip har slutat att minska.

5.3 Med Miljöpartiets politik kan Sveriges klimatmål nås
Med Miljöpartiets budget minskar utsläppen med över 20 miljoner ton fram till år 2030,
drygt tio gånger så mycket som med regeringens budget. Det gör att vi inte bara klarar
EU-målet för ESR-sektorn utan också skapar en buffert för att täcka upp delar av ett
eventuellt underskott i skogssektorns klimatmål. Med regeringens budget bedöms gapet
till Sveriges nationella etappmål för 2030 ligga på 5,6 miljoner ton, med beslutade kompletterande åtgärder inräknade. Med Miljöpartiets budget nås det nationella etappmålet
för 2030.

19

Källa: Regeringens klimatredovisning och egna beräkningar.

6 Välfärd och trygghetssystem
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Stärkta generella statsbidrag

2 500

Förstärkt sektorsbidrag och omfördelning av kömiljard

3 000

Primärvårdssatsning

1 500

Satsning på kvinnors vård och hälsa

600

Stärk psykiatrin

500

Förstärk vårdkompetensrådet

10

6.1 Mer pengar till vård och skola
Under mandatperioden har välfärden urholkats på grund av att Tidöpartierna valt att sänka
skatten för höginkomsttagare istället för att värna välfärden. Många kommuner och regioner har därför tvingats till nedskärningar och skattehöjningar för vanligt folk.
För att stärka kommuner och regioners möjligheter att satsa på skola, vård och omsorg
föreslår vi att 2,5 miljarder kronor tillförs i generella statsbidrag under 2026.
Utöver utökade statsbidrag för 2026 vill Miljöpartiet se ett skifte i hur välfärden finansieras. Med dagens system urholkas statens finansiering av välfärden som bedrivs i kommuner och regioner automatiskt om inga aktiva beslut om höjning av statsbidragen fattas.
Det innebär att utgångspunkten är att välfärden urholkas över tid. Dessutom blir det svårt
för kommuner och regioner att planera långsiktigt när staten i ett sent skede ger besked
om förändringar av statsbidragen.

20

Vi vill också se en regelförändring för att de generella statsbidragen till kommuner
och regioner automatiskt ska räknas upp med kostnadsutvecklingen. På så sätt sätter vi
stopp för de automatiska nedskärningarna i kommuner och regioner och ger dem samtidigt bättre förutsättningar att långsiktigt planera sina verksamheter.
Miljöpartiet vill också höja sektorsbidraget till vården med tre miljarder kronor. Utan
ett förstärkt ekonomiskt stöd till regionerna riskerar vårdens kris att fördjupas, vilket
skulle leda till än sämre arbetsvillkor, ökad personalflykt och större ojämlikhet i vården.
Att fortsätta att göra satsningar på prestationsbaserad ersättning för att korta vårdköer
anser vi är fel väg att gå. Den gör bättre nytta när regionerna själva kan prioritera resurserna, varför vi istället lägger medlen på höjt sektorsbidrag.

6.2 Stärk arbetet med en god och nära vård
Sveriges regioner har gått igenom ett stålbad på grund av kostnadskrisen och Tidöpartiernas underfinansiering av vården. Det har försvårat omställningen till en god och
nära vård. Miljöpartiet anser att en stark primärvård är nödvändig för att långsiktigt
utveckla vården. Samtidigt behöver akutvården värnas – primärvården ska inte stärkas
på bekostnad av akutsjukvården. Vi vill omgående se ett primärvårdslyft. Det handlar
om att tidigt kunna förebygga respektive upptäcka sjukdomstillstånd som gör att behovet
av såväl akutvård som mer avancerad vård ska bli mindre. Detta både för patienten och
för att minska kostnaderna. För att minska trycket på inläggningar på sjukhus och
specialistsjukvård krävs att det finns möjlighet till ett strukturerat och långsiktigt arbete.
För att regionerna ska ha möjlighet att fortsätta arbetet med att stärka primärvården
utan att åsidosätta akutvården föreslår vi att 1,5 miljarder kronor tillförs regionerna under
2026 och 2027 för att stärka primärvården.

6.3 Satsning på kvinnors hälsa, mödrahälsovård och
förlossningsvård
Inom vården råder bristande kunskap om kvinnospecifika sjukdomar och brister både
vad gäller kontinuitet i behandling och diagnosticering. Inom vissa områden sker en
underbehandling. Många kvinnor upplever att sjukvården inte lyssnar på dem och att
deras problem inte tas på allvar. Regeringen ingår årligen överenskommelser med SKR
om satsningar för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Målet är
att uppnå en mer säker, tillgänglig, personcentrerad, kunskapsbaserad och jämlik vård
som bidrar till att främja kvinnors hälsa. I årets budget drar dock regeringen ned på den
särskilda satsningen med mer än en tredjedel jämfört med förra året. Miljöpartiet väljer
att återställa satsningen till fjolårets nivå om 1,6 miljarder kronor.

6.4 Stärk psykiatrin
Allt fler unga i Sverige mår dåligt samtidigt som stödet till psykiatrin är otillräckligt. Det
behövs stora satsningar i hela vårdkedjan för att inga människor ska falla mellan stolarna.
Därför vill Miljöpartiet satsa 500 miljoner kronor på psykiatrin. Satsningen görs
brett, men med ett särskilt fokus på unga vuxna. Satsningen syftar till att ge regioner
och profession utrymme att själva styra utifrån var behoven är som störst. Miljöpartiet
21

ser exempelvis att det skulle kunna handla om att stärka övergången mellan BUP och
vuxenpsykiatrin, till samarbete mellan regionerna eller kompetensutveckling och anställning av mer personal.

6.5 Förstärk vårdkompetensrådet
Vårdkompetensrådet fyller en mycket viktig funktion vad gäller den långsiktiga bemanningen i Sverige, utbildningsbehov med mera. De har fått förstärkning, vilket är bra,
men vi anser att mer krävs för att jobba närmare och utveckla arbetet tillsammans med
de regionala vårdkompetensråden. Det ger möjligheter att fånga upp behov, utveckla
och hitta nya fungerande arbetssätt för att få en hälso- och sjukvård som ska fungera i
hela Sverige och parallellt ha fungerande strukturer för förebyggande arbete. I takt med
att mer digitaliseras finns både nya möjligheter och nya utmaningar. Vi avsätter därför
10 miljoner kronor om året för detta ändamål.

7 Funktionsrätt
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

500

Höjd schablonersättning för assistans

900

Avgiftsfri ledsagning

70

Personligt ombud till fler

150

Stöd till funktionsrättsorganisationer

8

7.1 Höjd sjuk- och aktivitetsersättning
Personer som lever med långvarig sjukdom eller betydande funktionsnedsättning ska inte
tvingas till ekonomisk utsatthet. I dagsläget är många med sjuk- eller aktivitetsersättning
fast i en situation där ersättningen inte täcker grundläggande behov och där varje krona
måste balanseras mot hyra, medicin och mat. Regeringen har aviserat att den så kallade
funkisskatten avskaffas 2026, ett efterlängtat beslut som Miljöpartiet lade fram förslag
om när vi satt i regering. Men det räcker inte. En höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen är nödvändig för att säkerställa värdighet, hälsa och förutsättningar för rehabilitering. Miljöpartiet föreslår ett tillägg i sjuk- och aktivitetsgarantin med 500 kronor per
månad, vilket kostar 500 miljoner kronor om året.

7.2 Höjd schablonersättning för assistans
För personer som är beroende av assistans är nivån på schablonen för personlig assistans
avgörande. Det handlar om vilka arbetsvillkor som kan erbjudas för personliga assistenter.
Regeringen har i flera års tid gjort uppskrivning på mycket låga nivåer. Det innebär att
man legat under de kollektivavtalade lönehöjningarna år efter år, vilket utarmar förutsätt-

22

ningarna att kunna bedriva en personlig assistans med rimliga villkor för personliga
assistenter.
Regeringen har tidigare aviserat att man haft för avsikt att presentera ett förslag på
indexuppräkning av schablonen inför höstens budget. Men nu kan vi konstatera att förslaget på indexuppräkning uteblev och att regeringens uppräkning på 1,5 % är alldeles
för låg.
Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 3 % under nästa år. Vi avsätter 475
miljoner kronor för detta. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för indexuppräkning (baserad på
löneindex) av assistansersättningen framöver.

7.3 Avgiftsfri ledsagning
Kostnadsfri ledsagning för personer med blindhet eller grav synnedsättning är hårt begränsad eller obefintlig i många av landets kommuner. Det skapar ofrivillig isolering
och strukturell diskriminering. Bland annat har FN:s kommitté som bevakar rättigheter
för personer med funktionsnedsättning riktat kritik mot Sverige för att inte garantera
synskadade personer möjligheter att delta i samhället och utöva grundläggande medborgerliga och politiska rättigheter. Miljöpartiet vill omedelbart ändra på detta och tillsätter 70
miljoner kronor årligen för att ge synskadade personer kostnadsfri ledsagning.

7.4 Personligt ombud till fler
Vi vill utöka reformen personligt ombud. Det är en välriktad reform eftersom den kommer personer med psykiska funktionshinder direkt till del. Ombuden hjälper enskilda att
få tillgång till den hjälp de har rätt att få, från kommunen, regionen och olika stödenheter.
Fler behöver få tillgång till ett ombud, staten behöver finansiera reformen fullt ut och vi
anser också att målgruppen behöver ses över. Vi avsätter 150 miljoner kronor 2026 och
200 miljoner kronor de kommande åren.

7.5 Stöd till funktionsrättsorganisationer
Funktionshindersorganisationer spelar en viktig roll för personer som har olika funktionsvariationer. Anslaget har legat på samma nivå under ett antal år – samtidigt som fler organisationer fått del av anslaget. Därför var det högst välkommet att regeringen tillfälligt
utökade bidraget med 20 miljoner per år för 2026, 2027 och 2028. Tyvärr föreslår regeringen i årets budgetförslag att den tillfälliga höjningen avslutas efter 2027. Det innebär
att funktionshinderorganisationerna 2028 kommer få lika mycket i statliga bidrag som
2015, trots att alla omkostnader ökat betydligt sedan dess.
Miljöpartiet avsätter därför 8 miljoner kronor i permanent förstärkning till funktionshindersorganisationer från 2026 och framåt.

23

8 Stoppa mäns våld mot kvinnor, sexuellt våld och
hedersrelaterat våld och förtryck
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Gratis vård för personer som utsatts för sexuella övergrepp

18

Pott till regioner för att etablera stödmottagningar

250

Statlig medfinansiering för skyddat boende

260

Flyttpeng vid våld

100

Stöd till kvinno- och tjejjourer

30

Stöd till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld

20

Skydda barn i mål om vårdnad, boende och umgänge

338

8.1 Förbättra förutsättningarna för kvinnojourerna och öka
tillgången till skyddade boenden
Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för våldsutsatta
kvinnors situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete
som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våld, hedersrelaterat våld och vad som krävs
för att förbättra kvinnornas situation.
Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även
det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd. Vi ser också att kvinno- och
tjejjourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta
våldsamma normer. Trots att regeringen ökar statsbidraget till kvinno- och tjejjourerna,
ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge kvinnor det stöd de faktiskt
behöver. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens bör stärkas. Vi satsar därför 30 miljoner kronor utöver regeringen i
permanent satsning på kvinno- och tjejjourernas verksamhet.
I april 2024 trädde en ny lagstiftning i kraft som bland annat innehåller tillståndsplikt
för skyddat boende. Vi sympatiserar med lagstiftningens ambition att stoppa oseriösa aktörer från att bedriva skyddat boende. Efter ett år ser vi dock kraftiga brister i implementeringen. Rättsosäkerheten för kvinnor och barn i behov av skyddat boende har ökat;
kunskapen hos socialtjänsten och resurserna hos kommuner varierar. Konsekvenserna
blir att för få kvinnor erbjuds skyddat boende, och att barn tvingas stanna kvar hemma
med förövaren – den förälder som utsatt barnet och dess mamma för våld.
Om den nya lagen om tillståndsplikt ska göra skillnad måste den leda till att fler
kvinnor och barn beviljas placeringar på boenden av hög kvalitet. Då behöver staten ta
ansvar för en del av kostnaden. Miljöpartiet föreslår därför att staten står för halva kostnaden för placeringar på skyddade boenden. Systemet finns sedan innan i Danmark med
goda resultat. Vi avsätter 260 miljoner kronor för detta.

8.2 Skydda barn i mål om vårdnad, boende och umgänge
I flera uppmärksammade fall, inklusive det mycket tragiska fallet med pojken Tintin,
har det blivit tydligt att samhället måste bli bättre på att skydda barn som på olika sätt
far illa i hemmet, i umgänge med en våldsam förälder eller i vårdnadstvister. Det är
24

uppenbart att mer måste göras för att säkerställa att barns röster hörs i kontakt med socialtjänst och polis och i rättsprocesser. Även domstolarna behöver mer kunskap om barns
rättigheter i mål som rör vårdnad, boende och umgänge.
De senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka barnrättsperspektivet. Numera
har barn rätt till ett eget biträde i ärenden om skyddat boende, men även i vissa fall som
rör vårdnadsöverflyttning. Vi i Miljöpartiet menar däremot att barns rätt till eget juridiskt
biträde behöver utökas till fler fall för att barns rättigheter fullt ut ska kunna tas tillvara.
Så sent som 2023 bedömde en statlig utredning att barn bör tilldelas ett eget juridiskt
biträde i fall där föräldrarna inte kan komma överens om umgänge, vårdnad eller var
barnet ska bo. Syftet med ett sådant biträde skulle vara att företräda barnets intressen
och bevaka barnets rätt under processen samt säkerställa barnets rätt till information
under handläggningen i domstol. Detta är särskilt angeläget i mål där barnet har bevittnat
eller själv utsatts för våld av en närstående, eller på annat sätt farit illa i hemmet. I syfte
att ge alla barn rätt till eget juridiskt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge
avsätter vi 338 miljoner kronor.

8.3 Gör det enklare att söka vård efter övergrepp och våld
För Miljöpartiet är det självklart att vård för personer som utsatts för sexuellt våld eller
sexuell exploatering måste finnas tillgänglig och vara likvärdig i hela landet. Den som
har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården får aldrig hindras av kostnaden. Flera regioner har gått före och slopat patientavgiften för personer som söker vård
efter sexuellt våld. Miljöpartiet anser att staten bör säkra att detta gäller i alla regioner.
Vi avsätter 18 miljoner kronor för detta.
I flera regioner finns även specialistmottagningar, antingen med fokus på vård efter
sexuellt våld eller s.k. Mikamottagningar som arbetar med sexuell exploatering – till
exempel vid sex mot ersättning, sexuellt självskadebeteende eller att ha varit utsatt för
människohandel för sexuella ändamål. Vi avsätter därför 250 miljoner kronor för att alla
regioner ska kunna etablera motsvarande specialistmottagningar.

8.4 Flyttpeng för att underlätta en väg ut ur eftervåldet
Personer som försöker lämna en våldsam relation eller hedersrelaterad kontext, eller bor
på skyddade boenden, kan ofta ha en mycket ansträngd ekonomisk situation. Vi vill införa
ett nytt stöd, en särskild ”flyttpeng” i socialförsäkringssystemet, för att inte brottsoffer
ska behöva drabbas ekonomiskt när till exempel sekretessen brustit eller återkommande
flyttar krävs på grund av skyddade personuppgifter. Förutom de uppenbara inkomstbortfall
som följer av att tvingas bryta upp från sitt hem, sitt arbete och sin omgivning så drabbas
många våldsutsatta kvinnor av stora kostnader när uppgifter röjs och de tvingas lämna
bostaden med mycket kort varsel. Vi menar att staten måste hjälpa familjerna som redan
är i en mycket utsatt situation så att de inte också ska gå på knäna ekonomiskt. Vi avsätter
100 miljoner kronor för detta.

25

8.5 Stöd till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt,
sexuellt eller digitalt våld
Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn som
upplever våld och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt
våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en
särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och
unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. Vi avsätter 20 miljoner kronor till dessa organisationer.

9 Industrin och företagens omställning
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Accelerera industrin och företagens omställning

6 781

Klimatklivet förstärks

2 500

Industriklivet förstärks

3 000

Återvinningsklivet införs

1 000

Moderna, effektiva tillståndsprocesser och bättre regional
samordning

61

Kompetenslyft för klimatet
200
Anm. Avgörande för industrins omställning är att få fram mer grön energi till konkurrenskraftiga priser i
närtid. Miljöpartiets satsningar på energi listas i avsnitt 10 Mer förnybar energi i närtid.

9.1 Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet utökas
Industrin står för en tredjedel av Sveriges utsläpp, och näringslivet spelar en avgörande
roll i klimatomställningen och för möjligheterna att bygga ett samhälle inom planetens
gränser. Klimatklivet och Industriklivet är två av de viktigaste gröna framstegen för
Miljöpartiet i regeringsställning. Satsningarna leder till industriomställning, näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Industriklivet används för att finansiera forskning, förstudier och investeringar som minskar
industrins utsläpp, bidrar till negativa utsläpp eller insatser som är strategiskt viktiga för
industrins klimatomställning. Klimatklivet används bland annat för att finansiera utbyggnad av laddinfrastruktur, produktion av biogas och olika typer av energikonverteringar.
För att möjliggöra en ökad takt och omfattning av utsläppsminskningar som genereras
av båda initiativen krävs budgetförstärkningar. Miljöpartiet föreslår att lägga 2,5 miljarder
mer än regeringen per år på Klimatklivet, samt att förstärka Industriklivet med tre miljarder mer än regeringen år 2026. Över tre år satsar Miljöpartiet 9,5 miljarder kronor på
Klimatklivet, utöver regeringens anslag, och satsningen permanentas till 2030.
För att klara kompetensförsörjningen till Sveriges omställningsindustrier krävs även
åtgärder för att främja bostadsbyggande, hållbar samhällsutveckling samt kompetensförsörjning inom välfärdsyrken på de aktuella platserna. Flera av våra budgetsatsningar i
avsnitt 16 Bra bostäder för alla samt avsnitt 13 Hushållens ekonomi och arbetsmarknad
har även bäring på att möjliggöra industrin och företagens omställning.
26

9.2 Inför ett återvinningskliv
Centralt för en hållbar omställning är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi.
Även med stort fokus på ökad resurseffektivitet i våra transport- och energisystem kräver
klimatomställningen kraftigt ökad tillgång på kritiska metaller och mineral. Det är varken
tillräckligt eller hållbart att enbart förlita sig på traditionell gruvbrytning för att möta de
ökade behoven. För att klara klimatomställningen är det helt centralt att skapa cirkulära
flöden av kritiska metaller och mineraler. Det finns även stora problem med resursslöseri kopplat till material som plast, textil, papper och kartong. Idag saknas till stor del
anläggningar för sortering och återvinning i industriell skala. I flera rapporter pekar
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien på behov av investeringar i anläggningar för återvinning. Det handlar om returraffinaderi för plast, andra kolbaserade ämnen och cellulosabaserade ämnen, sorteringsanläggningar för textil och spinning av textiltrådar samt
anläggningar för återvinning av kritiska metaller och mineral.
I syfte att accelerera arbetet med att skapa cirkulära flöden av resurser föreslår Miljöpartiet ett nytt investeringsstöd — Återvinningsklivet. Stödet ska kunna användas för
utgifter kopplade till forskning, förstudier och investeringar som bidrar till att öka
industrins kapacitet att skapa cirkulära flöden av kritiska metaller och mineral, plast och
andra kolbaserade ämnen, cellulosabaserade ämnen samt textil. Miljöpartiet satsar en
miljard på Återvinningsklivet 2026.

9.3 Moderna och effektiva tillståndsprocesser och bättre
samordning
För moderna och effektiva tillståndsprocesser som stödjer en grön samhällsomställning
krävs satsningar på myndigheter och domstolar som arbetar med miljöprövning,
tillståndsprocesser och tillsyn. Regeringen har i tidigare budgetar aviserat kraftiga
neddragningar på Naturvårdsverket och 2024 varslade myndigheten 65 anställda. Med
färre anställda riskerar myndighetens kritiska arbete med miljöprövning och
tillståndsprocesser att bromsa in. Inte heller i budgeten för 2026 möter regeringen
Naturvårdsverkets äskande för arbetet med tillstånd och tillsyn. Miljöpartiet satsar totalt
33 miljoner mer än regeringen på Naturvårdsverkets arbete med tillsyn och
tillståndsprocesser kopplat till den gröna omställningen. Vidare satsar Miljöpartiet 20
miljoner på länsstyrelsernas regionala arbete med energiplanering och
klimatomställning som bland annat samordnar och ger stöd till näringslivet.

27

10 Mer förnybar energi i närtid
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Mer förnybar energi i närtid

20 030

Investeringsstöd för grön baskraft

6 000

Energieffektivisering för företag

3 000

Energieffektivisering för bostäder, flerbostadshus och lokaler

6 000

Ersättning till kommuner för vindkraft

400

Ersättning till regioner för vattenkraft

700

Nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel
Skattelättnader för solel*
*Förslagen är beskrivna i avsnittet om skatter

3 000
930

10.1 Investeringsstöd för grön baskraft
Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även att Sverige bör
införa ett mål för och investeringsstöd för effekt. Vi har föreslagit ett mål om 10 GW
grön baskraft till 2030. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan lagra energi och snabbt reglera effekten. Redan idag är det grön baskraft i
form av lagrad energi i våra vattenmagasin som i stor utsträckning reglerar elsystemet. I
målet om 10 GW grön baskraft till 2030 ingår höjd effekt i vattenkraften, mer
flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gasturbiner drivna av förnybara bränslen.
Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår, samt flexibilitet
exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning, och smart
styrning av värmepumpar. Miljöpartiet satsar sex miljarder på ett investeringsstöd för
dessa kraftkällor och tekniker.

10.2 Omfattande satsningar på energieffektivisering
Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra cirka 25 TWh till 2030. Det motsvarar
mer än årsproduktionen från två storskaliga kärnreaktorer. För att realisera potentialen i
energieffektiviseringar föreslår Miljöpartiet att återinföra och bredda de stöd till energieffektivisering av industriföretag (Energisteget) och flerbostadshus som regeringen avvecklat. Totalt satsar vi nio miljarder kronor mer än Tidöpartierna på energieffektivisering
varav tre miljarder går till att återinföra och bredda Energisteget så att även mindre företag omfattas och stöd kan erhållas för upp till 60 procent av kostnaden för åtgärden. Resterande sex miljarder kronor används för att täcka 60 procent av kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder för flerbostadshus, bostäder och lokaler. Våra energieffektiviseringsåtgärder för bostäder och lokaler finns beskrivna i avsnitt 16 Bra bostäder för alla.

28

10.3 Ersättning till kommuner och regioner för förnybar
elproduktion
En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner ges ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Miljöpartiet är kritiska till
att regeringen initialt hindrade incitamentsutredningen Värdet av vinden (tillsatt av tidigare
regering) från att lägga fram förslag om statligt finansierad ersättning. Det förslag som
regeringen nu trots allt lagt fram är inte på tillräckliga nivåer. Vi avvisar regeringens
förslag om ersättning till kommunerna till förmån för vårt eget förslag. Med vårt förslag
får kommunerna 1 öre per kWh för befintlig vindkraftsproduktion och 3 öre per kWh
för tillkommande produktion kommande tio år. Regionerna får 1 öre per kWh för
befintlig vattenkraft. För vindkraftskommunerna innebär detta 400 miljoner kronor
2026, 500 miljoner samt 600 miljoner att dela på. För regionerna handlar det om en
konstant summa på 700 miljoner om året.

10.4 Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade
biodrivmedel
Avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid kommer båda att fylla viktiga funktioner i framtidens transportsystem och
energisystem. Miljöpartiet föreslår ett nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel och satsar tre miljarder per kommande tre år för detta.

10.5 Nej till regeringens dyra och klimatskadliga
kärnkraftssubvention
I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga
stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska
åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Det ska täcka kostnaderna för att bygga 2 500 MW ny
kärnkraft, motsvarande drygt sex procent av regeringens planeringsmål för 2045. Motsvarande el och effekt från förnybar energi och grön baskraft kan byggas till en bråkdel
av kostnaden.
Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till
ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både
i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar
elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och
bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Naturskyddsföreningen har visat att stödet till ny kärnkraft uppskattningsvis kan leda till utsläpp
av över 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer jämfört med om det förnybara byggs
ut istället. Det motsvarar fem gånger Sveriges årliga utsläpp.
Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sverige klimatmål,
varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och
Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över
tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer
till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på
att tidplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt
29

investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor.
Regeringen kan i nuläget inte redogöra för hur de statliga lånen kommer att påverka
Sveriges offentliga finanser då detta beror på om lånen klassificeras som offentliga eller
privata i nationalräkenskaperna, vilket i sin tur baseras på EU:s statistikmyndighet Eurostats bedömning. Regeringens huvudscenario är att de statliga lånen ska redovisas som
offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka offentlig sektors finansiella
sparande negativt under investeringsfasen. I klartext innebär det att kärnkraftsprogrammet
under byggfasen kommer att tvinga fram nedskärningar i välfärden och/eller tränga undan
andra offentliga investeringar.
Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar
regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer samt för differenskontrakt för nya reaktorer. Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen samt de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor
för 2026, 280 miljoner för 2027 och 430 miljoner för 2028.

11 Hållbara transporter för alla kräver rätt lösning på
rätt plats
Hållbara transporter för alla
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

2026
Hållbara transporter för alla
Rättvis elbilsbonus
Elbilsstöd riktat mot medel- och låginkomsttagare i landsbygd
Klimatpremier förstärks
Bonus för konvertering av fossilbil
Sverigekortet – billigare och enklare kollektivtrafik
Investeringsstöd kollektivtrafik
Utveckla stadsmiljöavtal och landsbygdsavtal
Laddinfrastruktur förstärkning
Investeringar i järnväg
Underhåll av järnväg

43 300
1 200
1 000
500
200
11 100
4 000
900
400
18 000
6 000

Miljöpartiet vill att alla ska kunna resa hållbart till en låg kostnad i hela landet. Givet att
vitt skilda förutsättningar råder i olika typer av storstäder, tätorter samt lands- och glesbygder behöver politiken utformas efter devisen ”rätt lösning på rätt plats”. I städer och
tätorter behöver biltrafiken minska och alternativ som kollektivtrafik, cykel och gång
främjas. I lands- och glesbygder med långa avstånd där bilen är en förutsättning för att
få ihop vardagen behöver fler ges möjlighet att byta eller konvertera till elbil eller biogasbil. Miljöpartiet vill genomföra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara
transporter. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver
ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på
järnvägen i Sverige.
30

Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom
Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir
allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att
minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om
att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen, effektivisera
transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra
effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Styrmedel och politiska beslut ska driva på
för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter
och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen
och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och
anpassas till morgondagens transportsystem.

11.1 Låt fossilbolagen betala för omställningen
År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 för framförallt transportsektorn. Handelssystemet omfattar i huvudsak fossila drivmedel men
även uppvärmning av fastigheter och mindre industrier. Enbart styrningen från ETS 2
kommer inte att räcka för att Sverige ska klara varken nationella klimatmål eller klimatåtaganden gentemot EU, därför krävs även nationella styrmedel. Miljöpartiet föreslår att
det ska införas ett svenskt handelssystem som kopierar utformningen av EU ETS 2 men
styr mot snabbare utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål. Intäkterna från
det svenska handelssystemet ska gå tillbaka till hushållen i form av utdelning/transportstöd
och omfattande elbilsstöd.
Fördelarna med ett handelssystem är många. Det är ett teknikneutralt och kostnadseffektivt styrmedel som bygger på principen att utsläpparen betalar. Till skillnad från
reduktionsplikten men i likhet med koldioxidskatter genererar handelssystemet intäkter
som kan delas ut för att hjälpa hushållen att hantera högre drivmedelspriser. Intäkterna i
systemet beror på priset på att släppa ut – blir priset högre finns också mer intäkter att
dela ut.
För att det ska vara möjligt att klara Sveriges klimatmål krävs nya åtgärder under 2026.
Ett svenskt handelssystem kan införas fullt ut först år 2027, samtidigt som EU-systemet
införs. Därför föreslår Miljöpartiet att under 2026 fasa in det svenska handelssystemet
genom att i ett första steg höja klimatkraven på drivmedel och höja priset på koldioxid
för att sedan övergå till marknadsfasen. Genom att påbörja infasningen av ett handelssystem som sänker utsläppen redan 2026 minskar risken för stora prispåslag när EU:s
handelssystem träder i kraft 2027. Omställningen av transportsektorn blir därmed mer
förutsägbar och kontrollerad.
Under infasningen av systemet höjs reduktionsplikten för diesel till 25 procent och
för bensin till 12 procent, samtidigt som koldioxidskatten på bensin höjs för att
motsvara prispåslaget på dieseln. Prispåslaget vid pump beräknas till runt 2,2 kronor per
liter och intäkterna under den preliminära fasen uppgår till 4,05 miljarder kronor.
Intäkterna från den höjda koldioxidskatten ska gå tillbaka till hushåll i lands- och
glesbygd med lägre inkomster genom en grön utdelning. Den gröna utdelningen uppgår
till 2 900 kronor per vuxen för år 2026. Barn är berättigade till halva beloppet.
Utdelningen mer än täcker kostnadsökningen för den som kör 1 800 mil om året.

31

11.2 En nationell elbilsoffensiv rullas ut
I stora delar av landet är bilen helt nödvändig för att vardagen ska gå ihop, men för att
klara klimatmålen behöver användningen av fossila drivmedel snabbt fasas ut. Därför
måste alternativen till fossilbilen bli billigare och tillgängliga för fler. Regeringen har
arbetat för det motsatta genom att slopa stöd till elektrifiering och sänka priset på fossila
drivmedel. Det har låst fast svenska hushåll i fossilberoendet och riskerar att slå hårt
mot hushållens ekonomi när priset på fossila drivmedel går upp i samband med att EU:s
nya utsläppshandelsystem träder i kraft 2027.
Miljöpartiet vill att staten rullar ut en nationell elbilsoffensiv bestående av olika stöd.
Sedan flera år tillbaka föreslår Miljöpartiet att införa ett inkomstprövat stöd för leasing
av elbil riktat till boende i lands- och glesbygd, inspirerat av den franska leasingchecken
som riktar sig till personer med lägre inkomster och långa pendlingsavstånd. Intresset
för det franska stödet har varit stort. Genom EU:s sociala klimatfond finns från och med
år 2026 EU-medel tillgängliga för åtgärder som bidrar till en rättvis klimatomställning.
Vi föreslår ett stöd på 70 000 kronor motsvarande över 1 900 kronor i månaden i 36
månader som riktas till hushåll med lägre inkomster som bor i landsbygd eller i områden
med sämre tillgång till kollektivtrafik. Med hjälp av stödet är det möjligt att leasa en
elbil för 1 500 kronor i månaden. Både begagnade och nya elbilar som kostar under
500 000 kronor ska vara berättigade till stöd. Vi avsätter en miljard kronor mer än regeringen under 2026 och skalar upp det över tid för att fler ska få möjlighet att minska sina
körkostnader.
Vad gäller den differentierade elbilsbonusen föreslår vi ett pristak på 550 000 kronor
samt olika bonusnivå beroende på bilens pris. En klimatbonusbil med inköpskostnad
upp till 399 999 kronor ska ge en bonus på 50 000 kronor och en klimatbonusbil med
inköpskostnad om 400 000 upp till 550 000 kronor ska ge 30 000 kronor i bonus. Det
innebär att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonus och
inte går till dyra lyxbilar. För de 1,7 miljoner vuxna individer som bor i tätortsnära landsbygdskommuner, glesa landsbygdskommuner samt mycket glesa landsbygdskommuner
föreslår vi en extra bonus på 10 000 kronor utöver de generella bonusnivåerna beskrivna
ovan. För den som bor i någon av dessa kommuntyper och köper en elbil till ett pris
under 400 000 ges en bonus på 60 000 kronor. Bonusen gäller enbart för rena elbilar. Vi
avsätter 1,2 miljarder kronor för år 2026 och skalar upp det över tid fram till 2030.

11.3 Förstärk klimatpremien för miljöarbetsmaskiner, elbussar,
tunga miljölastbilar och lätta ellastbilar
Syftet med klimatpremien är att främja introduktionen av vissa miljöfordon på marknaden i syfte att bryta fossilberoendet och minska utsläppen av växthusgaser. Klimatpremien kan sökas av företag, kommuner och regioner och användas för medfinansiering
vid inköp av elbussar, miljöarbetsmaskiner, tunga miljölastbilar och lätta ellastbilar.
Stödet har varit populärt och bidrar till Sveriges klimatmål. Regeringen har tagit beslut
om att utesluta stadselbussar från stödet, vilket fått stark kritik från både regioner och
kollektivtrafikens branschorganisation. Miljöpartiet motsätter sig fortsatt denna omriktning och förstärker premien med 300 miljoner årligen för att åter inkludera stöd till
stadselbussar. Vidare föreslår vi att förstärka premien med ytterligare 200 miljoner
kronor med fokus på lätta ellastbilar. Sammanlagt förstärker vi anslaget med 500 miljoner
32

kronor år 2026 och med totalt 1,6 miljarder över tre år och satsningen permanentas till
2030.

11.4 Bonus för att konvertera en fossilbil till eldrift eller
biogasdrift
För att minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan och samtidigt minska behovet
av inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel vill Miljöpartiet införa ett marknadsintroduktionsstöd för konvertering av fossilbilar till eldrift. Ett sådant stöd finns i Frankrike
och uppgår till 6 000 euro. Vårt förslag är ett stöd som uppgår till 60 000 kronor för
konvertering av fossilbil till eldrift. Stödet för elkonvertering får maximalt uppgå till 80
procent av konverteringskostnaden. Vi föreslår även ett stöd för konvertering av fossilbilar till biodrivmedel och biogasdrift, där stödet maximalt får uppgå till halva konverteringskostnaden. Förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor under 2026.

11.5 Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur
Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill
även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att
boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Vi satsar 400
miljoner mer än regeringen på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur.

11.6 Bygg ut järnvägen – fler ska komma fram fortare
Vi behöver kraftigt rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver
ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på
järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur
som nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping, dubbelspår på nya Ostkustbanan och utbyggnad av Norrbotniabanan, Malmbanan samt Oslo–Stockholm behöver
investeringarna i järnvägen höjas med 18 miljarder kronor under 2026. Mer pengar
behövs till underhåll av järnväg genom en satsning på 6 miljarder kronor för 2026.
Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp med järnvägsunderhållet
och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järnvägsunderhållet ska bli effektivt och
avsatta medel ska nå ut till underhållet av järnvägen behöver järnvägsunderhållet tas
tillbaka i egen regi. Idag ligger järnvägstransporterna betydligt närmare att stå för sina
externa kostnader än vägtransporterna, framförallt inom godsleveranser. Exempel på
externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som
påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet anser att alla trafikslag ska stå för sina externa kostnader och att styrmedel för detta behöver utvecklas.

11.7 Utveckla stadsmiljöavtal och landsbygdsavtal
Stadsmiljöavtalen ska behållas och utökas kraftigt för mer och bättre infrastruktur för
cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Miljöpartiet satsar 600 miljoner
kronor för 2026 på stadsmiljöavtalen. Vi vill utveckla ett landsbygdsavtal för att fler
kommuner ska kunna ansöka och ta del av nationella pengar. Landsbygdsavtal innebär
33

kontrakt mellan staten, landsbygdskommuner, regioner och privata aktörer för att skapa
bättre alternativ för hållbart resande och minska transportbehovet på landsbygden. Landsbygdsavtal kan bland annat innebära satsningar på kollektivtrafik i glesbygd, grannskapskontor, förstärkt digital tillgänglighet, bibehållen eller förbättrad lokal service, bättre
förutsättningar för cykelpendling och smarta mobilitetslösningar inklusive anropsstyrd
kollektivtrafik. Miljöpartiet satsar 300 miljoner kronor på landsbygdsavtalen.

11.8 Sverigekortet – billigare och enklare att resa med
kollektivtrafiken
Det ska vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen. Men de senaste åren
har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Vi föreslår att ett Sverigekort
införs som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet
för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter
och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11,1 miljarder kronor för 2026.

11.9 Stärk kollektivtrafiken
Ett investeringsstöd för utveckling av kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektivtrafikhuvudmännen runt om i landet kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Satsningen är på 4 miljarder kronor för 2026. Finansieringen av ett nationellt
biljettsystem för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt, robust
system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för
att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Det finns flera viktiga regionala
tåglinjer som är i behov av nationellt stöd. Vi gör ett tillskott på 197 miljoner kronor för
år 2026 till upphandlade trafikavtal för att stärka tillgängligheten. Regeringen anslår inte
de medel som Trafikverket anser behövs för att ens upprätthålla dagens tillgänglighet.
Sedan tidigare har nattåg Göteborg–Norrland slutat rulla och nattåg till Trondheim kom
aldrig igång eftersom medel saknades. Även dessa linjer ingår i Miljöpartiets anslag för
2026. Regeringen tar även bort medel för tågtrafik ut i Europa, och Miljöpartiet tillför
30 miljoner kronor för 2026 och 95 miljoner kronor till 2027 respektive 2028 för att
tågen ska fortsätta rulla. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot
Europa.
Följande nu hotade linjer finns finansierade i Miljöpartiets budget
•
•
•
•
•
•

Tåg i Bergslagen
Stångådalsbanan
Norrtåg
Buss i de fyra nordligaste länen
Buss i norra Dalarna
Nattåg Hamburg/Berlin

Utöver dessa finansieras i Miljöpartiets budget för 2026 även den nedlagda nattågslinjen Göteborg–Norrland samt den planerade nattågslinjen till Trondheim.

34

11.10 Gör det lättare att cykla och åka kollektivt
För att vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt.
Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men för många är det bästa alternativet att
gå, cykla eller åka kollektivt när en resa väl behöver ske. Vi vill sänka taxorna och bygga
ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spårtrafik och
bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra
cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ
framför bilen. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar.
De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer anslaget för utveckling av
transportinfrastrukturen med 18 miljarder kronor per år för att möjliggöra fler nationella
åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom järnväg, kollektivtrafik och
cykel. En viktig del i detta är även höjda anslag för länsplanerna samt stadsmiljöavtal
och landsbygdsavtal.

11.11 Planera samhället hållbart
Många aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastrukturen och planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafikminskningsmål och ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna
arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. En minskad vägtrafik i
storstäder och tätorter innebär som bärande grundprincip att det inte behövs en fortsatt
utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av
olika verksamheter kommer fortsatt behöva byggas men det behövs inte kapacitetshöjande
väginvesteringar. Regeringens anslag för väginvesteringar bör i ökad grad fokusera på
åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt vid behov kunna flyttas till drift och underhåll av
statliga vägar och spår. I ett transporteffektivt samhälle är det av största vikt att befintlig
infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela
landet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder
ska kunna ske via nationell plan. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till
Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill att
Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar.

11.12 Ett reformerat och rättvist reseavdrag
Det reseavdrag som regeringen valt att behålla dras med omfattande fusk på flera miljarder
kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden, ökar utsläppen från vägtrafiken och cementerar orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den
skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om och som regeringen valt att
inte införa. Detta skulle inneburit ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där
också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det
krävs en kostnadsneutral reform av reseavdraget.

35

11.13 Flygets utsläpp ska minska
För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flygresor
som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt
vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på
marknaden. Förnyelsebara bränslen kommer att följa EU:s reduktionspliktsnivåer som
ligger på låga nivåer. Flyget behöver betala för sina utsläpp enligt den princip som är
väl etablerad om att förorenaren betalar. Men arbetet går idag för långsamt.
Driftsbidraget för regionala flygplatser sänks, men Miljöpartiet behåller 68 miljoner
kronor av regeringens ökade statliga bidrag till kommuner för driftstöd till icke statliga
flygplatser. Vi bedömer att det finns ett antal flygplatser i norra delen av landet som är i
behov av detta stöd. Anslagen för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap för flygplatser behålls.

12 Klimatanpassning för att rusta samhället mot
klimatförändringarnas konsekvenser
Satsningar på klimatanpassning
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Satsningar på klimatanpassning

1 445

Storskaliga klimatanpassningsåtgärder

3 000

Klimatanpassningsmedel till länsstyrelserna
Klimatanpassning bebyggd miljö

95
1 000

Ras- och skredsäkring längs med Göta älv

70

Klimatsäkring ytterligare nationella riskområden

50

Klimatanpassning jord- och skogsbruk

230

12.1 Storskaliga klimatanpassningsåtgärder
Miljöpartiet anser att det behöver tas fram en nationell plan för riktad statlig finansiering
till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd
är särskilt motiverat. Vi avsätter tre miljarder om året för storskaliga klimatanpassningsåtgärder.

12.2 Klimatanpassningsmedel till länsstyrelserna återförs och
förstärks
Under 2024 förlorade länsstyrelserna den särskilda finansieringen för uppdraget om
klimatanpassning, vilket har lett till att insatserna minskat avsevärt och till och med
avvecklats. Samtidigt är det tydligt att de utmaningar Sverige står inför idag i form av
extrema väderhändelser kommer att öka i omfattning. För att säkra det viktiga arbetet
med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna satsar Miljö-

36

partiet i enlighet med myndighetens äskande 95 miljoner 2026 på länsstyrelsernas
arbete med klimatanpassning samt stöttning gentemot MSB.

12.3 Klimatanpassning av bebyggd miljö
En rad olika åtgärder behöver genomföras för att klimatanpassa den bebyggda miljön.
Det handlar bland annat om förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader samt skydd mot översvämningar. Miljöpartiet vill
möjliggöra för olika offentliga, privata och ideella aktörer att klimatanpassa redan
bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor. Sveriges kommuner behöver kartlägga
klimatrelaterade risker för människor och infrastruktur för att kunna prioritera var åtgärder behövs och därefter utföra prioriterade åtgärder. För detta behövs både expertstöd och långsiktig finansiering. Vi föreslår en långsiktig satsning på en miljard kronor
per år under 2026, 2027 och 2028 för klimatanpassning av bebyggd miljö.

12.4 Ras- och skredsäkring längs med Göta älv
Sedan 2018 har Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att samordna arbetet med rasoch skredsäkring längs med Göta älv. Miljöpartiet avsätter 70 miljoner mer per år 2026
till 2028 för arbetet med ras- och skredsäkring längs Göta älv. Vår satsning är i nivå med
vad ansvarig myndighet SGI äskat. Det är mycket viktigt att myndigheten får de resurser
som äskas eftersom situationen runt Göta älv är allvarlig, vilket inte minst skredet på E6
visade.

12.5 Stärk arbetet med att säkra nationella klimatriskområden
genom ökad statlig styrning
MSB och SGI har identifierat tio nationella riskområden med avseende på ras, skred,
erosion och översvämning. För enbart ett av dessa områden – Göta älv – finns ett tydligt
utpekat statligt ansvar att utreda, initiera och genomföra förebyggande åtgärder. För övriga
riskområden gäller att kommuner som vill vidta åtgärder kan söka medel från MSB, men
det innebär inte sällan en stor utmaning för kommunerna att själva utreda, kartlägga och
initiera sådana åtgärder. Vi föreslår att upprätta ett arbetssätt liknande det som sedan
2018 finns på plats för ras- och skredsäkring längs med Göta älv, för ytterligare riskområden. De tio områdena är indelande i fyra riskkategorier. Miljöpartiet föreslår att ge
SGI eller annan lämplig myndighet i uppdrag att upprätta motsvarande arbetssätt kring
de riskområden som ingår i någon av de tre högsta riskkategorierna. Det handlar om
Mälardalen-Stockholm, Skåne-Hallandskusten, Norra Vänernområdet, Mellersta
Norrlandskusten och Blekinge-Kalmarkusten. För att starta upp arbetet med den nya
organiseringen avsätter vi totalt 50 miljoner kronor år 2026.

12.6 Klimatanpassning av skogsbruket
Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas
effekter och förbättra återväxten. Hyggesfria metoder har stora fördelar både ur ett klimat37

anpassningsperspektiv och för stärkt kolinlagring och främjad biologisk mångfald.
Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare
för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill
satsa 100 miljoner kronor 2026. Övriga förslag för att stimulera klimatanpassning inom
skogsbruket återfinns i avsnitt 15.

12.7 Klimatanpassning av jordbruket
Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vattenrådgivare
finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner för ökade nivåer i investeringsstödet
och 50 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimatanpassningsåtgärder.
Klimatpolitiska rådet lyfter fram att det saknas renodlade satsningar på innovation för
jordbrukets klimatåtgärder, men att det finns behov av ökade satsningar på forskning och
innovation inom jordbruket, i likhet med innovationsstöd i andra sektorer. Även innovativ matproduktion och livsmedelsföretag behöver stimuleras. Miljöpartiet vill därför
införa ett särskilt innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ matproduktion och livsmedelsföretag. Vi vill till att börja med lägga 30 miljoner på ett sådant
stöd för 2026.

13 Hushållens ekonomi och arbetsmarknad
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2026
Summa

16 360

Stärk Sveriges barnfamiljer med höjt barnbidrag

8 900

Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer med små marginaler
Höjt studiebidrag för studenter
Tandvård för unga
Högkostnadsskydd för läkemedel

500
1 000
300
2 160

Aktiv arbetsmarknadspolitik

625

Stärkt lokal närvaro i Arbetsförmedlingen

300

Tryggare och mer rättvis a-kassa

300

Ersättning för arbetsgivare med höga sjuklönekostnader

2 100

Åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar

50

Individuell etablering

150

13.1 Stärk Sveriges barnfamiljer med höjt barnbidrag
Kostnadskrisen och den utdragna lågkonjunkturen har slagit hårt mot många barnfamiljer.
Värdet på barnbidraget har urholkats kraftigt av stigande priser och är nu på den lägsta

38

nivån på 50 år. Idag täcker barnbidraget endast 25 procent av kostnaderna för en 10-åring.2
Att stärka Sveriges barnfamiljer är viktigt i sig – men det har också positiva effekter på
resten av ekonomin. Att höja barnbidraget är en rättvis och effektiv konjunkturåtgärd.
Hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen och barnfamiljer
tillhör de som har det tuffast.
Vi föreslår därför att barnbidraget höjs med 350 kronor i månaden och att det fortsätter
öka i takt med inflationen under 2027 och 2028. Med vårt förslag får en tvåbarnsfamilj
där föräldrarna tjänar 36 000 kronor i månaden mer pengar i plånboken än med regeringens föreslagna jobbskatteavdrag. För en tvåbarnsfamilj där föräldrarna tjänar 30 000
i månaden uppgår skillnaden till 228 kronor i månaden.
Vi föreslår också att studiebidraget för gymnasieungdomar höjs lika mycket som
barnbidraget.

13.2 Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer med små marginaler
Bostadsbidraget har urholkats sedan det infördes 1997, eftersom varken inkomstgränser
eller bostadskostnadstak har höjts i takt med löner och hyror. Resultatet är att allt färre
hushåll omfattas – inte för att behovet minskat utan för att reglerna är föråldrade. För en
klar majoritet av barnfamiljer som får bostadsbidrag ligger bostadskostnaderna över den
nivå som bidraget faktiskt beräknas på. Det är enbart vid inkomster kring 12 000 kr/mån
som ett hushåll kan få fullt bostadsbidrag, alltså maxbeloppet. Bostadskostnadstaket, den
gräns som staten ersätter för bostadskostnader ligger långt under faktiska hyror – särskilt i
storstäderna. Det drabbar barn i ekonomiskt utsatta familjer, med trångboddhet, sämre
studiero och skolresultat samt ökad ohälsa som följd. När regeringen dessutom tog bort
tilläggsbidraget på 2 100 kr för barnfamiljer förvärrades situationen. Ett halvår för sent
väljer de att höja bostadsbidraget, men endast med upp till 1 000 kronor i månaden.
Miljöpartiet anser att nivån på bostadsbidraget bör höjas ytterligare och föreslår en
höjning av tilläggsbidraget för barnfamiljer på 20 %, utöver den förändring regeringen
föreslår. Det innebär att man, inklusive regeringens förslag, kan få upp till 2 250 kronor
mer i månaden.

13.3 Höjt studiebidrag för studenter
Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska
stressen påverkar många studenter negativt. Miljöpartiet gör flera satsningar som
underlättar för att kunna studera. När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en
höjning av studiebidraget med 300 kronor i månaden och såg till att studenter med
särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska
omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar.
Miljöpartiet satsar nu en miljard kronor årligen för att kunna höja studiemedlet med
ytterligare 300 kronor per månad. Denna höjning skapar bättre förutsättningar för att
fler ska välja att vidareutbilda sig och för att klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i
studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och ensamboende studenthushåll
tillhör en grupp som har drabbats hårt av den höga inflationen.

2 https://news.cision.com/se/swedbank/r/barnbidraget-halkar-efter---lagsta-nivan-pa-50-ar,c4137419.

39

13.4 Tandvård för unga
Från den första januari 2025 sänktes åldersgränsen för den avgiftsfria tandvården från
23 till 19 år. Miljöpartiet har varit kritiska till denna försämring av vårdtillgången för
unga. Tandhälsan påverkar människors hälsa hela livet och det är därför särskilt viktigt
att unga människor får in en vana att ta hand om sina tänder och att regelbundet gå till
tandläkaren. Regeringen har heller inte presenterat någon annan reform som skulle minska
behovet eller de ekonomiska konsekvenserna för unga. Miljöpartiet vill därför återinföra
den avgiftsfria tandvården från 19 år och avsätter 300 miljoner årligen för detta.

13.5 Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel
Regeringen har försämrat högkostnadsskyddet för läkemedel så att varje sjuk individ får
betala 3 800 kr ur egen ficka – det är 900 kr mer än tidigare. Organisationer såsom
Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet och flertalet pensionärsorganisationer har uttryckt
stark kritik mot förslaget. Det riskerar att leda till att patienter med begränsad ekonomi
avstår från nödvändig medicinering, vilket i sin tur kan leda till ökade sjukvårdskostnader
och ett större tryck på vården. Höjningen av egenavgiften slår särskilt hårt mot kroniskt
sjuka, äldre och personer med funktionsnedsättningar, som ofta har en stor andel av sina
inkomster bundna i vård- och läkemedelskostnader. Många kan även antas vara sjukskrivna eller ha sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket innebär en
oproportionerligt stor belastning för dem. Vi har krävt en konsekvensanalys av hur de
förändrade reglerna kommer att drabba olika grupper, men det har regeringen valt att
avstå. Vi avvisar därför samtliga föreslagna neddragningar och ökar anslaget med 2,16
miljarder 2026 och 2,7 miljarder 2027 och 2028.

13.6 Aktiv arbetsmarknadspolitik mot massarbetslösheten
Som avsnitt 2.2 visade har regeringen misslyckats fullständigt med sin politik när det
gäller att ge människor möjlighet att ha ett arbete att gå till. Det råder en historiskt hög
arbetslöshet i Sverige, en massarbetslöshet. Detta gäller särskilt ungdomar. Miljöpartiet
satsar betydande resurser på att bryta ned massarbetslösheten.
Under de senaste åren har vi sett en försämring inom Arbetsförmedlingens insatser,
vilket skapat stor oro. De personalintensiva insatserna, som riktar sig till personer långt
ifrån arbetsmarknaden, har minskat, och stödet till personer med funktionsnedsättning
har försämrats. Vi har konsekvent motsatt oss tidigare neddragningar och anser att det
behövs en förstärkning för att utöka arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Även
riktade arbetsmarknadsutbildningar har en stor potential och bör utökas. Detta är särskilt
viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv, för att hjälpa kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden, och för att skapa varaktiga förändringar. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken.
Miljöpartiet satsar 480 miljoner på utökade arbetsmarknadspolitiska insatser och riktade
arbetsmarknadsutbildningar.
Miljöpartiet föreslår även en satsning på att utveckla lokala jobbspår för vuxna, enligt
en modell som har fungerat väl för unga, där arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och
kommuner samverkar. Vi vill även att evidensbaserade modeller som prövats med goda
resultat ska kunna erbjudas. För detta avsätter vi 120 miljoner för 2026.
40

Arbetstagarorganisationer har djup kunskap om respektive område och kan därför i
hög grad bidra så att program hos Arbetsförmedlingen blir så väl utformade som möjligt.
Det är dumsnålt att som regeringen avskaffa bidraget för samråd med arbetstagarorganisationer om man är mån om så väl riktade resurser som möjligt hos Arbetsförmedlingen.
Vi återinför därmed detta och avsätter 25 miljoner kronor årligen.

13.7 Stärkt lokal närvaro i Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens lokala närvaro har minskat drastiskt sedan 2019. Antalet kommuner
med fast bemannade kontor har sjunkit från cirka 170 vid ingången av 2019 till 81 år 2024.
Samtidigt har antalet arbetsförmedlare minskat med cirka 31 procent under perioden. I
81 kommuner saknar myndigheten i dag helt egen fysisk närvaro eller samarbetslösning.
Detta har försvårat matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare, vilket kan förvärra den höga arbetslöshet som Sverige nu upplever. Bristerna har lett till att arbetssökande, särskilt unga, inte får det stöd de behöver, men också att arbetsgivare i lokala
tillväxtområden inte har någon att vända sig till för att säkra sin kompetensförsörjning.
Resultatet blir sämre matchning på arbetsmarknaden och högre arbetslöshet. Samtidigt
har styrningen av Arbetsförmedlingen misslyckats, med en kombination av privatiseringar,
nedskärningar och detaljstyrning som har fått negativa effekter på myndigheten.
För att öka Arbetsförmedlingens lokala närvaro ges ett särskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen kombinerat med ett ökat förvaltningsanslag med 300 miljoner kronor.
Arbetsförmedlingen får själv avgöra på vilket sätt den lokala närvaron bäst stärks utifrån
lokala behov och myndighetens strategi. Förstärkningen kan exempelvis användas till återetablering av bemannade kontor i kommuner där sådan närvaro i dag saknas, utveckling
av fler samarbetslösningar med kommuner och förstärkt lokalt arbete gentemot arbetsgivare för att förbättra matchningen. Arbetsförmedlingen får i uppdrag att återrapportera
hur den lokala närvaron har stärkts.

13.8 Tryggare och mer rättvis a-kassa
Arbetslöshetsförsäkringen ska ge en trygghet för löntagare under den period som man
ställer om från ett arbete till ett annat. En stark a-kassa bidrar också till en starkare samhällsekonomi genom att jämna ut konjunktursvängningar. Vi anser att den nya, brantare
nedtrappningen av ersättningen ska tas bort. Avtrappningen är för brant och riskerar att
slå hårt mot människor som redan befinner sig i, eller på gränsen till, en utsatt situation.
Miljöpartiet föreslår att göra nedtrappning i ersättning från a-kassan mindre brant
genom att halvera nedtrappningen i ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen efter
de första 100 dagarna. Därmed sänks ersättningen med 5 procent istället för 10 procentenheter. Det gör även att följande nedtrappningar görs från en högre nivå. Därmed blir
nedtrappningen mer rättvis och ger en högre trygghet i motsats till regeringens branta
nedtrappning. Miljöpartiet tillför 300 miljoner för detta ändamål.
På sikt vill Miljöpartiet dock se ett helt annat system där arbetslöshetsförsäkring och
sjukförsäkring slås ihop till ett och samma trygghetssystem. I dagsläget är det många
människor som faller mellan stolarna. Mycket resurser går till administrativt utredande
som inte hjälper individen att förändra sin situation. Vi vill se ett effektivt och heltäckande
system utan onödig administration, och som inte går att missbruka.
41

13.9 Ersättning för arbetsgivare med höga sjuklönekostnader
Regeringen har beslutat att successivt avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader
från 2025. Idag får omkring 60 000 arbetsgivare stöd, varav de flesta är småföretagare.
Ersättningen motsvarar i snitt cirka 5 % av företagens totala sjuklönekostnader, men för
en mindre arbetsgivare kan en enskild sjukskrivning innebära en mycket större ekonomisk
belastning. Utan stödet riskerar det att bli svårare för små företag att anställa personer
med sjukdomshistorik, trots att de i övrigt är fullt arbetsföra. Därför anser vi att ersättningen bör finnas kvar för att underlätta för småföretagare och främja fler anställningar.
Vi avsätter 2,1 miljarder för ändamålet. Det är en stor reform för att förbättra förutsättningarna för Sveriges mindre företag.

13.10 Åtgärder för unga som varken studerar eller arbetar
Det är ca 130 000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. Många av dem har
inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av
stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken
arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns
ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av
samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att 50 miljoner kronor ska skjutas till för
att hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Myndigheten
för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag på detta område som
bör förstärkas. Medlen bör användas till att stärka målgruppen via åtgärder på
kommunal nivå eller hos samordningsförbund.

13.11 Individuell etablering
Etableringsprogrammet behöver erbjuda större individanpassning. Asylsökande är ingen
homogen grupp, utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Etableringsprocessen måste därför i högre grad anpassas till individens behov och förmågor. Programmet ska kunna vara både kortare och längre beroende på individuella omständigheter,
och statens ekonomiska ansvar bör kunna förlängas i särskilda fall där det behövs. För
detta avsätter vi 150 miljoner kronor.

14 Natur och miljö
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2026
Skydd av värdefulla skogar

4 960

Klimatavtal för skogsägare

1 404

Restaureringsmiljard

1 000

Stärkt biologisk mångfald, hotade arter och skötsel

1 046

Satsning på nationalparker och friluftsliv
Havsmiljömiljard
Åtgärder mot PFAS och andra miljögifter

73
1 061
740

42

14.1 Omfattande satsningar på starka ekosystem
Den globala krisen för världens ekosystem är tydlig också i Sverige, där vi ser en starkt
negativ utveckling för många arter, naturtyper och ekosystem. Orsakerna är främst förstörda livsmiljöer, exploatering, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar.
Sverige har genom det globala naturavtalet inom FN, Kunming-Montrealavtalet,
skrivit under på att vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030. Miljöpartiet vill
göra omfattande satsningar för att skapa mer motståndskraftiga ekosystem, stärka den
biologiska mångfalden, säkra att Sverige når de nationella målen och bidra till målen
internationellt.

14.2 Skydd av djur och natur
För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och
nå miljömålen krävs omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. I dagsläget är över tusen skogslevande arter hotade, och ett omfattande problem är bristen på större sammanhängande områden med höga naturvärden,
som är ett krav för många arter. Avverkningstakten för värdefulla naturskogar är redan
mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu både om att säkra
bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i propositionen
Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (prop. 2021/22:58) och
som Sverige har ett internationellt ansvar för att bevara, och om annan värdefull natur
över hela landet, som att bevara de sista resterna av ur- och naturskog.
Pengar till skydd av värdefull natur finns både hos Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Totalt på båda myndigheters arbete med värdefull natur vill vi satsa 5 miljarder
kronor mer än regeringen 2026, och totalt 16 miljarder mer än regeringen över tre år.
På Naturvårdsverkets arbete med skydd av värdefull natur vill vi satsa 3,8 miljarder
kronor mer än regeringen 2026. Totalt över tre år satsar vi ca 12,2 miljarder mer än
regeringen.
På Skogsstyrelsens arbete med ersättning till markägare för områdesskydd satsar vi
1,1 miljard kronor 2026 och totalt 3,5 miljarder över tre år.

14.3 Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper
Även pengarna för finansiering av arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och
olika åtgärder för värdefull natur behöver öka. Efter att regeringen skurit ned på anslaget
under hela mandatperioden finns även en omfattande åtgärdsskuld som måste åtgärdas.
Det behövs exempelvis ett förstärkt arbete med kunskapsuppbyggnad kring statusen för
den biologiska mångfalden och kunskapsuppbyggnad om hot och status för arter och
habitat, planering av grön infrastruktur och riskanalyser. Det behövs också omfattande
insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis
naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört. Det gäller exempelvis många
gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade
arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden.
Miljöpartiet vill genomföra en omfattande satsning på åtgärder för värdefull natur,
med totalt 1,2 miljarder kronor mer än regeringen 2026, 1,4 miljarder 2027 och 1,8
miljarder 2028. Inom ramen för denna nivåhöjning vill vi göra en specifik satsning på
hotade arter och naturtyper på 629 miljoner år 2026, vilket också möjliggör förstärkningar
43

av arbetet med bland annat skötsel av skyddad natur, planering av grön infrastruktur och
lokala naturvårdssatsningar (LONA).

14.4 En miljard för restaurering av naturen
EU:s nya restaureringslag har trätt i kraft och ska nu implementeras i Sverige. Lagstiftningen är ett av EU:s viktigaste verktyg för att säkerställa att medlemsländerna uppfyller
det globala naturavtalet, Kunming-Montrealavtalet, inom ramen för FN:s konvention för
biologisk mångfald (CBD), som är det viktigaste verktyget på global nivå för att stoppa
den dramatiska förlusten av arter och fungerande ekosystem. Lagen syftar till att återställa
ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut, och innebär bland annat att 20 procent av EU:s land och hav ska restaureras till 2030.
Det kommer att krävas mycket omfattande satsningar på restaurering av förstörd natur.
Miljöpartiet vill därför satsa 1 miljard kronor 2026 på att genomföra restaureringslagen.
Satsningen ska fördelas på samtliga ansvariga myndigheter, för att möjliggöra organisering, planering, kunskapsuppbyggande, samordning och inte minst arbete med praktiskt
genomförande av restaureringsåtgärder.
För att snabbt inleda arbetet med att exempelvis ta fram utökade kunskapsunderlag om
arter och livsmiljöer, kartering av naturmiljöer, grön infrastruktur och konnektivitet, åtgärdssamordning, IT-utveckling med mera vill vi därutöver lägga 65 miljoner på anslag
1:3, samt 25 miljoner för att samtliga länsstyrelser ska kunna inrätta en långsiktig organisation med åtgärdssamordnare för restaurering, på samma anslag. Att stärka lokala och
regionala organisationer som kan bidra till genomförandet av förordningen kommer att
vara en mycket viktig komponent i arbetet.

14.5 Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra
omställningen
Det är viktigt att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndigheter säkras och att
denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar. I den förstärkning av
budgetutrymmet för natur och miljö som Miljöpartiet vill göra ingår nivåhöjningar på
samtliga myndigheter. Miljöpartiet satsar 63 miljoner på Naturvårdsverkets förvaltningsanslag för att möjliggöra en generell ambitionshöjning av myndighetens arbete och möta
upp de omfattande satsningar vi gör på de olika sakanslagen.
På Havs- och vattenmyndigheten satsar vi 150 miljoner per år på förvaltningsanslaget,
för att möta upp den generella nivåhöjning av myndighetens arbete som vår satsning på
en havsmiljard, som beskrivs längre ned, innebär.
För att möjliggöra ett skifte till ett hållbart skogsbruk satsar vi 258 miljoner på Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för år 2026, och totalt 765 miljoner över tre år. Övriga
myndigheter redogörs för under respektive avsnitt nedan.

14.6 Inför möjligheten att teckna klimatavtal i skogen
För att maximera både kolinlagring och andelen virke lämplig för långlivade produkter
är det centralt att skogarna får växa sig äldre och inte avverkas för tidigt. I dag görs allt
fler avverkningar innan skogen uppnått den rekommenderade slutavverkningsåldern.
44

Samtidigt blir forskningen allt mer samstämmig: att minska avverkningsnivåerna är ett
av de överlägset snabbaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären.
För att bidra till ökad kolinlagring och motverka att skogarna huggs ner långt innan
både det ekonomiska värdet och kolinlagringen maximeras, vill vi införa möjligheten att
teckna så kallade klimatavtal i skogen. Det innebär att skogsägare ska kunna få ersättning för mängden koldioxid som lagras in, mot villkoret att skogen inte avverkas förrän
en bra bit över den rekommenderade avverkningsåldern. En variant på förslaget har utretts
av Miljömålsberedningen och måste införas i närtid. Vid justerade avtalstider på upp till
40 år, samt dubbla arealer som ingår i ett program för klimatavtal, har Riksdagens utredningstjänst beräknat kostnaden för staten till 1,4 miljarder för 2026. Beräkningen är
ungefärlig. Miljöpartiet vill införa en satsning på klimatavtal i skogen, och satsar 1,4 miljarder kronor för 2026.

14.7 Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både
klimat och miljö
Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan
stoppas genom att marken återväts. Återvätning har också många positiva effekter för
djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och övergödningen i
sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks,
vilket bidrar till ökad klimatanpassning.
Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker.
Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet
markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag. Vi satsar 200 miljoner kronor
över regeringens nivå, för återvätning av våtmarker inklusive nedlagd jordbruksmark,
för 2026.

14.8 Biologisk mångfald i odlingslandskapet
Naturbetesmarkerna är oerhört artrika, men närmare hälften av de hotade arterna är
knutna till dessa marker. Skötsel av ängs- och betesmarker och slåtterängar har därför
en nyckelroll för att nå miljömålen för kulturlandskapet.
Miljöpartiet föreslår en särskild satsning om 80 miljoner kronor för restaurering och
skötsel, på det nationella ersättningsprogrammet för ängs- och betesmarker. Satsningen
ska riktas till markägare och brukare. Kopplat till denna satsning vill vi även satsa 30
miljoner kronor på rådgivning för stärkt biologisk mångfald, för 2026. Totalt satsar vi
375 miljoner över tre år på stärkt biologisk mångfald i odlingslandskapet. För löpande
hävd av naturbetesmarker föreslår vi ett system med full kostnadstäckning, som beskrivs
närmare i kapitel 15.

14.9 Förstärkt viltförvaltning
Viltförvaltningen behöver förstärkas på flera sätt. Det behövs en särskild satsning på arbete
för förbättrad samexistens mellan lokalbefolkning och rovdjur på lokal och regional nivå,
förbättrad myndighetsrådgivning, inventeringssystem och genetiskt viktiga vargindivider
samt DNA-baserade förvaltningsverktyg. Miljöpartiet vill satsa 40 miljoner kronor för
45

dessa ändamål, för 2026. Det behövs även en ökad satsning på ersättningar för förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp, som exempelvis rovdjursstängsel. Vi vill satsa
30 miljoner kronor för detta ändamål 2026. Vi vill också satsa 10 miljoner kronor per år
på förebyggande av rovdjursskador inom rennäringen. Totalt satsar vi därmed 80 miljoner
kronor på förstärkningar av viltförvaltningen under 2026, men vi avvisar samtliga av
regeringens satsningar på implementering av det nya referensvärdet för varg.

14.10 Permanent satsning mot invasiva arter
Invasiva arter blir ett allt mer påtagligt problem. Arbetet har dessutom tyvärr tappat fart
på grund av regeringens neddragningar de senaste åren. Miljöpartiet vill förstärka arbetet
med invasiva arter och införa en permanent satsning på detta arbete. Under 2026 vill vi
satsa 55 miljoner kronor på landlevande invasiva arter. En sådan nivå tillmötesgår därmed
även Naturvårdsverkets bedömning av budgetbehovet, vilket regeringen långt ifrån gör.
Även arbetet mot invasiva arter i hav och vatten behöver stärkas. Vi vill genomföra
en satsning på förstärkt biologisk mångfald inklusive arbete mot invasiva arter, om 20
miljoner kronor per år, vilken tillmötesgår Havs- och vattenmyndighetens bedömning
av behovet av budgetmedel, och är dubbelt så stor som regeringens tilldelning, som
därmed är långt ifrån tillräcklig.

14.11 Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv
Nationalparker utgör ett mycket starkt naturskydd för framtida generationer och har
även positiva effekter på landsbygdsutveckling och arbetstillfällen.
Vi vill fortsätta den satsning på att öka antalet nationalparker som inleddes av Miljöpartiet i regeringsställning, och förstärker detta arbete inklusive arbete med friluftsliv
och allemansrätt med 73 miljoner kronor 2026. Utöver denna nivå vill vi också öronmärka
30 miljoner kronor på tätortsnära natur, som är särskilt viktig för människors möjlighet
till vardagsnära friluftsliv.

14.12 Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete
Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete. Arbetet med långa tidsserier är
centralt för att kunna förstå och följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter,
fisken i hav och sjöar, skogarna och andra ekosystem över hela landet. Det finns ett stort
behov av förstärkning av anslaget för att möjliggöra exempelvis utökade satsningar på
PFAS-screeningar och andra farliga ämnen, förbättrad klimatstatistik, förbättrad fågelövervakning och hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakning av mark- och jordhälsa
i skogsmark behöver initieras, liksom övervakning av miljögifter i akvatiska miljöer,
enligt myndigheternas gemensamma förslag i den fördjupade utvärderingen av miljömålen. Även för pollinatörer och generell övervakning av genetisk mångfald, vilket
krävs enligt FN:s Montrealavtal, är satsningar viktiga. Överlag finns även ett behov av
utveckling av nya metoder och AI-teknik, och utveckling samt bättre förvaltning av
miljödatasystemen, i enlighet med Miljömålsberedningens förslag i betänkandet Havet
och människan (2020:83).

46

Tyvärr har regeringen drastiskt skurit ned på miljöövervakningen, vilket understryker
behovet av satsningar.
Miljöpartiet satsar 162 miljoner kronor mer än regeringen 2026, varav 78 miljoner på
den marina miljöövervakningen, vilket tillmötesgår Havs- och vattenmyndighetens
bedömning av budgetbehovet och är långt över regeringens tilldelning på 20 miljoner
kronor, som alltså är långt ifrån tillräcklig.

14.13 Stärkt miljöforskning i takt med tiden
Även anslagen till miljöforskning bör ökas. En stark miljöforskning är grundläggande
för ett träffsäkert, effektivt åtgärdsarbete.
Miljöpartiet anser att miljöforskningen behöver stärkas. Den nuvarande nivån har
legat relativt stilla under lång tid och räcker till ett fåtal parallella forskningsprojekt. En
nivåhöjning skulle möjliggöra fler parallella projekt och exempelvis kunna täcka viktiga
områden som cirkulär ekonomi och spridning av miljögifter, där myndigheterna identifierat behov av mer forskning.
Miljöpartiet vill satsa 26 miljoner kronor på stärkt miljöforskning 2026. I likhet med
Miljömålsberedningen anser vi att det behövs ett särskilt anslag i statsbudgeten för havsoch vattenmiljöforskning, för att tydliggöra detta specifika behov. På det nya anslaget
Havs- och vattenmiljöforskning vill vi satsa 50 miljoner kronor per år.

14.14 Internationellt miljö- och klimatsamarbete
Sverige har en oerhört viktig roll att spela i att driva på det internationella miljö- och
klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar
delvis om samarbeten med andra länders regeringar, men även om att stärka individer,
organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina
länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och
får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras
viktiga arbete.
För att både upprätthålla nuvarande nivå på arbetet samt utöka samarbeten med ytterligare länder anser Miljöpartiet därför att nivån på medel till internationellt miljösamarbete
ska höjas, och lägger 7 miljoner kronor mer än regeringen för 2026.

14.15 Kraftsamling för levande hav och vatten genom en
havsmiljömiljard
Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig, och tillståndet för ekosystemen i både
Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Kommande mandatperiod är kritisk
för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen, och därför behövs omfattande
satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag
och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften.
Miljöpartiet vill genomföra en omfattande och långsiktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet, för ett förstärkt arbete med bland annat ovanstående områden. Budgetmässigt har havsmiljöarbetet länge varit nedprioriterat.
47

Miljöpartiet anser att en högre ambitionsnivå i havsmiljöarbetet är nödvändig för att vända
det kritiska tillståndet för våra havsmiljöer, och därmed är även en markant högre budgetnivå nödvändig.
Vi vill därför satsa drygt en miljard mer än regeringen på havs- och vattenmiljöarbetet
för år 2026. Totalt över tre år vill vi satsa ca 3,5 miljarder kronor mer än regeringen på
dessa anslag.

14.16 Förstärkt arbete med akvatiska ekosystem, områdesskydd
och restaurering
Områdesskydd är ett avgörande verktyg för att bevara starka ekosystem och stärka den
biologiska mångfalden, även utanför de skyddade områdena, exempelvis genom skydd
av uppväxtområden för fiskbestånd. Sverige behöver öka skyddet av hav och vatten för
att leva upp till åtaganden inom FN och EU att skydda 30 procent av hav och vatten;
arbetet behöver därmed intensifieras.
Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner kronor på arbete med områdesskydd i hav och
vatten 2026, och tillmötesgår därmed Havs- och vattenmyndighetens bedömning av
budgetbehovet.
För vidare implementering av vår partimotion 2024/25:3037 Kraftsamling för levande
hav och vatten, och att snabbt inleda arbetet med akvatiska restaureringsåtgärder, vill vi
satsa 296 miljoner kronor 2026.

14.17 Förstärkt arbete mot övergödning och lokalt havs- och
vattenvårdsarbete
Övergödning utgör en starkt negativ press på ekosystemen i våra vatten, och det krävs
ett långsiktigt åtgärdsarbete med hög ambitionsnivå för att ge effekt. Arbetet med lokala
åtgärdsprogram mot övergödning måste förstärkas, på avrinningsområdesnivå, och
åtgärder uppströms är en nyckel.
Miljöpartiet vill satsa 300 miljoner kronor per år på arbete mot övergödning, det vill
säga 900 miljoner över tre år, och tillmötesgår därmed myndighetens budgetäskande.
Lokala åtgärdssamordnare kan spela en avgörande roll för att initiera och katalysera
havs- och vattenvårdsarbetet på avrinningsområdesnivå. Miljöpartiet vill därför genomföra en satsning på lokalt havs- och vattenvårdsarbete på 80 miljoner kronor för 2026.

14.18 Växla upp arbetet med att miljöanpassa vattenkraften
För att Sverige ska kunna uppnå EU:s vattendirektiv behöver arbetet med vattenåtgärder
öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av
Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med
Nationell plan för omprövning av vattenkraft, som antogs av regeringen 2020, fortsätter.
Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska
förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för
vattenmiljön, och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner kronor per år på miljöanpassning av vattenkraften
för att möjliggöra en utökad åtgärdstakt; exempelvis är det nödvändigt att medel kanali48

seras till domstolarna för att bristande resurser inte ska utgöra ett hinder för prövningsprocesserna. Det behövs även en förstärkning av kompetensen om miljöprövning av
vattenkraften vid SLU, vilket myndigheten påpekar. Miljöpartiet vill satsa 5 miljoner
kronor för ändamålet.

14.19 En ren havsmiljö – sanering av fartygsvrak, insamling av
fiskeredskap och strandstädning
Gamla fiskeredskap, övergivna fritidsbåtar och miljöfarliga vrak utgör ett allvarligt hot
mot havsmiljön. Det handlar exempelvis om att tömma gamla vrak på olja eller andra
farliga ämnen. Havs- och vattenmyndigheten anger att man arbetar med ca 300 fartygsvrak som klassats som möjligt miljöfarliga, på grund av att de kan innehålla olja och/eller
andra miljöfarliga ämnen. Av dessa är ett 30-tal vrak klassade som akut miljöfarliga.
Vraken finns i våra hav från Strömstad på västkusten till Gävle på ostkusten.
Eftersom kostnaderna ökat för att genomföra sanerings- och upptagningsinsatser
behöver Havs- och vattenmyndigheten förstärkta medel om inte arbetet ska riskera att
avstanna. Miljöpartiet vill möta upp myndighetens äskande och satsar 50 miljoner
kronor per år för sanering av fartygsvrak, insamling av fiskeredskap och fritidsbåtar.
Även arbetet med strandstädning behöver ökade resurser efter regeringens neddragningar. Miljöpartiet vill därför satsa 10 miljoner kronor årligen, mer än regeringen, för
en mer långsiktigt hållbar nivå.

14.20 Återinför förbudet mot industriellt fiske och stimulera
hållbara fiskemetoder
Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till
12 nautiska mil längs hela kusten; inga dispenser ska ges, och ett generellt förbud mot
bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för
industriell trålning, och det småskaliga kustnära fisket ska samtidigt stöttas genom en
nationell omfördelning av den tilldelade svenska kvoten. Det behövs fortsatta satsningar
och skärpta krav på övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder.

14.21 Kunskapsuppbyggnad inom ekosystembaserad vatten-,
kust- och havsförvaltning
Det behövs ett aktivt kunskapsuppbyggande arbete inom ekosystembaserad förvaltning,
inte minst i arbetet med att förbereda och skifta till en ekosystembaserad fiskeförvaltning
inom ramen för EU-samarbetet och en ny modell för Ices rådgivning. Det krävs även
fler pilotprojekt i samverkan med lokala aktörer, som sedan kan skalas upp. Miljöpartiet
vill därför satsa 40 miljoner kronor på kunskapsuppbyggnad inom ekosystembaserad
förvaltning, för 2026. Totalt över tre år vill vi satsa 190 miljoner kronor för ändamålet.

49

14.22 Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till
hållbart fiske
Miljöpartiet vill flytta ut trålgränsen maximalt, längs hela kusten, och stoppa allt industriellt fiske på svenska vatten. För att möjliggöra en utflyttning av trålgränsen och ett
stopp för det industriella fisket vill vi införa ett särskilt ekonomiskt stöd, riktat till de
fiskare som berörs. Stödet kan ersätta förlorad inkomst och exempelvis möjliggöra
redskapsutveckling eller redskapsbyten. Vi vill satsa 60 miljoner kronor på ett sådant
omställningsstöd till hållbart fiske för 2026.

14.23 Rädda ålen
Ålen är utrotningshotad. Av det ålbestånd som en gång fanns återstår bara en liten spillra.
Hela 99 procent av den europeiska ålen har försvunnit sedan 1950-talet. Ålens överlevnad
hänger nu på en mycket skör tråd. Det kan räcka med en ny parasit, en sjukdom eller ett
varmare hav till följd av klimatförändringar för att beståndet ska försvagas under alla
gränser för återhämtning. Därför behöver vi tillämpa försiktighetsprincipen fullt ut och
stoppa ålfisket. Miljöpartiet anser, liksom det internationella havsforskningsrådet, Ices,
att allt ålfiske, alla livsstadier, måste stoppas. I väntan på ett sådant stopp, som inte ännu
har politisk majoritet i riksdagen, måste vi göra det vi kan för att minska det lagliga ålfisket.
Miljöpartiet vill därför avsätta 25 miljoner kronor under 2026 för att ersätta de fiskare
som innehar ålfiskerätter genom ett frivilligt program för återköp av dessa fiskerätter.

14.24 Ökad fiskerikontroll
Fusket inom fisket beräknas vara mycket omfattande; detta har konstaterats i en mängd
rapporter från bl.a. myndigheter och organisationer. Oriktiga uppgifter om mängd och
artsammansättning av landade fångster samt olagliga utkast bidrar till att utarma fiskbestånden och undergräver både den gemensamma fiskepolitiken inom EU och det nationella handlingsutrymmet.
Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner kronor för en ökad fiskerikontroll, för 2026.

14.25 Ett giftfritt samhälle
Spridningen av olika gifter i miljön utgör ett allvarligt hot mot både människors hälsa och
fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen producerar.
Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter. De är extra känsliga och på många
sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det
handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läkemedelsrester i dricksvatten
och en mängd andra farliga miljögifter. Det behövs kunskapsspridande arbete och olika
informationsinsatser för hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga; spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver
en kraftfull förstärkning. Sverige har en oerhört viktig roll i att driva dessa frågor internationellt och inom EU, och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi.
50

Miljöpartiet anser att Kemikalieinspektionens arbete är i behov av en permanent
budgethöjning, för att fortsätta det viktiga arbetet, inom bland annat EU, som myndigheten bedriver.
Miljöpartiet vill därför tillföra 32 miljoner kronor till Kemikalieinspektionen 2026.
Inom ramen för satsningen vill vi förstärka myndighetens arbete mot PFAS och en giftfri framtid med 15 miljoner kronor. Vi vill också satsa på utökade kontroller av e-handeln
och så kallad dropshipping, med 5 miljoner kronor. Vidare vill vi återföra de medel som
regeringen skar ned i förra årets budget på Internationella kemikaliesekretariatet, Chemsec,
liksom substitutionscentrum vid Rise, som arbetar med att hjälpa aktörer som företag att
byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga, med 1 miljon kronor var för 2026. Regeringens neddragning utgjorde en ansenlig del av dessa verksamheters totala budget.
Vi vill även förstärka arbetet med substitution på en europeisk nivå genom en utvidgning av verksamheten vid Rise. Vi vill satsa 10 miljoner kronor per år för ändamålet.

14.26 Förstärkt arbete mot PFAS, och sanering av förorenade
områden
Miljöpartiet har tidigare krävt en nationell kraftsamling i arbetet mot PFAS-föroreningar, i
form av en finansierad nationell handlingsplan mot föroreningar i både mark och dricksvattentäkter. I myndigheternas utvärderingar framkommer att resursbrist är en avgörande
faktor för att både kartläggning av PFAS-föroreningar och åtgärdsarbetet med att sanera
förorenad mark som läcker ut i dricksvattentäkter inte går snabbare. Det krävs tydliga
signaler om en långsiktig, stabil finansiering, med generösa bemyndiganderamar så att
myndigheterna kan planera åtgärdsarbetet långsiktigt. Det är helt centralt att finansieringen
också matchar behoven och är långsiktig.
Förorenade områden utgör en mycket allvarlig risk för både människor och ekosystem.
Totalt vill vi satsa 751 miljoner mer än regeringen på arbete med sanering och återställning av förorenade områden. Inom ramen för denna satsning vill vi även finansiera
arbete med en finansierad handlingsplan mot PFAS.
Inom ramen för denna nivåhöjning av budgetmedel vill vi även satsa 390 miljoner
kronor mer än regeringen 2026 på stora åtgärdsprojekt – där vi nu ser en tydlig uppgång
och att mer budgetmedel behövs – men även för inventering av förorenade områden,
ansvarsutredningar och utveckling av åtgärdsmetoder. Totalt över tre år vill vi satsa 1,1
miljarder kronor på detta arbete.
Inom ramen för satsningen på förorenade områden vill vi även se en satsning på efterbehandling av förorenade områden på 221 miljoner kronor per år.
Nivåhöjningen totalt möjliggör även en ökning av forskningsmedel till SGI för forskning och utveckling av reningstekniker för PFAS och andra miljögifter, på 30 miljoner
kronor 2026, och stärkt samordning under Naturvårdsverket.
Fortlöpande behöver forskning och miljöanalys om PFAS och dricksvatten stärkas,
varför vi vill satsa 7 miljoner kronor på SLU för ändamålet.
Även länsstyrelserna behöver förstärkning i arbetet med PFAS, då många föroreningskällor och förorenade områden upptäcks just tack vare länsstyrelsernas tillsyn. Miljöpartiet vill satsa 60 miljoner kronor 2026 för stärkt tillsyn för detta ändamål.

51

15 Gröna näringar: skogsbruk och jordbruk
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2026
Omställning till klimatanpassat och hyggesfritt skogsbruk

538

Levande jordbruk i hela landet (exklusive klimatanpassningsåtgärder inom
jordbruket som summeras i tabell för kapitel 12)

948

Modernt va och modern vattenrening

350

Stärkt rovdjursförvaltning – bättre samexistens och högre ersättningsnivåer

80

15.1 Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk
Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Över tusen
rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att
skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen, och den behöver också arbetas
in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och
för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ
påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, ny EU-lagstiftning som exempelvis restaureringslagstiftningen, rättsutvecklingen på miljöområdet generellt samt det övergripande målet att vända förlusten
av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal.

15.2 Inför ett bonus malus-system för skogsbruk
Inom dagens skogsbruk saknas styrmedel för att stimulera omställning till mer naturnära
skogsbruksmetoder. Samtidigt är det svårt för de skogsägare som vill bidra till ökad
miljöhänsyn och klimatnytta att få det att gå runt. Kort sagt: det behöver bli mer lönsamt
för markägare att bruka skogen på ett sätt som stärker klimatet och naturen, och kosta
att använda metoder som försvagar.
Miljöpartiet vill därför införa en bonus till skogsägare för att öka klimat- och miljönyttan på sin mark. Bonusen ska kunna gå till att ställa om skogsbruket från traditionellt
kalhyggesbruk till naturnära skogsbruksmetoder, ökad klimatnytta och skydd av skyddsvärda arter.
I linje med förslag från en mängd forskare och experter vill vi därför införa en avgift,
en malus, som kopplas till och finansierar bonussystemet, för att öka styrningen mot
skonsamma och klimatanpassade skogsbruksmetoder. Malusen ska läggas på kalhyggen
där de allra största kalhyggena, med störst negativa konsekvenser för klimat och miljö,
får högst avgift och de allra minsta hyggena undantas, liksom naturnära, ekosystembaserade skogsbruksmetoder.
Miljöpartiet tillför 5 miljoner kronor till Naturvårdsverket för att utreda införandet av
ett bonus malus-system för skogsbruk.

52

15.3 Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder
Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och
hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad
rådgivning och stöd till skogsbrukarna.
Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och satsar 200 miljoner kronor för ändamålet
under 2026.

15.4 Skogslån
Det behövs ett förmånligt, statligt skogslån för att underlätta övergången till hyggesfria
skogsbruksmetoder. Lånet ska erbjudas markägare som vill ställa om till naturnära skogsbruk, men som av ekonomiska skäl inte kan avstå från en slutavverkning. Det kan handla
om en skogsägare som behöver lösa ut en släkting i samband med ett arvskifte eller som
har investerat i dyra åtgärder som markbearbetning och plantering och därför inte kan
avstå intäkten från en slutavverkning.
Miljöpartiet vill satsa 10 miljoner kronor för införandet av statliga skogslån.

15.5 Kompetensutvecklingscheck till skogsentreprenörer
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslår att regeringen erbjuder ett temporärt ekonomiskt bidrag, en ”kompetensutvecklingscheck”, till enskilda skogsentreprenörer för
att de ska kunna utveckla sin kompetens inom hyggesfritt skogsbruk.
Kompetensutvecklingschecken ska kunna sökas under en femårsperiod. Skogsstyrelsen
föreslås få i uppdrag att i samverkan med andra aktörer ta fram ett kurspaket och kursmaterial för hyggesfritt skogsbruk, som olika utbildare kan använda fritt. Ersättningen
som kompetensutvecklingschecken erbjuder ska motsvara kostnaden för att kursdeltagarens arbete står stilla under utbildningsperioden.
Miljöpartiet anser att myndigheternas förslag är en viktig pusselbit i övergången till
skonsamma och hyggesfria skogsbruksmetoder och bör införas. Vi vill därför satsa 15
miljoner över en treårsperiod och som start tillföra 3 miljoner kronor 2026.

15.6 Oberoende rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria
skogsbruksmetoder
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har upprepade gånger kritiserat vad de konstaterar
är ett marknadsmisslyckande i skogen. Myndigheterna pekar på bristen på oberoende rådgivning för skogsägare och behovet av incitament för att ställa om till hyggesfritt och
understryker vikten av nya affärsmodeller där skogens olika nyttor prissätts. Aktörer
som anlitas för skogsrådgivning är nästan alltid organisationer som också jobbar med att
köpa in virke till skogsindustrin. Råden från dessa virkesköpare utgår främst från vad
som snabbast och billigast ger virke till industrin, vilket inte alltid överensstämmer med
samhällets behov av klimatanpassning, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald.
Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas
53

effekter och förbättra återväxten. Hyggesfria metoder har stora fördelar både ur ett
klimatanpassningsperspektiv och för stärkt kolinlagring och främjad biologisk mångfald.
Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder.
Vi vill satsa 100 miljoner kronor 2026, och totalt 300 miljoner kronor över tre år.

15.7 Systematisk kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald i
hela skogslandskapet, inventering och utökad tillsyn
Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genomförs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering.
Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Befintliga naturvärden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel,
annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsynsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas. Tillsynsarbetet behöver
även stärkas gällande åtgärdsprogrammen för vatten, där utvecklingen går åt helt fel håll.
Miljöpartiet vill satsa totalt 145 miljoner kronor för dessa områden under 2026, varav
10 miljoner går till utökad tillsyn för genomförandet av vattenförvaltningen. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 979 miljoner kronor för dessa arbetsområden.

15.8 Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning
till skogsägare
De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras
och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste
ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra värdefulla skogar i hela landet. Skogsägare ska inte
behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt
mycket pengar i budgeten för skydd av värdefulla skogar. Därför måste anslagen till
Skogsstyrelsen öka. Även skötselåtgärder är mycket eftersatta, och behovet mycket stort.
Resurserna för skötsel behöver öka.
Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner för arbete med områdesskydd och 1 046 miljoner för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt satsar vi 3,5 miljarder på
Skogsstyrelsens arbete med områdesskydd och ersättningar till markägare för hela perioden 2026–2028. Den totala satsningen vi gör i denna budgetmotion, där även medel till
Naturvårdsverkets arbete med områdesskydd ingår, framgår i kapitel 14.

15.9 Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog
Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter
är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det går
snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden kartläggs, skyddas eller undantas
från traditionella kalhyggesmetoder.
Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria
skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här
54

områden. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner kronor under 2026 inom ramen för
befintliga satsningar som vi vill göra på områdesskydd och kunskapsuppbyggnad om
biologisk mångfald, för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala
och kulturella värden.

15.10 Naturnära jobb
De tidigare satsningarna på gröna jobb i skogen var framgångsrika både för den nytta
som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb i landsbygd och sänka tröskeln för ett nytt
jobb för exempelvis nyanlända.
Miljöpartiet vill satsa totalt 70 miljoner kronor på naturnära jobb under 2026.

15.11 Ett levande lantbruk i hela landet
Det höga kostnads- och ränteläget inom lantbruket har – i en redan ansträngd situation –
lett till ett än mer allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljöoch klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en
hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror,
energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning
sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar.
Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda
hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster.
Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att
kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett
bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre
sårbarhet måste stödet också särskilt riktas till små och mellanstora jordbruk. Sammanlagt
vill Miljöpartiet öka satsningarna på jordbruket med drygt 1 miljard kronor mer än regeringen 2026. De flesta satsningarna inom jordbruket gör vi inom ramen för den nationella medfinansieringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

15.12 Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder
Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket
och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser.
Regeringen har avskaffat målen för ekologisk produktion, och den odlade ekologiska
arealen minskar. För att bryta den negativa trenden behöver ekologiskt jordbruk stimulanser, och mål för ekologisk produktion behöver återinföras.
Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner kronor
per år.

55

15.13 Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling,
rådgivning och satsning på unga
Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. Motståndskraften och beredskapen mot
kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå, samtidigt
som vi måste säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska
livsmedelproduktionen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler
lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas och hur jordbruket ska förhålla sig till ett förändrat klimat. Likaså behövs kunskapssatsningar på
integreringen av regenerativa jordbruksmetoder och ökade kunskaper om klimatvinsterna
med ekologisk produktion, sett till den lägre kvävetillförseln och avsaknaden av
nyproducerat reaktivt kväve som insatsmedel. Det är också viktigt att rådgivning och
kompetensutveckling finns tillgänglig i hela Sverige och att det finns sakkunskap inom
alla geografiska områden, då jordbrukets förutsättningar skiljer sig från plats till plats.
Miljöpartiet vill därför genomföra en satsning på kompetensutveckling och rådgivning.
En del i en satsning är att införa en rådgivningscheck som lantbrukare kan använda
för rådgivning och/eller konsulttjänster för att ställa om och utveckla sin verksamhet.
Miljöpartiet vill satsa 30 miljoner kronor på en rådgivningscheck under 2026.
Det behövs också riktade åtgärder till unga, för att underlätta ägarskifte och uppstart,
men också för att fler ungdomar ska välja ett yrke inom lantbruket. Relevanta myndigheter bör också ges i uppdrag att ta fram ett kompetensutvecklings- och rådgivningspaket
riktat till unga och/eller nya lantbrukare.
Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning och
utbildning riktad till unga med 30 miljoner kronor under 2026.

15.14 Minska byråkratin för lantbrukare – regelstöd och samlad
service
Ett problem som följer med den ökande storleksrationaliseringen är att den byråkratiska
bördan är tung för små och mellanstora gårdar medan större enheter ofta har bättre ekonomiska förutsättningar att köpa in administrativa resurser. Miljöpartiet vill främja småskaligt jordbruk och livsmedelsförädling genom minskat regelkrångel. Hinder måste
undanröjas för småskaliga livsmedelsföretag inom exempelvis mejeri, chark och slakt,
som ständigt stångas mot regler anpassade för storskalig industri. Enligt LRF har lantbrukare i sitt arbete koppling till uppåt 15 myndigheter, där bristfällig samordning mellan
myndigheter lätt går ut över servicen och lantbrukarens förutsättningar för att följa regler
på rätt sätt.
Miljöpartiet vill ge relevanta myndigheter i uppgift att samordna administrativt och
juridiskt rådgivande service gentemot den enskilde lantbrukaren i en så kallad ”one stop
shop”, för att underlätta kontakten med myndigheter. Vi vill tillföra 5 miljoner kronor
till Jordbruksverkets förvaltningsanslag för att samordna arbetet och inrätta en sådan
funktion.

56

15.15 Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och
grönsaker
Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och
trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. LRF konstaterar att det finns
en stor potential för ökad odling av proteingrödor i Sverige. För att möta den ökade efterfrågan på livsmedel av växtbaserat protein kan det behövas ytterligare 8 000 till 12 000
hektar år 2030. Enligt Jordbruksverket finns den arealen tillgänglig. Samtidigt finns det
mycket som står i vägen för att bönder ska kunna satsa på produktion av proteingrödor.
Exempelvis är avsaknaden av svenska förädlingsanläggningar ett problem. Så länge det
inte finns förädlingsanläggningar är det svårt att få upp odlingsvolymerna, och utan att
det tillhandahålls stora odlingsvolymer är det inte lönsamt att investera i inhemska anläggningar. Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling
med 30 miljoner kronor per år och med 50 miljoner kronor för proteingrödor.

15.16 Biologisk mångfald, ökad kolinlagring och stärkta
miljöåtgärder
Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin
för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar
på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket samt utveckling och innovation av ekologiska odlingsmetoder
behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljöåtgärder för
stärkt biologisk mångfald och kolinlagring.
Vi vill stärka ersättningen för trädjordbruk, i linje med bland annat Miljömålsberedningens förslag, med 30 miljoner kronor, och stärka ersättningen för odling av mellangrödor, med 20 miljoner kronor.
Vi vill även öka stödet till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, genom att satsa 15
miljoner kronor utöver regeringens nivå för att stärka försöks- och utvecklingsverksamheten.

15.17 Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad
rådgivning
Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet.
Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att den ska bibehållas och öka i
omfattning behöver stödnivåerna höjas till full kostnadstäckning. Även rådgivning och
hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka.
Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner kronor för ökade stödnivåer samt stärkt
rådgivning till markägare för 2026. För att värna ett lantbruk i hela landet vill vi även
öka stödnivån i kompensationsstöden, inledningsvis med 20 miljoner för år 2026.

57

15.18 Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom
jordbruket
Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av
våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vattenrådgivare
finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 50 miljoner kronor för ökade nivåer i investeringsstödet och 50 miljoner kronor för rådgivning om klimatanpassningsåtgärder.

15.19 Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket,
innovativ matproduktion och livsmedelsföretag
Klimatpolitiska rådet lyfter fram att det saknas renodlade satsningar på innovation för
jordbrukets klimatåtgärder, men att det finns behov av ökade satsningar på forskning
och innovation inom jordbruket, i likhet med innovationsstöd i andra sektorer. Även
innovativ matproduktion och livsmedelsföretag behöver stimuleras. Miljöpartiet vill
därför införa ett särskilt innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket, innovativ
matproduktion och livsmedelsföretag. Vi vill till att börja med lägga 30 miljoner kronor
på ett sådant stöd för 2026.

15.20 Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel
Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och Kravmärkta svenska livsmedel och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för
Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger
sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och
många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget
och den ansträngda ekonomin. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla
fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk ekologisk produktion bör kommunerna
ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 30 miljoner kronor för
detta under 2026.

15.21 Ökad satsning mot matsvinn
Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning
och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget
låg still på 6 miljoner kronor per år under många år.
Miljöpartiet vill satsa 12 miljoner kronor mer än regeringen på Livsmedelsverkets
arbete mot matsvinn, inom ramen för förvaltningsanslaget.

58

15.22 Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och vainvesteringar
Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av
ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på
många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommuner
kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla
ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, utan statligt stöd kommer att vara
nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet
vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner kronor per år för statlig medfinansiering för investeringar i rent dricksvatten samt investeringar och reinvesteringar i va-nätet.

15.23 Inför ett jordbruksavdrag och en biopremie
Lantbrukets fossilberoende gör näringen sårbar för instabila oljepriser och försvårar
klimatomställningen. Sverige har stor potential att producera biodrivmedel inhemskt,
men regeringens försämrade villkor för biodrivmedelsproduktion har fördröjt utvecklingen. Genom att slopa nedsättningen av dieselskatten inom jordbruket och istället
införa ett jordbruksavdrag och en biopremie som kompenserar för prisskillnaden mellan
fossila och förnybara bränslen kan omställningen göras lönsam och minska beroendet
av importerad fossil energi. Miljöpartiet vill därför satsa 100 miljoner kronor på en
biopremie för 2026.

15.24 Ökade stöd för förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp
För att möjliggöra för fler djurhållare att vidta förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp,
som rovdjursavvisande stängsel, vill vi öka stöden för detta med 30 miljoner kronor
2026. Det behövs även en satsning på 10 miljoner kronor per år för förebyggande av
rovdjursskador inom rennäringen. Övriga satsningar på förstärkt viltförvaltning
beskrivs i kapitel 12.

15.25 Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete
Miljöpartiet vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete.
Därför vill vi införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare i att öka betet utöver lagstiftningens krav.
Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner kronor 2026 på en djurvälfärdsersättning för
ökat bete.

15.26 Hälsorisker med dålig djurhållning – antibiotikaskatt och
bättre djurskydd
Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för
människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier
59

som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de missgynnas starkt av
konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader,
sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras.
Miljöpartiet vill även satsa 4 miljoner kronor utöver regeringens nivå på djurhälsovård
och djurskyddsfrämjande åtgärder. Därmed tillmötesgår vi även Jordbruksverkets budgetäskande på området.

15.27 Satsning på djurfri forskning
Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök.
Regeringen har dragit bort budgetmedlen till kompetenscentret för att ersätta, minska
och förfina djurförsök, 3R-centret (reduce, replace, refine), på Jordbruksverket. Det är
angeläget att centret får förnyad finansiering via Jordbruksverket. Vi vill satsa 20 miljoner
per år för ändamålet.

16 Bra bostäder till alla
Alla har rätt till ett eget hem, en trygg plats att göra till sin. Det behövs bostäder med
rimliga kostnader och hyror. Klimatsmarta bostäder som är utformade med god arkitektur, grönska och tillgänglig natur. Vi vill att det byggs blandat och varierat med
möjligheten att flytta mellan olika boendeformer genom livets olika faser. Vi vill motverka segregation och hemlöshet.
Dagens bostadsbrist är ett allvarligt problem för både individer och för samhället i
stort. Bostadsbyggandet har avstannat, byggtakten ligger långt under behovet. Enligt
Boverkets beräkningar behöver det i genomsnitt tillkomma 52 300 nya bostäder per år.
Den gröna industriomställningen gör att bostadsbristen är och riskerar att bli mycket
stor i vissa orter runt om i Sverige. Det finns utmaningar i att stora grupper i samhället
inte har råd att efterfråga nyproducerade bostäder med höga boendekostnader.
Det befintliga bostadsutbudet måste motsvara befolkningens behov. Många familjer är
trångbodda, samtidigt som många äldre personer vill ha ett mer behovsanpassat boende. Vi
vill stimulera olika boendelösningar och hållbara renoveringar. Förturer i bostadsköer
behöver regleras så att bostäder går till de som mest behöver dem, och kraven hyresvärdar
får ställa på sina hyresgäster behöver regleras så att det blir rimliga krav. Bostadsbidraget
behöver utvecklas och höjas.
Bygg- och fastighetsbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp och bidrar
till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Frånvaron av tydliga långsiktiga lagkrav slår undan benen för en konkurrenskraftig klimatomställning i byggsektorn. Med
väl avvägda, gemensamma och långsiktiga krav stärks innovationskraften och driver på
den teknikutveckling samhället så väl behöver. När Miljöpartiet satt i regering införde
vi krav på klimatdeklarationer, och numera måste man redovisa vilken klimatpåverkan
60

en ny byggnad har. Klimatdeklarationerna behöver vidareutvecklas, och gränsvärden för
klimat behöver införas och succesivt skärpas.
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att bevara, stärka och öka andelen natur i urbana miljöer kan vi bidra
till en ökad livskvalitet och hälsa samtidigt som vi bidrar till biologisk mångfald, klimatanpassning, god vattenkvalitet och naturrestaurering. Vi anser att det finns mycket att
vinna och lite att förlora på att öka insatserna för att integrera mer natur i våra urbana
miljöer, och att arbeta för en stärkt grön infrastruktur.

16.1 Statliga byggkrediter för fler bostäder med rimliga hyror
Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter,
äldre och stora familjer. I en tid då byggtakten kraftigt avstannar, behövs ett fortsatt
statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Vi föreslår byggkrediter som statlig medfinansiering till ny-,
till- och ombyggnation, för att sänka investeringskostnaderna och den finansiella risken
för byggbolag som bygger hyresrätter och studentbostäder. Byggkrediterna ska vara
kopplade till olika villkor vad avser hyresnivå, klimatstandard ur livscykelanalyser,
sociala hänsyn och arbetsförhållanden. Lånen ges ut till långsiktig statslåneränta (ränta på
statsobligation med en löptid på 25 år samt en viss marginal för administrationskostnader).
Staten kan låna ut maximalt 20 procent av investeringsbeloppet. Miljöpartiet anslår 50
miljoner kronor under 2026 för administration av byggkrediterna.

16.2 Industriomställningen kräver stora samhällsinvesteringar
I flera kommuner, framförallt i norra Sverige, pågår idag en expansion av hela samhällen som en direkt effekt av industrisatsningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Berörda kommuner och regioner genomgår en strukturomvandling som kommer
att påverka samhällen under lång tid framöver. De gröna industrisatsningarna medför ett
behov av samhällsinvesteringar i skolor, bostäder och annan samhällsservice. Miljöpartiet
anser att regeringens åtgärder på området är otillräckliga. Vi avsätter ett riktat investeringsstöd på 2 miljarder kronor under 2026 för byggande av bostäder och andra samhällsnyttiga
byggnader och infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större industrisatsningar.
Investeringsstödet ska även gå till ombyggnationer och tillbyggnationer av befintliga
fastigheter som tillför fler bostäder, och medlen ska täcka delfinansiering för ökat boende
i befintliga fastigheter såsom tomställda byggnader och ödehus. Boverket får i uppdrag
att ta fram kriterier för stödet.

16.3 Minskad klimatpåverkan och ökad cirkulär ekonomi
Vi ser idag att allt fler aktörer inom byggsektorn går mot ett cirkulärt arbete kring sina
fastigheter. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vi vill se fler
byggnader i trä. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras, men när det sker
behöver materialet tas till vara. Vi vill att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas för att även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att

61

återanvända inte ska få slängas. Vi vill stimulera såväl småskaligt som storskaligt återbruk
i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet.
Vi vill att Boverket får ett utökat uppdrag för att stötta aktörer i att minska resursförbrukning och klimatutsläpp genom ett ökat cirkulärt byggande. Vi lägger 5 miljoner
under 2026 på detta uppdrag.
Vi förstärker även Boverket med 5 miljoner kronor under 2026 för ett uppdrag att
informera fastighetsägare om förändringar i och med fastighetsnära insamling av material
med exempel på hur detta kan iordningställas inom fastigheten.

16.4 Energieffektivisering av flerbostadshus och lokaler
För att skydda medborgarna mot höga elkostnader, samtidigt som vi frigör energi till
annan användning och sparar på råmaterial och klimatutsläpp, är det avgörande med ett
långsiktigt arbete för energieffektivisering inom bostads- och fastighetssektorn. Regeringen har valt att tidigare ta bort stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. Miljöpartiet vill återinföra ett energieffektiviseringsstöd som ska gå till energieffektivisering
av lokaler och bostadsfastigheter genom en större satsning på 6 miljarder kronor för 2026.
Staten ska betala 60 procent av kostnaden för effektiva åtgärder som genomförs för att
minska energianvändningen. Boverket får i uppdrag att utreda formerna för stödet.
Många fastigheter i Sveriges ekonomiskt utsatta områden är eftersatta när det gäller
både energieffektivisering och renovering samtidigt som hyresgästerna i dessa områden
kan ha extra svårt att klara av en höjd hyra efter renovering. När energieffektivisering
ska genomföras i en högre takt än tidigare vill vi införa ett renoveringsstöd för hållbara
åtgärder på 250 miljoner kronor för 2026 riktat till ekonomiskt utsatta områden som ska
stötta renoveringsåtgärder som inte i sig sänker energianvändning men som utförs i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Stödet ska motverka höjda hyror och renovräkningar i områden med socioekonomiska utmaningar.

16.5 Gröna trygga utemiljöer
Vi vill återinrätta stödet för gröna och trygga samhällen för att främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Miljöpartiet satsar 100 miljoner kronor årligen
mellan 2026 och 2028 med syftet att utveckla gröna, trygga och hälsosamma miljöer
samt styra mot målen i naturrestaureringslagen. Vi vill stödja skapandet av gröna och
trygga samhällen, särskilt i tätbebyggda eller utsatta områden. För oss är det samtidigt
viktigt att ge medborgarna större inflytande över vad som kan skapa trygghet i deras
bostadsområden.
För Miljöpartiet är det viktigt att människor ska känna sig trygga i sina hem och
bostadsområden. Vi vill se trygghetspengar som fastighetsägare i brottsutsatta områden
kan söka för trygghetshöjande insatser. För detta tillförs 50 miljoner kronor för 2026.
Trygghet ska inte bekostas av redan ekonomiskt utsatta människor genom höjd hyra.

16.6 Bostadsförsörjning – ett delat ansvar
Stat och kommun behöver samarbeta bättre för en hållbar bostadsförsörjning i hela landet.
Det behövs ett åtgärdsinriktat och målfokuserat arbete med inte bara lokala handlings62

planer för bostadsförsörjning utan också en nationell sådan. Det behövs ett gemensamt
mål för bostadsförsörjningen för kommun och stat som syftar till att skapa förutsättningar
för alla att leva i goda bostäder och att främja jämlika uppväxtvillkor och motverka
boendesegregation och hemlöshet. Klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn
måste minska, den cirkulära ekonomin öka, och natur och grönområden i urbana
områden stärkas.

17 En långsiktig grön konsumentpolitik
Miljöpartiet anser att det är viktigt med en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar
konsumtion. Flera konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket ger nya utmaningar och möjligheter för konsumenter.

17.1 Främja produkter som håller över tid
En mer hållbar konsumtion ska främjas där miljömässigt bättre produkter och deras
leveranser blir enklare att välja och planerat åldrande, där produkten är gjord för att bli
oanvändbar i förtid, motverkas medan reparation ska underlättas. Vi vill därför införa en
standard där tillverkare/återförsäljare redovisar förväntad livslängd och förväntad servicekostnad på konsumentprodukter. Vi anser att fler produkter behöver en tydligare klimatmärkning för att underlätta för konsumenter och ett tydligt regelverk för vad som ska få
kallas klimatkompenserat.
Kända certifierade miljömärkningar som den nordiska miljömärkningen Svanen har
en viktig roll att spela för att underlätta för konsumenter och vi anslår 2 miljoner kronor
extra för 2026. Vi anser att reklamationsrätten ska följa varan istället för att stanna hos
den ursprungliga köparen, samt att det ska vara enklare och lönsamt att reparera. Vi vill
återigen sänka momsen på vissa reparationer från 12 till 6 procent.

17.2 Stärk skyddet för enskilda individer
I en lågkonjunktur, kombinerad med höga priser och förändrade räntenivåer, ökar risken
för hög belåning och överskuldsättning. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser
för den skuldsatte och dennes närstående utan även samhällsekonomiska konsekvenser.
Vi vill att skyddet för enskilda individer på kreditmarknaden ska stärkas. Telefonförsäljning och om möjligt sms-lån ska förbjudas. Allt mer komplexa marknader riskerar dessutom att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, vilket inte minst kan
skada sårbara grupper.
För år 2026 tillför vi 10 miljoner kronor till Konsumentverkets arbete med konsumentvägledning för att stödja kommunernas konsumentvägledning för att nå sårbara grupper
som behöver stöd på plats och inte enbart digitalt från centralt håll. Medlen syftar till att
stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen för att förebygga överskuldsättning och privatekonomiska problem.
Vi motsätter oss regeringens nedskärningar på konsumentområdet. Det är angeläget
att det civila samhällets organisationer fortsatt ges möjlighet att främja konsumenternas
intressen och bidra till standardiseringsarbeten. Miljöpartiet inte enbart återinför medel
63

till det civila samhällets organisationer – utan höjer även medlen till 20 miljoner kronor
för 2026.
För att ge människor möjlighet att välja ett mer klimatsmart resande behöver kollektiva resesätt som exempelvis tåg bli enklare att välja. Vi anser att man behöver införa
krav på anslutning till en gemensam konkurrensneutral plattform för biljettförsäljning
för kollektivtrafikresenärer för en ökad tillgång till biljetter från alla olika utförare.

17.3 Målet för konsumentpolitiken
Målet för konsumentpolitiken är en trygg och väl fungerande konsumentmarknad och en
ekonomiskt och ekologiskt hållbar konsumtion inom planetens gränser. Det ska vara lätt
att göra rätt. Greenwashing ska motverkas så att seriösa företag premieras och konsumenter får det de har utlovats.

18 En grön feministisk utrikespolitik
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Bistånd 1 % av BNI

19 100

-

Varav extra kärnstöd FN

900

-

Varav extra medel till utvecklingsforskning

705

Främjandepaket fred, säkerhet och rättvisa

88

18.1 Stärk Sveriges arbete för fred, säkerhet och rättvisa
Sverige ska vara en ledande aktör i det internationella arbetet för fred och säkerhet. I en
värld med ökande geopolitiska spänningar måste vi verka för att förebygga och hantera
konflikter innan de trappas upp. Därför satsar vi 88 miljoner kronor på att stärka Sveriges
internationella arbete för fred, säkerhet och rättvisa, varav 7 miljoner kronor riktas i permanent satsning till Utrikesdepartementets freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.
Sverige har ett ansvar att stötta fria medier, opposition och demokratirörelser – även
de som verkar i exil. Vi föreslår en förstärkning med 15 miljoner kronor till Svenska institutets arbete med att stödja civilsamhällesorganisationer, inklusive arbete för belarusisk
kultur och samarbete runt Östersjön.
Vi behöver också stå rustade för framtidens utmaningar. Ryssland har hotat att använda
kärnvapen mot Ukraina. Utvecklingen av nya vapensystem, inklusive autonoma vapen
och kemiska vapen, går i en rasande takt. Svensk forskning om nedrustning och ickespridning måste öka. Vi satsar 11 miljoner kronor för att stärka forskningen via anslag
till bl.a. Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och
andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området.
Inför 2024 kapade regeringen det statliga ekonomiska stöd som i hundra år getts till
svenska organisationer inom civilsamhället som arbetar för fred och nedrustning. Flera
av dessa organisationer utför också ett oerhört viktigt arbete i att främja dialog och fredsbyggande internationellt. I en tid med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är det freds64

främjande arbetet än viktigare. Vi anser att det är motiverat att inte bara återställa utan
dubblera stödet till fredsorganisationerna till 40 miljoner kronor.

18.1.1 Stöd till internationella domstolar
I takt med en ökad konfliktnivå i världen har antalet folkrättsbrott också ökat, samtidigt
som respekten för de internationella domstolarna minskar. Det är därför avgörande att vi
kraftfullt stödjer dem som arbetar för att granska, motverka och ställa ansvariga till svars.
Särskilt allvarlig blir situationen när maktledare som USA:s president Trump aktivt
drar in sitt stöd till internationella domstolar. USA:s sanktioner mot ICC har hämmat
domstolens arbete, då personal och samarbetspartners har dragit sig ur eller begränsat
sin samverkan av rädsla för repressalier. Sådana drag mot internationella domstolar
utgör ett allvarligt hot mot folkrätten och rättssäkerheten. Därför vill vi i budgeten säkerställa att Sverige markerar sitt starka stöd för global rättvisa och ansvarstagande genom
att tillföra 15 miljoner kronor till Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Internationella domstolen för havsrätten (ITLOS) samt Permanenta skiljedomstolen (PCA). Bidraget
syftar till att stärka deras möjlighet att driva rättsliga processer oberoende av politiska
påtryckningar, att tillhandahålla nödvändiga resurser för utredningar och domar samt att
skydda personal och samarbetsorganisationer som drabbas av repressalier såsom sanktioner eller trakasserier.

18.2 Utvecklingssamarbete för en rättvis värld
Behovet av ett rättvist och verkningsfullt utvecklingssamarbete är större än någonsin. På
kort tid har det globala biståndet från OECD-Dacs medlemsländer istället halverats och
förändrats i grunden.
Nu måste Sverige visa ledarskap. I en tid där konflikter och ojämlikhet ökar i världen
samtidigt som demokrati och mänskliga rättigheter backar är ett starkt bistånd inte bara
ett solidariskt åtagande – det är en säkerhetspolitisk investering.
I Miljöpartiets budget återinför vi målet om att svenskt bistånd ska uppgå till minst
en procent av BNI. Det är en helt avgörande investering för att främja en global rättvis
omställning. Grundläggande principer om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter,
miljöhänsyn och jämställdhet ska styra svenskt utvecklingssamarbete. Genom att öka
klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i både deras ekonomiska utveckling och
genomförande av Parisavtalet. Skydd av skog och hav, inklusive rättvist genomförande
av målet att skydda minst 30 procent av både land- och havsområden, kräver långsiktig
och rättvis finansiering.
Sverige ska ha ett starkt kärnstöd till FN. Sverige har historiskt varit en stark och pålitlig partner till FN och dess fackorgan, ett förtroende som tyvärr försvagats genom de
senaste årens neddragningar i det svenska kärnstödet till centrala FN-organ såsom
UNRWA, UN Women, UNDP, UNFPA och UNAIDS. Det är en utveckling som riskerar
att kraftigt försämra FN:s möjligheter att agera snabbt och effektivt vid kriser, samt att
upprätthålla sitt långsiktiga normativa arbete och arbetet med att bygga upp motståndskraftiga samhällen genom satsningar på hälsa, utbildning, klimatanpassning, infrastruktur,
jämställdhet och fredsbyggande. Miljöpartiet anser att Sverige omedelbart bör återupprätta
och stärka det flexibla kärnstödet till FN-organ, och vi avsätter 900 miljoner för detta.
Sverige har länge varit en ledande aktör inom forskningsbistånd, vilket stärkt forskningsmiljöer i samarbetsländer, byggt lokal expertis och gett resultat som nya läkemedel
65

och regionalt miljösamarbete. Men regeringens nedskärningar har slagit hårt: Sidas
forskningsstöd har mer än halverats, viktiga samarbeten har pausats och Sverige har
tappat i trovärdighet som partner. Vi avsätter därför 705 miljoner kronor till utvecklingsforskningen, fördelat mellan Sidas forskningssamarbete och Vetenskapsrådet.

19 Utbildning och forskning i världsklass
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2026
Utbildning och forskning i världsklass

3 481

Mer resurser till skola och förskola

2 050

Fler barn mer tid på förskola och fritids

750

Mer resurser till högre utbildning och forskning

445

Omställningsstudiestödet

36

Tillgång till CSN för ukrainska flyktingar

200

19.1 Mer resurser och stärkt likvärdighet i skola och förskola
Ett stopp för vinstutdelningen är helt nödvändigt eftersom det ökar segregationen och
ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning – aldrig vinst. Därför
hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan.
Staten måste fortsätta rikta resurser för att öka likvärdigheten i skola och fritidshem
över hela landet. Svensk skola ska vara en skola för alla och staten måste ta ett större
ansvar för en likvärdig skola med stark kunskapsutveckling. Sambandet mellan skolmisslyckanden och fattigdom, utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Vi gör hela samhället en otjänst när vi sparar på skolorna. Miljöpartiet ökar därför
anslaget för likvärdighet och kunskapsutveckling med 1,5 miljarder kronor under 2026.
För förskolan skjuter vi till 500 miljoner kronor för kvalitetshöjande åtgärder.
Skolan ska vara en inkluderande miljö och ge förutsättningar till alla barn att lära sig
och få kunskap. Vi välkomnar regeringens satsning på elevhälsan men ser det som viktigt
att rejält kunna öka personaltätheten för kuratorer. Vi fördelar 80 miljoner kronor till detta.
När Miljöpartiet satt i regeringen tillförde vi medel för höjda lärarlöner. Detta är en
viktig fråga för att höja lärarnas status. Ytterligare en viktig fråga är att ge förutsättningar
för vidareutbildning. Vi lägger 50 miljoner kronor årligen 2026–2028 för satsningar på
vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) samt särskilda medel för att de med utländsk
examen ska kunna få nödvändig kompetens för svensk skola. Undervisning ska bedrivas
av legitimerade lärare.

19.2 Fler barn ska kunna gå mer på förskola och fritids
Miljöpartiet vill att fler barn ska gå i förskolan. Vi anser att förskolan är en rättighet för
barnen snarare än ett stöd till föräldrarna. Vi vet att deltagande i förskolan har betydelse
för barnets framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men
bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer som bor i områden
66

med stora socioekonomiska utmaningar, ofta med annat modersmål än svenska. Vi vill
höja minimigränsen för rätten till allmän förskola till 20 timmar i veckan, för barn vars
föräldrar är sjukskrivna eller arbetslösa. Barn ska inte ryckas upp från sin pedagogiska
omsorg bara för att föräldern blir arbetslös.
Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barnet stöd i lärandet
och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn
som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de som har störst nytta av fritids
saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra
skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom
det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt till fritids. Miljöpartiet vill ge
alla barn rätt till mer fritids och förskola och tillför 750 miljoner kronor årligen 2026–
2028.
Vi vill även att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats
från två års ålder och att kommunerna ska följa upp de barn som inte tar del av förskolan.

19.3 Mer resurser till högre utbildning och forskning
Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som
kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet.
Idag pågår en orimlig urholkning av lärosätenas finansiering genom produktivitetsavdraget
som gör att finansieringen krymper. Det leder till färre undervisningstimmar för studenterna, och lärare och forskare som ska producera mer världsledande forskning på kortare
tid. Miljöpartiet avskaffar produktivitetsavdraget och tillför lärosätena 400 miljoner år
2026, 410 miljoner år 2027 och 420 miljoner år 2028 utöver regeringens budget.
Läkarutbildningen är viktig för kompetensförsörjningen av läkare och för klinisk
forskning runt om i landet. För Miljöpartiet är det självklart att samtliga lärosäten och
regioner där den verksamhetsförlagda utbildningen och kliniska forskningen äger rum
har lika villkor. För Örebro universitet beräknas ersättningen på 366 helårsstudenter för
2026, när det prognosticerade antalet är ungefär dubbelt så många. Det innebär att Örebro
universitet förlorar drygt 20 miljoner kronor varje år jämfört med övriga lärosäten.
Miljöpartiet rättar till detta och tillför 20 miljoner i permanent anslag.
Vi avsätter också 20 miljoner kronor för att återställa nivåerna kring studentinflytande,
genom stöd till den kårverksamhet som regeringen satt på svältkur. Vi vill erbjuda fler
anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på
5 miljoner kronor årligen 2026–2028 för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i
teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn.

19.4 Alla ska kunna studera och vidareutbilda sig
Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och i landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom
att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att
studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. För Miljöpartiet är det viktigt att understryka att studiestödet även ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och bidra till ökad social rättvisa.
Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska
stressen påverkar många studenter negativt. Miljöpartiet gör flera satsningar som under67

lättar för att kunna studera. När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av
studiebidraget med 300 kronor i månaden och såg till att studenter med särskilda skäl
får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av
a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar.
Miljöpartiet satsar nu 1 miljard kronor årligen för att kunna höja studiemedlet med
ytterligare 300 kronor per månad. Denna höjning skapar bättre förutsättningar för att fler
ska välja att vidareutbilda sig och för att klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och ensamboende studenthushåll tillhör
en grupp som har drabbats hårt av den höga inflationen.
Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska höjas
med 350 kronor i månaden och dessutom skyddas genom att indexeras, på samma sätt
som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras.
Omställningsstudiestödet är en viktig reform som Miljöpartiet införde när vi satt i
regering. Vi tillför nödvändiga medel för att CSN ska hinna hantera ansökningar för
omställningsstudiestödet.

19.5 Ukrainska flyktingars tillgång till CSN
Flyktingar från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har inte rätt att få studiestöd (studiebidrag och studielån) från CSN. Vi vill ge
ukrainska flyktingar tillgång till CSN och anslår 200 miljoner kronor ytterligare 2026.

20 En stark och livskraftig demokrati
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Summa

478

Åtgärder för att stärka demokratin och mänskliga rättigheter

100

Arbete mot rasism, hot och hat

65

Tillgänglig service i hela landet

140

Nationella minoriteter och urfolket samerna

188

20.1 Åtgärder för att stärka demokratin
Arbetet för att värna och stärka vårt fria och öppna samhälle måste ständigt fortsätta – vi
får aldrig ta vår demokrati för given. För att skydda våra demokratiska grundvalar vill
Miljöpartiet till exempel göra det svårare att genomföra grundlagsändringar, skydda
oberoende medier i hela landet och stärka domstolarnas oberoende. Vi vill också att fler
ska engagera sig i demokratin, så att den är stark och motståndskraftig. Ett system med
nationella medborgarinitiativ bör inrättas och unga bör i högre utsträckning få möjlighet
att vara med och påverka. Vi vill sänka rösträttsåldern vid allmänna val från 18 år till 16
år, i ett första steg på prov i svenska kommuner. Vi vill också genomföra flera av de
förslag som föreslås av kommittén Demokratin 100 år, bland annat att inrätta en
nationell demokratifunktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag. Vi
68

tillför 8 miljoner kronor för inrättandet av demokratifunktionen och 6 miljoner kronor
för det demokratifrämjande uppdraget.
Samtidigt som vi arbetar för att stärka demokratin, måste vi också skydda demokratin.
Hat och hot är ett stort hinder för journalister, forskare och föreningsliv och leder i värsta
fall till att opinionsbildare och experter tystas på grund av rädsla att bli utsatt. Här behövs
ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila
samhället samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad
motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. Vi vill att handlingsplanen Till
det fria ordets försvar uppdateras så att den i högre utsträckning omfattar civilsamhället.
För det ändamålet satsar vi 3 miljoner.
En grundläggande del i demokratin är skyddet och respekten för mänskliga rättigheter.
På flera håll i världen pressas demokratiska framsteg tillbaka, yttrandefriheten begränsas
och mänskliga rättigheter kränks. Det är uppenbart att vi aldrig kan ta våra demokratiska
principer för givet. Institutet för mänskliga rättigheter är en central aktör för att fortsätta
stärka och skydda dessa principer i Sverige. Genom att granska myndigheter, påpeka
brister och ge regeringen oberoende råd säkerställs att mänskliga rättigheter säkerställs i
praktiken. Miljöpartiet var drivande i att inrätta institutet och för att säkerställa dess långsiktiga existens och oberoende vill vi grundlagsskydda institutets uppgifter och ledningsform. För arbetet med att främja, skydda och övervaka efterlevnaden av mänskliga
rättigheter i Sverige tillför vi institutet 23 miljoner kronor 2026, 24 miljoner kronor
2027 och 25 miljoner kronor 2028.

20.2 Ett starkt mediestöd och förbättrad medie- och
informationskunnighet för en levande demokrati
En fri, mångfaldig och självständig mediesektor är en grundpelare i demokratin. När
informationsflöden koncentreras till ett fåtal aktörer hotas både yttrandefriheten och
människors rätt att ta del av olika perspektiv. Miljöpartiet ser därför ett starkt mediestöd
som en demokratisk investering. Det handlar om att ge utrymme för allsidig nyhetsförmedling, små redaktioner, lokala nyhetsförmedlare och alternativa röster som annars
riskerar att trängas undan av marknadskrafterna. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta bygga bort lokalområden med
svag journalistisk bevakning. Vi skjuter därför till 50 miljoner kronor i ökade medel till
mediestöd.
I en tid då desinformation, påverkanskampanjer, snabba nyhetsflöden och AI allt mer
påtagligt är del av den digitala miljön är förmågan att kritiskt analysera information och
olika källor viktigare än någonsin tidigare. Medborgare som förstår hur information sprids
kan skilja mellan fakta och åsikt och navigera i informationsflödet, står bättre rustade
mot krafter som vill underminera demokratin. Miljöpartiet vill förbättra samordningen
av medie- och informationskunnighetsfrågor (MIK) mellan samhällets olika sektorer. Vi
behöver också stärka medie- och informationskunnigheten i befolkningen, vilket inkluderar både text- och bildanalys. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda ska tas fram
så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Ett sådant arbete måste ske i nära
samarbete med de aktörer som påverkas i störst mån. För det ändamålet anslår vi 10
miljoner kronor.

69

20.3 Antirasism, hot och hat
Vi ser hur misstänkliggörandet mot individer och grupper ökar i vårt samhälle och olika
typer av rasism blommar upp, bland annat till följd av kriget mellan Israel och Palestina.
Judar, muslimer och transpersoner är några av de grupper som fått utstå ökat hat och hot
under året. Även arbetet mot funkofobi och afrofobi kräver fortsatta kraftfulla åtgärder.
För att förstärka arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering tillför vi 10
miljoner årligen. Vi utökar också stödet till dem som utsatts för olika typer av hat, genom
att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för
hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Därför behövs en stödlinje, bemannad
med erfaren och kunnig personal, som kan erbjuda såväl stöd som vägledning för alla
typer av hatbrott. Vi avsätter 5 miljoner för en nationell stödlinje.
Regeringen har gjort satsningar för att bekämpa antisemitism, vilket är ett bra och
viktigt steg. Samtidigt måste vi också fokusera på andra former av rasism och diskriminering. Med tanke på den aktuella situationen i omvärlden, är insatser mot islamofobi
särskilt angelägna. I samma anda gör regeringen en satsning på ökad kunskap om förintelsen genom utökade stöd till Forum för levande historia – något vi välkomnar. Men
vi ser också att Forum för levande historia bör få ett utökat uppdrag att bidra till att öka
medie- och informationskunnigheten och motverka ökad rasism och hatbrott. Vi avsätter
50 miljoner för detta ändamål.

20.4 Tillgång till statlig service i hela landet
En grundläggande förutsättning för en hållbar samhällsutveckling är tillgången till offentlig och kommersiell service. Regeringen har tidigare gjort stora nedskärningar i finansieringen av Statens servicekontor; i år tillför regeringen ytterligare medel men det kompenserar inte för tidigare neddragningar. Därför lägger vi 40 miljoner kronor extra till Statens
servicecenter.
För att ytterligare stärka medborgares åtkomst till offentlig service vill Miljöpartiet
göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som
är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. För många som
genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det
brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet
ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de
behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra
utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken
att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Vi avsätter
100 miljoner årligen i detta syfte.

20.5 Långsiktiga satsningar för nationella minoriteter
I förra årets budgetproposition stod det klart att regeringen slopar den språksatsning på
90 miljoner som Miljöpartiet genomförde i regering. Det innebar bland annat en halvering
av statsbidraget till organisationer som representerar nationella minoriteter samt att
stödet till Sametingets och Isofs språkcentrum nästan helt utraderas. Dessutom sänkte
regeringen statsbidraget till kommuner och regioner som ingår i förvaltningsområden
70

med flera miljoner. Det är skamligt. Regeringens minoritetspolitik är inget annat än stora
nedskärningar på alla områden – vilket kommer få stora konsekvenser för lång tid framöver. Det är uppenbart att med mindre resurser kommer färre barn och vuxna som tillhör
en nationell minoritet kunna tillvarata sina rättigheter genom att utveckla eller återta sitt
språk och sin kulturella identitet. Det kommer dessutom innebära minskad synlighet och
kunskap om de nationella minoriteterna bland majoritetsbefolkningen – vilket vi vet
riskerar att leda till ännu hårdare klimat och minskad acceptans för minoriteter.
Miljöpartiet vet att det krävs en stark och långsiktig finansiering för att säkra minoritetsspråkens och minoritetskulturernas egenmakt och överlevnad. Vi vill därför göra
finansieringen till de nationella minoriteterna permanent. Barn och unga ska ha möjlighet
att lära sig sitt minoritetsspråk; judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer
som vill återta sitt språk och sin kultur ska kunna det; de nationella minoriteternas organisationer behöver utökat stöd och de nationella minoriteternas kultur och historia ska
synliggöras för fler. Miljöpartiet tillför en permanent förstärkning på 100 miljoner kronor
om året till de nationella minoriteterna. Vi föreslår att en del av denna förstärkning går till
att återställa stödet till de organisationer som företräder nationella minoriteter samt Isofs
och Sametingets språkcentrum samt Sami Giellagáldu. Vidare tillför vi 13 miljoner
årligen för att återställa stödet till kommuner och regioner i förvaltningsområdet. Vi
föreslår även att 15 miljoner avsätts för åtgärder för att stärka judiskt liv i Sverige.
Den långsiktiga strategin för romsk inkludering som antogs 2012 måste ges långsiktig
och tillräcklig finansiering. Regeringens ansträngningar för att förverkliga strategin lyser
tyvärr med sin frånvaro – det blev inte minst tydligt i förra årets budget när man slog
ihop anslagen för nationella minoriteter och romsk inkludering. Till exempel hade Statens
skolverk och Socialstyrelsen, som en del av den tidigare satsningen på nationella minoriteter, i uppdrag att ta fram utbildningar och göra dem tillgängliga för personer med
romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskoleklass, skola, fritidshem, vuxenutbildning, socialtjänst och hälso- och sjukvård. När Miljöpartiet satt i regering
hade utbildningen ett självklart syfte i att bidra till romsk inkludering. Regeringen måste
följa upp detta uppdrag. Inom ramen för strategin tillför Miljöpartiet ytterligare 10
miljoner kronor per år.

20.6 Stärkta insatser för urfolket samerna
Miljöpartiet står upp för samers rättigheter och för ett levande samiskt samhällsliv. Under
vår tid i regering och nu som oppositionsparti har vi drivit på för högre ambitioner i
politiken för det samiska folket och gör det fortsatt. Vi har fått mycket gjort men mycket
mer återstår och behöver göras.
Som en del i att främja det samiska folkets självbestämmande och delaktighet behöver
Sametingets organisation och mandat stärkas. I en översyn av Sametingets ledning, styrning och uppföljning har Statskontoret konstaterat att Sametinget inte hinner med sina
uppgifter – delvis på grund av att regeringens styrning, beslut och finansiering begränsar
Sametingets utrymme. Ytterligare åtaganden i konsultationsordningen innebär också en
ökad belastning på Sametinget. För att stärka Sametingets verksamhet höjer Miljöpartiet
ramanslaget med ytterligare 50 miljoner kronor årligen.
Som ett led i att stärka Sametinget bör arbetet med en samisk parlamentsbyggnad påskyndas. Det finns ett starkt demokratiskt värde i att Sveriges andra folkvalda parlament
får sin egen parlamentsbyggnad. Frågan har diskuterats i mer än trettio år och fortfarande
71

finns ingen parlamentsbyggnad på plats, trots påtryckningar från Sametinget. Miljöpartiet uppmanar regeringen att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att fortsätta med
förstudien och projekteringen av parlamentsbyggnaden. Vi föreslår att förstudie och
projektering finansieras inom vår föreslagna satsning.
För att möjliggöra samiskt självbestämmande på kulturområdet behöver processen
med repatriering av ceremoniella och traditionella föremål prioriteras. Miljöpartiet vill
ge Sametinget i uppdrag att tillsätta en samordnande funktion för att kunna hantera
processerna med återbördande av samiska kvarlevor och föremål, i linje med de förslag
som presenterades av Riksantikvarieämbetet 2024. En del i det uppdraget kan vara att
vidare utreda hur samiska ceremoniella föremål ska kunna återbördas till Sápmi på ett
tillfredsställande sätt. Vi föreslår att 2,5 miljoner kronor av Sametingets ramanslag ska
bekosta inrättandet av en samordnande funktion samt själva repatrieringsprocesserna.

21 En levande kultur och starkt civilsamhälle
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
En levande kultur och starkt civilsamhälle

2 405

Stöd till kulturens infrastruktur och lokaler

80

Stärkta villkor för kulturarbetare

140

Kyrkoantikvariesatsning

20

Stärkt regional kultur

147

Filmfond

300

Stöd till biblioteken

150

Stärkt kulturskola

200

Kulturell allemansrätt

300

Nationella minoriteters kultur

18

Stöd till friluftsorganisationer

100

Stöd till idrottsrörelsen

130

Stöd till studieförbund, folkhögskolor, trossamfund, ungdomsorganisationer och
ideell sektor

770

21.1 En ambitiös kulturbudget
Kultursverige just nu står vid en kritisk punkt. Ett trefaldigt slag mot kulturen har lett till
att situationen nu hotar att utarma ett redan skakat Kultursverige. Det första slaget kom
med spridningen av covid-19 och utbredningen av pandemin som innebar en kraftig och
oväntad inbromsning. Nästa slag kom med lågkonjunkturen och den höga inflationen
som fick verksamhetskostnaderna att rusa. Det tredje slaget kom med Tidöregeringens
kraftiga åtstramningar som på bred front har drabbat hela kultursektorn.
I Miljöpartiets budget resonerar vi på annat sätt, och istället för att stå på bromsen vill
vi låta kulturlivet gasa ut ur kurvan för att skapa goda förutsättningar för ett starkt och
oberoende kulturliv i hela Sverige, med hållbara förutsättningar för kulturarbetare.
När Miljöpartiet satt i regeringen räknades anslag upp automatiskt i takt med kostnadsutvecklingen. Detta har regeringen tagit bort, vilket utsätter både regionala och statliga
72

kulturinstitutioner för hårda besparingskrav. Miljöpartiet vill återinföra automatisk uppräkning och avsätter medel för både statliga och regionala institutioner för att kompensera
för den nedskärning som regeringen gjort.
Miljöpartiet avsätter 18 miljoner till stärkt kulturstöd till nationella minoriteter. Detta
inkluderar 8 miljoner kronor mer årligen 2026–2028 för att göra Giron Sámi Teáhter till
samisk nationalscen. Giron Sámi Teáhters uppdrag är att producera professionell scenkonst med samisk kultur som grund och främja de samiska språken. Ett nationellt uppdrag
stärker samisk scenkonst till gagn för både Sápmi och det svenska majoritetssamhället.
Vi avsätter också 20 miljoner till kyrkoantikvariskt stöd.

21.2 Bättre villkor för kulturarbetare
Miljöpartiet prioriterar bättre villkor för kulturarbetare. Miljöpartiet satsar 147 miljoner
på regional kultur och kultursamverkansmodellen. Miljöpartiet vill tillföra 30 miljoner
kronor mer årligen 2026–2028 till konstnärsstöd och ersättningar. De professionella
konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konstnärliga utvecklingen
är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta
under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som
en trygg arbetsmarknad.
Miljöpartiet föreslår att stärka den fria scenkonsten med 30 miljoner kronor årligen.
Musik- och scenkonstområdet brottas med ökade kostnader för lokaler, utrustning och
personal samtidigt som stöden inte följt utvecklingen. Detta hotar överlevnaden för många
aktörer, och i förlängningen hotas tillgången till teater, dans, opera, cirkus och livemusik i
hela landet. Vi skjuter också till 40 miljoner till den ideellt organiserade kulturen, såsom
amatörteatrar, där Kulturrådet får ett särskilt uppdrag för detta ändamål. Ett särskilt
projektbidrag till musikarrangörer på 20 miljoner underlättar tillgången till lokaler, att
främja samarbeten och bidra till ökad geografisk spridning av musikscener. Utan förstärkningen riskerar fria grupper att tvingas lägga ner, vilket skulle rasera en viktig del
av kulturens infrastruktur som är svår att bygga upp igen.
Miljöpartiet vill tillföra 10 miljoner kronor mer årligen till konstnärsallianserna. Allianserna är ett framgångsrikt verktyg för att ge frilansande konstnärer trygghet, kompetensutveckling och möjlighet till konstnärligt arbete. Tillskottet säkerställer att nivån upprätthålls över tid och inte lakas ur till följd av inflationen. Vi skjuter också till 30 miljoner
till fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare.

21.3 Kulturell allemansrätt, bibliotek och stärkt kulturskola
Alla barn har rätt till kultur – att själva få skapa, möta professionell kultur och växa genom
estetiska uttryck. Därför vill vi införa en kulturell allemansrätt för barn och unga.
Vi satsar 200 miljoner kronor extra på att stärka kulturskolan och inför en kulturskolelag som säkrar kvalitet, bredd och långsiktiga förutsättningar i hela landet, vilket också
gör att kulturskolan kan nå ut till fler barn.
Vi vill säkra en kulturgaranti i skolan för att långsiktigt stärka både barns uppväxtvillkor och hela Sveriges kulturliv. Vi behöver kartlägga nuläget och återinföra estetiska
ämnen som obligatoriska i gymnasiet. 300 miljoner kronor satsar vi på detta, vilket tillsammans med kulturskolans förstärkning blir en halv miljard till barns rätt till kultur.
Därtill satsar vi 150 miljoner på stärkta och mer tillgängliga folkbibliotek.
73

21.4 Filmfond och stärkt kulturnäring
Miljöpartiet vill tillföra 300 miljoner kronor mer årligen till filmsektorn, genom en ny
filmfond i enlighet med förslagen i SOU 2025:24, reformer för ett starkare filmland.
Miljöpartiet vill även sänka momsen på biobesök till 6 % i linje med den moms som
gäller för annan kulturverksamhet.
Filmfonden finansieras genom en avgift om 10 % som läggs på biobiljetter och genom
den avgift som läggs på strömningstjänster. Tillsammans beräknas dessa avgifter inbringa
200 miljoner kronor om året. Det krävs också ett tillskott i kulturbudgeten för att inte
filmfonden ska ske på bekostnad av befintligt stöd. Filmfonden får fördela ett reformerat
produktionsincitament, publikrelaterat stöd, stöd till vissa större filmproduktioner samt
finansiera branschgemensam verksamhet. Ett starkare filmstöd säkrar produktion, distribution och tillgång till svensk film. Det gynnar kvalitet, mångfald och exportmöjligheter.
Miljöpartiet stärker också scenkonsten, bild och form, musikarrangörer och ickestatliga kulturlokaler med särskilda satsningar.

21.5 Civilsamhället
Nedskärningarna i civilsamhället är ett hårt slag mot bildningen, integrationen, det fria
tänkandet och ytterst demokratin. I civilsamhället och inom folkbildningen möts människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar och får möjlighet att växa och
förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som man övar på demokratiskt beslutsfattande.
Politiken har ett ansvar att göra det så lätt som möjligt för människor att ge av sin tid
och energi till det gemensamma – det ansvaret är Miljöpartiet beredda att axla.
Vi satsar 500 miljoner mer än Tidöregeringen på studieförbunden och skjuter till 100
miljoner till folkhögskolorna. Vidare förstärker vi ungdomsrörelsen med 50 miljoner,
avsätter 80 miljoner till insatser till ideella sektorn, och ytterligare 20 miljoner till trossamfund. Dessutom tilldelar vi 20 miljoner årligen till anslaget för bidrag till allmänna
samlingslokaler, för att stärka civilsamhällets infrastruktur. Totalt satsar vi en miljard
mer än regeringen på civilsamhället och idrottsrörelsen.

21.6 Idrottsrörelsen och friluftslivet
Vi avsätter 50 miljoner för att få fler att idrotta i områden med lägre socioekonomisk
status. 30 miljoner avsätts för att stärka parasporten. Miljöpartiet avsätter 50 miljoner
för att utbilda fler ledare över hela landet. Utan tillräckligt många ledare kan inte fler
barn tas emot.
Friluftstrenden är stark i Sverige. Den ger jobb i hela landet och ser till att fler människor får komma ut och njuta av vår fantastiska natur. Det är bra för hälsan att komma
ut och röra på sig, en motvikt till dagens stillasittande. Vi tycker att det är viktigt att fler
får möjlighet att komma ut i naturen. Kunskaper om naturen och möjligheten att vistas i
den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste skydd
är också människorna som älskar den. Friluftsorganisationerna får ett tillskott på 100
miljoner utöver regeringens tilldelning för att fler ska kunna ta del av vår natur.
Eftersom Friluftsfrämjandet inte tävlar kan man inte ta del av statens stöd till idrott
och motion. Därmed sätter dagens finansieringslösning stopp för att realisera denna folkhälsopotential. Miljöpartiet anser att regeringen bör åtgärda detta.
74

Vi vill också jämna ut skillnaderna mellan friluftsliv och idrott när det gäller sociala
avgifter. Idag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som
är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare upp till ett halvt basbelopp
utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning. Detta undantag gäller inte
för de friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Här menar
vi att friluftslivsorganisationerna, som genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter och
som tydligt bidrar till folkhälsan, bör åtnjuta samma undantag som medlemmarna i
Riksidrottsförbundet.

22 Brottsförebyggande arbete och trygghet
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Summa

1 380

Insatser för barn i riskzon och deras familjer

1 010

Stärk socialtjänstens förebyggande arbete

300

En ny myndighet mot segregation

70

22.1 Stärk upp Kriminalvården
Situationen på Sveriges häkten och anstalter är akut – överbeläggningar gör att risken för
hot och våld ökar både för intagna och personal och den snabba expansionen riskerar att
försämra vårdkvalitén och det återfallsförebyggande arbetet. Kriminalvårdens egna beräkningar utifrån regeringens förda politik visar att antalet platser på häkten och anstalter
behöver mer än dubbleras de kommande tio åren. Samtidigt ska bemanningstätheten
kraftigt minska. Detta trots att hög personaltäthet med gedigen kunskap och erfarenhet
är en förutsättning för att både minska återfall i kriminalitet och skapa en god miljö på
häkten och anstalter för både personal och intagna.
Vi välkomnar att Kriminalvården får ytterligare medel till utökad kapacitet. Förutsättningarna för att Kriminalvården ska kunna växa, utvecklas och förbättras försämras däremot avsevärt med regeringens omfattande straffrättsreformer som kommer leda till att
fängelserna fylls på i en snabbare takt än Kriminalvården rimligen kan hantera. Det är
kontraproduktivt. Vi vill istället minska belastningen på anstalterna genom att till exempel
låta fler avtjäna sitt straff genom elektronisk övervakning och stärka Kriminalvårdens
förutsättningar att arbeta med rehabilitering och avhopparprogram så att färre återfaller i
brott. Vi i Miljöpartiet står inte bakom regeringens förslag på ungdomsfängelser eller
sänkningen av straffmyndighetsåldern till 13 år. Vi kommer närmare analysera de straffskärpningar regeringen föreslår – men kan redan nu säga att vi har en mycket restriktiv
syn på så långtgående ändringar i synen på straff som nu föreslås.
För oss i Miljöpartiet är straff en viktig del av brottsbekämpningen. Genom åren har
vi medverkat till att höja ett stort antal straff och gett rättsväsendet flera utökade verktyg
för att bekämpa brott. I regering tog vi initiativ till fler än 60 straffskärpningar, bland
annat för vapenbrott, våldtäkt och slopad straffrabatt för 18–20-åringar som begår
allvarliga brott. Vi tillsatte även Gängbrottsutredningen, som tog fram förslag på flera
75

straffrättsliga åtgärder. Flera av dessa förslag, som skärpt straff för narkotikabrott och
kriminalisering av att rekrytera unga in i gäng, gäller nu.
Enligt vår mening ska straff vara rimliga, proportionerliga och leda till ett liv bort
från kriminalitet. Vi ser inte att regeringens förslag på skärpta straff, ungdomsfängelser
och straffmyndighetsålder lever upp till det syftet. Många av de rättspolitiska förslag
som regeringen nu lägger fram saknar stöd i forskning och har bemötts med omfattande
kritik från fackförbund, forskare och civilsamhälle. Samtidigt är Kriminalvården i ett
ansträngt läge och behöver utökat stöd för att finansiera utbyggnaden av häkten och anstalter, minska dubbelbeläggningar, anställa och utbilda mer personal och stärka intagnas
möjlighet till rehabilitering och vård. Därför behåller vi regeringens föreslagna satsningar
till Kriminalvården, men står inte bakom många av de åtgärder som regeringen föreslår
att medlen ska finansiera.

22.2 Fler poliser
Under den förra mandatperioden påbörjades den största tillväxten av Polismyndigheten
någonsin. Det arbetet måste nu fortsätta. Det behövs fler välutbildade poliser och fler
civila handläggare, samtidigt som villkoren för dagens poliskår måste stärkas så att fler
vill stanna i yrket. Det är viktigt att polisen har goda förutsättningar att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande och för det behövs en ökad lokal polisiär närvaro i
hela landet, inte minst i storstadsregionerna och i särskilt utsatta områden. Vi vill utbilda
och anställa fler områdespoliser, som kan fokusera på att arbeta långsiktigt, bygga relationer och öka människors tillit för polis och rättsväsende. På så sätt ökar vi tryggheten
på gator och torg, stärker polisens förmåga att förhindra och upptäcka brott och underlättar
människors möjlighet att komma i kontakt med polisen. Vi anser att 500 miljoner kronor
av anslaget till Polismyndigheten ska gå till att utbilda och anställa fler områdespoliser
och mer civil personal.

22.3 Insatser för barn i riskzon
Vi måste bryta nyrekryteringen så att gängen slutar växa, annars kommer vi aldrig få bukt
med våldet. Vi vet att barn under 15 år som utreds för allvarliga brott ofta har en omfattande problembild med flera riskfaktorer. En stor andel av dessa barn har till exempel en
sedan tidigare ställd psykiatrisk diagnos, de har uppvisat hög aggressivitet och låg impulskontroll och har omfattade skolfrånvaro. Många har också vuxit upp i ett område med
socioekonomiska utmaningar och bor med en ensamstående förälder eller en mamma
eller pappa som saknar tillräcklig föräldraförmåga. Dessutom är närmare nio av tio barn
redan kända av socialtjänsten innan de begår det första brottet. Det är helt uppenbart att
nästan alla barn som begår brott tidigt i livet har uppvisat riskbeteenden för att rekryteras
till kriminalitet och att både skola och socialtjänst har kännedom om detta. Det finns därmed stora möjligheter att fånga upp dessa barn och deras familjer redan innan det första
brottet begås, genom bättre myndighetssamverkan och mer stöd till berörda familjer.
I Danmark har antalet gängkriminella minskat med en tredjedel på tio år. Det är däremot inte strängare straff, visitationszoner eller sänkt straffmyndighetsålder som gett
den effekten. Forskare lyfter istället upp långsiktiga, sociala insatser som de starkast
bidragande faktorerna. I Danmark används en modell som tidigt identifierar barn med
olika riskfaktorer för att dras in i gängkriminalitet. De barn som ingår i modellen punkt76

markeras av socialarbetare, lärare och kontaktpersoner och ges uppföljande stöd och vägledning under flera år. Även i Sverige finns framgångsrika insatser för barn i riskzon,
såsom det brottsförebyggande och individanpassade programmet Rätt kurva. Genom programmet identifierar polisen och Socialtjänsten barn som anses löpa stor risk att falla in
i grov brottslighet och erbjuder barnet och familjen insatser för att skapa vägar bort från
kriminalitet. Polismyndigheten driver redan programmet i sju lokalpolisområden och
flera nya områden kommer att ansluta under året.
Miljöpartiet vill skynda på arbetet med att sprida och utveckla metoder för att tidigt
fånga upp och stötta barn som riskerar att dras in i kriminalitet. Det är viktigt att staten
är med och finansierar dessa metoder och att insatserna inte stannar vid tillfälliga projekt
utan ges tillräckliga och långsiktiga resurser. Därför gör vi en storsatsning om en miljard
kronor per år, för att nå resultat i det brottsförebyggande arbetet och få bukt med nyrekryteringen av barn och unga.

22.3.1 Utökat stöd till föräldrar och anhöriga
Antalet anhöriga till kriminella som söker stöd har genom åren ökat kraftigt, enligt Brottsofferjouren. Föräldrar, syskon, partners och andra närstående till personer i kriminalitet
har behov av dels stöd för att hantera känslor av oro, skuld och skam, dels praktisk vägledning kring att till exempel vittna om eller anmäla brott. Anhöriga kan också leva med
en hotbild och därför vara i behov av stöd i form av skyddat boende eller skyddade personuppgifter. Det är uppenbart att när en person är involverad i kriminalitet så påverkar det
hela familjen. Staten måste ta ett större ansvar för att möta och stötta den här målgruppen,
för att motverka ohälsa och oro hos anhöriga, erbjuda verktyg som i bästa fall kan motverka eller upptäcka brott samt skydda anhöriga.
Anhöriga som behöver stöd och rådgivning kan idag vända sig till Brottsofferjourens
ideella verksamhet; anhöriga kan även vända sig till kommun och socialtjänst. Vi tycker
att det riktade stödet till anhöriga behöver utökas ytterligare och föreslår därför att lämplig
myndighet får i uppdrag att inrätta en nationell stödlinje. På så sätt kan stödet samordnas
nationellt och vara likvärdigt över hela landet. För detta ändamål skjuter vi till 10 miljoner
kronor årligen till en ny anslagspost.

22.4 Resurser till den största socialtjänstreformen på 50 år
I somras kom den nya socialtjänstlagen – den största socialpolitiska förändringen på nästan
50 år. Kommuner ska nu ställa om socialtjänsten till att vara mer tillgänglig, med uppdrag
att arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Ambitionshöjningen är efterlängtad
men kraftigt underfinansierad. Flera kommuner och särskilt mindre kommuner har redan
påtalat att omställningen kräver mer medel, både till personal, kompetenshöjande insatser,
stöd för implementeringen och bättre förutsättningar för planering. Socialchefsrapporten
2025, som facket Vision står bakom, visar att underfinansieringen av Socialtjänsten har
fått katastrofala följder. För att klara budgeten har drygt en tredjedel av landets socialtjänster minskat personal, avvecklat verksamhet och infört mer restriktiva bedömningar.
Åtta av tio socialchefer upplever att det är svårt att ge människor de stöd de har behov
av och rätt till. Den ansträngda situationen drabbar inte minst socialtjänstens möjligheter
att tidigt fånga upp unga som är på väg in i kriminalitet, enligt rapporten. Regeringens
ovilja att satsa på det förebyggande sociala arbetet göder gängen.
77

För oss i Miljöpartiet är det uppenbart: om den nya socialtjänstlagen ska få det genomslag som är tänkt behövs utökade och långsiktiga medel. Personal måste få möjlighet att
utbilda sig inom förebyggande metoder samtidigt som fler kunskapsbaserade metoder
behöver tas fram inom socialtjänsten. Om vi satsar stort och långsiktigt nu, så kommer
vi på sikt kunna spara pengar genom det förebyggande arbetet. Det handlar om att förhindra att barn och vuxna dras in i fattigdom, psykisk ohälsa, utanförskap eller kriminalitet.
För att omställningen ska vara möjlig vill vi tillsätta ytterligare 300 miljoner kronor per
år till Socialtjänsten.

22.5 En ny myndighet mot segregation
Segregation är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från
staten. Det skapar onödig utsatthet och problem för både samhället och individen. Minskad
segregation kan samtidigt minska behovet av vissa integrationsinsatser, och det är smartare
och mer effektivt att bygga ett samhälle som fungerar för alla från början. Miljöpartiet
anser att en ny myndighet mot segregation behöver inrättas. Vi avsätter 70 miljarder per
år för detta ändamål. Myndigheten ska få möjlighet att genomföra omfattande analyser,
stödja lokala initiativ och utveckla långsiktiga handlingsplaner i samarbete med kommuner
och andra samhällsaktörer.

23 Migration och bättre mottagande
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026
Summa
Korta ned handläggningstiderna hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna

100

Bättre villkor för asylsökande och personer med tillfälligt skydd från Ukraina

543

Bättre mottagande av ensamkommande barn

90

Ta emot fler kvotflyktingar

300

23.1 Korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och
migrationsdomstolarna
Handläggningstiderna hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge
varit oacceptabelt långa. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen granskat
Migrationsverkets handläggningstider. Vid granskningen som gjordes under 2022 konstaterades att handläggningen var långsam och passiv, särskilt i ärenden som rörde medborgarskap, anknytning och asyl. Då påtalade JO att myndigheten måste göra särskilda
ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna. Sedan dess
har det däremot fortsatt att komma in ett stort antal klagomål till JO om långa handläggningsärenden. JO inledde därför en ny granskning i början av 2024, som även den
visade på ett fortsatt behov av stora ansträngningar från Migrationsverkets sida. Även
migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats, bland annat
av Riksrevisionen, som i en granskning från 2022 visade att ytterst få mål avgörs inom
78

fyra månader. Den främsta orsaken till de långa väntetiderna är enligt Riksrevisionen brist
på både ekonomiska medel och personella resurser.
Detta är en oacceptabel ordning. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan orimligt
långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det riskerar även att försämra förutsättningarna för integrationen när människor lever i ovisshet
kring om de kommer få stanna i Sverige eller inte och därmed möjligheterna att planera
och investera i en framtid här. Vi föreslår att ytterligare 50 miljoner kronor årligen går
till Migrationsverket respektive migrationsdomstolarna i syfte att anställa och utbilda mer
personal så att handläggningstiderna kan kortas. Det är viktigt att personalens kompetens
säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rättssäkerheten.

23.2 Höjd dagersättning
Dagersättningen till asylsökande har inte ändrats sedan 1994, utan har legat på 71
kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på Migrationsverkets boende och själv
betalar för sin mat. En familj med två vuxna och två små barn får drygt 196 kronor per
dag eller ungefär 5 800 kronor i månaden. För trettio år sedan kanske den summan
räckte för att bekosta sånt som mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, sjukvård och
mediciner till en hel familj, men med stigande inflation och höjda priser är det inte längre
rimligt. Sedan massflyktsdirektivet aktiverades förväntas dessutom flyktingar från
Ukraina med rätt till dagersättning att klara sig på denna låga nivå – det kan vi inte
acceptera.
Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen. I syfte
att höja dagersättningen för asylsökande och personer med tillfälligt skydd tillför vi 113
miljoner kronor 2026, 100 miljoner kronor 2027 och 90 miljoner kronor 2028.

23.3 Ge asylsökande rätt till sfi
För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället.
Att kunna det svenska språket är avgörande för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt
studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen har föreslagit flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att det behövs möjligheter till ännu tidigare språkinsatser; därför föreslår vi att svenska för invandrare (sfi)
utökas så att det är tillgängligt även för asylsökande.
Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asylsökande
hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund
och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes
språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar
att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhällsinformation, studierna utgår från
en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner.
För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 160 miljoner kronor 2026,
170 miljoner kronor 2027 och 170 miljoner kronor 2028. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även
finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier.
79

23.4 Bättre mottagande av ensamkommande barn
Kostnaderna för kommuner och regioner har inte gått ner, snarare tvärtom. Trots detta
har regeringen sänkt schablonersättningen till kommuner och regioner som tar emot
ensamkommande barn. Miljöpartiet har upprepade gånger kritiserat det här beslutet, inte
minst mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt
ekonomiskt läge. Det är obegripligt att regeringen i dagens ekonomiska läge gör
bedömningen att kommunerna redan får tillräcklig ersättning för sina kostnader vid
mottagande av ensamkommande. För att kompensera kommunernas kostnader tillför
Miljöpartiet totalt 90 miljoner kronor 2026, 70 miljoner kronor 2027 och 40 miljoner
kronor 2028.

23.5 Bättre villkor för ukrainska flyktingar
Migrationsverket måste fortsatt ges goda möjligheter att hantera mottagandet av personer
med tillfälligt skydd från Ukraina. Vi står inte bakom Tidöpartiernas omläggning av migrationspolitiken, därför avvisar vi många av regeringens satsningar på migrationsområdet.
Vi delar däremot regeringens bedömning om att säkerställa att den löpande verksamheten
med att ta emot ukrainska flyktingar fungerar väl, därför behåller vi de medel till
Migrationsverket som avser att täcka kostnaderna för att hantera mottagandet av personer
med tillfälligt skydd.
Vi är däremot inte eniga med regeringen när det gäller frågan om folkbokföring för
ukrainare. Förra året när EU fattade beslut om att förlänga massflyktsdirektivet till och
med mars 2026 gjordes bedömningen i Sverige att de ukrainska flyktingar som vid det
tillfället hade haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i två år eller mer skulle omfattas
av folkbokföringslagen. Det större antal ukrainska flyktingar som kom till Sverige tidigt
under kriget fick därmed möjlighet att folkbokföras enligt ”ordinarie” regler. De fick alltså
i grunden samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda i Sverige, med rätt
till bosättningsbaserade rättigheter och möjlighet att delta i etableringsprogram för nyanlända. Samtidigt föreslog regeringen en ny lag som innebar att ukrainare som haft tillfälligt skydd i minst ett år skulle få folkbokföra sig, men denna grupp skulle undantas från
bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. De ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd som blivit
folkbokförda i Sverige omfattas därmed av olika regelverk, beroende på hur länge de varit
bosatta i Sverige.
Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla
ukrainare ges samma möjlighet att få ta del av bosättningsbaserade förmåner. För detta
ändamål tillför vi 270 miljoner kronor för 2026.

23.6 Stärkt rättssäkerhet och trygghet vid förvar
Miljöpartiet är kritiska till regeringens breda ansats att införa utökade tvångs- och kontrollåtgärder inne på förvaren, genom bland annat kroppsvisitationer, rumsvisitationer och
övervakning av privata besök. Dessa åtgärder riskerar att få negativa effekter på de förvarstagnas välbefinnande och trygghet samt bryta ner förtroendet mellan personal och
förvarstagna. Miljöpartiet motsätter sig också regeringens fokus på att utöka antalet
förvarsplatser. Vi har på senare tid sett en utveckling där fler människor frihetsberövas
80

utan brottsmisstanke, ibland på godtyckliga grunder och under lång tid. Vi anser att mindre
ingripande åtgärder, såsom uppsikt, bör användas i större utsträckning och i första hand.
Detta skulle inte bara vara mer kostnadseffektivt utan också mer i linje med en human
och rättssäker migrationspolitik.
Miljöpartiet ser behovet av att öka säkerheten och tryggheten på förvaren. Vid flera tillfällen har Migrationsverket och Justitieombudsmannen rapporterat om problem med införsel av till exempel droger och vapen. Detta är allvarliga uppgifter som innebär uppenbara risker för både förvarstagna och personal och måste åtgärdas. Vi står däremot inte
bakom de åtgärder som regeringen föreslår och nu avsätter medel till. Vi vill istället rikta
in åtgärderna mot det faktiska problemet – själva införseln av otillåtna föremål vid inpassering till förvaren. Vi anser att allmänna och effektiva kontroller vid inpassering,
till exempel genom larmbågar och röntgenkontroller av väskor och jackor, skulle förebygga mycket av problematiken som Migrationsverket och JO uppmärksammat. Det
kan dessutom anses som en mindre ingripande åtgärd i den personliga integriteten än till
exempel manuell kroppsvisitation. Vi anser att denna typ av kontroll vid inpassering bör
vara lika på alla förvar och för alla som tillträder förvaret, förvarstagna, besökare och
personal. På så sätt blir kontrollen vid inpassering likvärdig för alla, samtidigt som
behovet av de mest integritetskränkande åtgärderna minskar. Vi föreslår att finansieringen
ska ske genom att prioritera om användningen av anslagna befintliga medel till 1:1
Migrationsverket och befintliga medel på 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid
domstolsprövning i utlänningsmål.

Ta emot fler kvotflyktingar
Kvotflyktingar tillhör de flyktingar som lever i störst utsatthet. UNHCR har upprepade
gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Regeringen har istället kraftigt minskat antalet kvotflyktingar –
något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill
att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar.
Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat
antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar
för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EUländer förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi anslår 300 miljoner för 2026, 800
miljoner för 2027 och 1 100 miljoner för 2027 för att kunna öka antalet kvotflyktingar
till 5 000.

81

24 Skatteförslag och finansiering
24.1 Egna skatteförslag
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026

2027

2028

–100

–100

–100

100

300

500

3 500

3 500

835

835

835

16 400

17 500

18 300

Sänkt moms på biobiljetter

–200

–200

–200

Sänkt skatt på el från fjärrvärme

–400

–400

–400

Återinför 60-öringen för mikroproduktion av förnybar el

–700

–700

–700

Höjd nivå i det gröna avdraget

–200

–200

–200

Halverad moms på reparationer
En mer progressiv kapitalbeskattning
Höjd malus för nya bilar med stora koldioxidutsläpp
Tillfällig bankskatt

12 500

Flygskatt

3 500

Grön skatteväxling i jordbruket

–2 200

Antibiotikaskatt
Återinförd utfasning av jobbskatteavdraget och återinförd
värnskatt

Slopad 500 kW-gräns för egenanvänd el
Höjt pris på koldioxid

–30

–30

–30

4 050

4 050

4 050

24.1.1 Halverad moms på reparationer
SD och regeringen valde i budgeten för 2023 att dubblera momsen på vissa reparationer.
Miljöpartiet anser att vi måste bort från slit-och-släng-samhället varför reparationer bör
uppmuntras. En övergång till ett mer hållbart samhälle och en hållbar ekonomi kräver att
resurser används mer effektivt. Att gynna reparationstjänster är en viktig del i det arbetet
eftersom det är mer resurseffektivt att laga och reparera varor än att köpa nytt. Att halvera
momsen på reparationer av cyklar, hushållsapparater, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne beräknas minska skatteintäkterna med 100 miljoner om året.

24.1.2 En mer progressiv beskattning av stora kapitalinnehav
Ägande och inkomster av kapital är mycket ojämnt fördelat. Regeringen har i två steg
infört nya regler för investeringssparkonton som gynnar personer med höga inkomster
och kapitalinnehav. Regeringens förslag har fått kritik av tunga instanser som Lagrådet,
Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. En mycket stor del av skattesänkningen
på ISK kommer träffa personer som redan har stora innehav på sina ISK.
Miljöpartiet anser att sparande ska uppmuntras, men anser att regeringens förslag att
skattebefria kapitalunderlag upp till 300 000 kronor är alltför omfattande och ökar
ojämlikheten – dessutom till en hög offentligfinansiell kostnad. Vi anser att kapitalunderlag upp till 50 000 kronor ska vara skattebefriade för att gynna småsparare. För att
göra kapitalbeskattningen mer rättvis och progressiv föreslår vi en ökad progressivitet i
ISK-beskattningen. Förslaget väntas inbringa 11,2 miljarder kronor 2026.

82

24.1.3 Höjd malus för nya bilar med stora utsläpp
För att snabba på elektrifieringen av fordonsflottan föreslår Miljöpartiet att den så kallade
malusen – den del av fordonsskatten som baseras på koldioxidutsläppen – höjs för nya
bilar med stora utsläpp. Miljöpartiet föreslår att den lägre gränsen för att betala malus
sänks i steg från 65 gram koldioxid per kilometer till 60 gram och därefter 55 gram. Den
övre gränsen sänks i tre steg från 115 gram till 110 gram och därefter 105 gram.
Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 100 miljoner kronor 2026, 300 miljoner
kronor 2027 och 500 miljoner kronor 2028.

24.1.4 Tillfällig bankskatt
Bankerna har tjänat stora pengar under en period då många haft det tufft. Sparräntorna
höjdes inte i takt med boräntorna – och på vägen ned sänks boräntorna mindre än Riksbankens styrränta. Detta reflekterar en bristande konkurrens mellan bankerna. Vi vill se
en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Skatten ska tas ut på räntenettot och väntas
inbringa 12,5 miljarder kronor under 2026.

24.1.5 Återinförd flygskatt och skatt på privatjet
År 2025 har 11 europeiska länder flygskatt, inklusive Norge och Danmark. Även EU:s tre
största ekonomier har flygskatt. Regeringens beslut att avskaffa flygskatten beräknas öka
utsläppen från svenska flygplatser med knappt 90 000 ton koldioxidekvivalenter. Miljöpartiet vill återinföra och dubbla den av regeringen avvecklade flygskatten samt lägga
en särskild skatt på privatjet om 20 000 kronor per flygning. En liknande skatt på privatjet
finns i Frankrike. Flygskatten väntas totalt inbringa 3,5 miljarder per år.

24.1.6 Grön skatteväxling i jordbruket
Jordbruket är viktigt för Sverige och för omställningen till en hållbar ekonomi. Att svenskt
jordbruk är beroende av fossila bränslen är en risk för branschen och för Sverige i stort
då höga oljepriser riskerar att slå mot matproduktionen. Politiken måste stötta jordbruket
utan att öka beroendet av fossila bränslen. Vi avvisar därför regeringens förslag om sänkt
skatt på diesel inom jord- och skogsbruk till förmån för ett jordbruksavdrag. Jordbruksavdraget väntas minska skatteintäkterna med 2,7 miljarder kronor 2026 och den avvisade
skattesänkningen på så kallad jordbruksdiesel ökar skatteintäkterna med 500 miljoner
kronor 2026.
Miljöpartiet vill även införa en antibiotikaskatt på kött för att motverka ohållbar och
hälsofarlig överanvändning av antibiotika. Svenska jordbrukare använder sig av låga
nivåer antibiotika, vilket inte bör vara en konkurrensnackdel. Skatten förväntas inbringa
835 miljoner kronor om året.

24.1.7 Återinförd utfasning av jobbskatteavdraget
I budgeten för 2025 föreslog regeringen och Sverigedemokraterna en riktad skattesänkning
enbart för höginkomsttagare genom att ta bort utfasningen av jobbskatteavdraget. Denna
förändring påverkar personer som tjänar mer än 65 000 kronor i månaden. Vi föreslår
även att det återinförs ytterligare ett steg i den statliga inkomstskatten vid inkomster
motsvarande 70 000 kronor i månaden. Förslaget inbringar 16,4 miljarder kronor 2026.

83

24.1.8 Sänkt moms på biobiljetter
Vi föreslår att momsen på biobiljetter sänks från 25 procent till 6 procent vilket är i linje
med den nivå som gäller för övrig kulturverksamhet. En sänkt moms kan locka publik
till biograferna och vända trenden för Sveriges biografer.

24.1.9 Sänkt skatt på el från fjärrvärme
En sänkning av skatten på el till fjärrvärmeproduktion till EU:s miniminivå möjliggör för
värmeverk och kraftvärmeverk att använda elöverskott, vid låga eller negativa priser,
för framställning av fjärrvärme. Det bidrar till att på ett snabbt och billigt sätt bättre
balansera ett elsystem med mer förnybar el samtidigt som det sänker fjärrvärmepriserna
och gynnar viktig lokal effekt. Vidare frigörs biomassa för andra ändamål, till exempel
produktion av förnybara bränslen. Vi föreslår att skatten på el från fjärrvärme sänks till
EU:s miniminivå. Förslaget minskar skatteintäkterna med 400 miljoner kronor om året.

24.1.10 Bättre förutsättningar för solel
Tidöregeringen har genomfört ett antal försämringar för privatpersoner som vill producera
förnybar el och har samtidigt försämrat förutsättningarna för företag som bidrar till att
mer förnybar el kan produceras. Vi föreslår att skattereduktionen för mikroproduktion
av förnybar el, den så kallade 60-öringen, återinförs. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 700 miljoner kronor.
Vi föreslår även att nivån i det gröna avdraget återigen höjs till 20 procent, vilket förväntas minska skatteintäkterna med 200 miljoner kronor. Utöver detta föreslår vi att den
så kallade 500 kW-gränsen för egenanvänd el slopas för att fler tak ska kunna användas
för att producera förnybar el. Denna förändring förväntas minska skatteintäkterna med
30 miljoner kronor.

24.1.11 Höjt pris på koldioxid
Som en del i att fasa in ett handelssystem höjs priset på koldioxid på bensin i kombination med att klimatkraven på bensin och diesel skärps. De 4,05 miljarderna i intäkt
föreslås delas ut via en grön utdelning till låg- och medelinkomsttagare som bor i landsoch glesbygd.

84

24.2 Avvisade skatteförslag
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
Nej till ytterligare ett jobbskatteavdrag och följdändringar
av det förhöjda grundavdraget
Nej till SINK-förändring
Nej till sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Nej till sänkt skatt på jordbruksdiesel till förmån för
jordbruksavdrag
Nej till förändrade 3:12-regler

2026

2027

2028

21 400

21 400

21 400

340

680

680

6 050

5 590

500
1 010

1 000

980

24.2.1 Nej till ytterligare ett jobbskatteavdrag
Tidöpartierna föreslår i budgeten ytterligare ett jobbskatteavdrag och motsvarande
ändringar i det förhöjda grundavdraget för personer äldre än 66 år. Vi avvisar förslaget
till förmån för mer träffsäkra åtgärder för att stärka hushållens ekonomi. Finanspolitiska
rådet konstaterar i sin rapport 2024 att jobbskatteavdrag inte är en effektiv
arbetsmarknadsåtgärd och att satsningar på arbetsmarknadsutbildningar är bättre för att
tackla arbetslösheten.
Vi avvisar även förändringen av SINK.

24.2.2 Avvisad tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter
Utvärderingar av tidigare sänkningar av arbetsgivaravgifter för unga visar att reformen
skapar få jobb i relation till dess kostnad. Vi avvisar därför reformen till förmån för
andra satsningar.

24.2.3 Avvisad skattesänkning på jordbruksdiesel till förmån för
jordbruksavdrag
Svenska bönder och svenskt jordbruk spelar en avgörande roll i vår livsmedelsförsörjning.
En robust jordbrukssektor är en viktig del i vår beredskap. Jordbrukets beroende av importerade fossila bränslen utgör därför en sårbarhet både för branschen och för Sverige i
stort. Vi behöver stötta svenskt jordbruk utan att öka beroendet av fossila bränslen. Vi
avvisar därför regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk till
förmån för ett jordbruksavdrag som gynnar svenska bönder utan att öka vårt beroende
av importerade fossila bränslen.

24.2.4 Nej till förändrade 3:12-regler
Vi avvisar förslaget om förändrade 3:12 regler. Förslaget har kritiserats för att det missgynnar vissa småföretagare medan stora konsultbyråer väntas gynnas. Kostnaden för
förslaget uppgår till en miljard och avvisas till förmån för andra prioriterade satsningar.

85

24.3 Andra omprioriteringar
24.3.1 Fritidskortet
Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Regeringens satsning på ett fritidskort är dock
inte lösningen på de växande klyftorna i barns och ungas tillgång till fritidsaktiviteter.
Det är ett dyrt och ineffektivt system där en stor del av satsningen kommer att gå till
administration i stället för till faktisk verksamhet. Den nya satsningen på fritidskortet
innebär i praktiken att betydande resurser försvinner i byråkratiska processer i stället för
att stärka föreningslivet, kulturskolorna och fritidsverksamheterna där barnen faktiskt
deltar. Miljöpartiet vill se ett starkt föreningsliv och civilsamhälle, inte kostsamma
system som riskerar att förstärka ojämlikheter i stället för att motverka dem. Vi avvisar
därför Fritidskortet till förmån för andra satsningar på föreningslivet och en meningsfull
fritid för barn.

24.3.2 Nej till ytterligare försämringar på migrationsområdet
Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå.
Förslagen om att skärpa kraven för medborgarskap och anhöriginvandring, att öka tandvårdskostnaderna för asylsökande samt att anpassa migrationspolitiken till EU:s miniminivå riskerar allvarligt att skada integrationen och förstärka utanförskapet. Vi motsätter
oss också regeringens ökade fokus på återvändande och fortsätter därför att avvisa höjningen av återvandringsbidraget som kritiserats av regeringens egen utredare.
Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsättningar för
integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter. Vi avvisar därför förslagen
om skärpta krav för svenskt medborgarskap, skärpta villkor för anhöriginvandring, en
ny mottagandelag, avskaffade särregler för avgifter för tandvård, genomförandet av
Miniminivåutredningen, nytt regelverk för förvar och medel för genomförandet av EU:s
migrations- och asylpakt.

24.3.3 Nej till regeringens fattigdomsreform
Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit att det ska införas ett så kallat bidragstak som kommer innebära att några av de mest utsatta familjerna i Sverige blir av med
flera tusenlappar i månaden. Regeringens egen expertmyndighet IFAU avstyrker förslaget och pekar på tidigare forskning som visat att liknande förslag lett till sämre skolresultat och ökad brottslighet när utsattheten ökar.
Miljöpartiet ser dock positivt på att kommunerna får resurser för att anordna meningsfulla aktiviteter för personer som står långt från arbetsmarknaden i samband med att ett
aktivitetskrav införs. Många som får försörjningsstöd är i behov av individanpassade
insatser för att stärka sina möjligheter för att komma in på arbetsmarknaden. Det kan
handla om att insatser för förbättrade språkkunskaper eller insatser för att man ska
kunna börja arbeta eller studera.

86

Bilaga
Tabell A: Förslag till utgiftsramar 2026
Tusental kronor
Utgiftsområde

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1
2
3
4
5
6
7
8
9

21 614 324
22 038 701
15 511 898
94 743 980
2 547 401
225 022 485
43 652 932
13 524 360
127 707 301

−7 000
36 000
±0
1 482 000
48 000
−108 000
19 140 000
−1 300 500
6 979 000

121 994 196
59 321 791
104 228 329
5 866 226
91 162 652
35 787 594
106 936 696
17 337 204

2 600 000
±0
8 900 000
858 000
1 475 000
2 441 000
3 380 000
2 405 036

1 775 128
4 874 201
19 625 341
7 939 815
106 704 772
22 566 654
8 955 115
180 723 354
26 955 200
54 199 851
1 543 317 501
−16 242 000
1 527 075 501
16 813 000
−1 639 000
1 542 249 501

9 492 000
300 000
25 903 000
12 574 000
39 492 000
3 238 000
±0
−3 000 000
±0
±0
136 327 536
±0
136 327 536
±0
±0
136 327 536

Rikets styrelse
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Skatt, tull och exekution
Rättsväsendet
Internationell samverkan
Försvar och samhällets krisberedskap
Internationellt bistånd
Migration
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
10 funktionsnedsättning
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13 Integration och jämställdhet
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
15 Studiestöd
16 Utbildning och universitetsforskning
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
18 konsumentpolitik
19 Regional utveckling
20 Klimat, miljö och natur
21 Energi
22 Kommunikationer
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24 Näringsliv
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
Summa utgifter
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Summa

87

Tabell B: Förslag till utgiftsramar 2027–2028
Miljoner kronor
Utgiftsområde

Avvikelse från regeringen
2027

2028

Rikets styrelse
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Skatt, tull och exekution
Rättsväsendet
Internationell samverkan
Försvar och samhällets krisberedskap
Internationellt bistånd
Migration
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Integration och jämställdhet
Arbetsmarknad och arbetsliv
Studiestöd
Utbildning och universitetsforskning
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
19 Regional utveckling
20 Klimat, miljö och natur
21 Energi
22 Kommunikationer
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24 Näringsliv
25 Allmänna bidrag till kommuner
26 Statsskuldsräntor m.m.
27 Avgiften till Europeiska unionen
Summa utgiftsområden

75
34
±0
1 453
17
−165
22 390
−1 193
7 569
2 413
±0
9 693
1 196
2 070
2 344
3 388
2 405

171
34
±0
1 451
7
−215
25 190
−1 220
6 069
2 419
±0
10 683
1 235
3 465
2 448
3 355
2 495

482
300
16 664
−451
11 060
3 395
±0
−2 910
±0
±0
82 229

477
300
19 254
−271
11 360
3 968
±0
−2 738
±0
±0
89 937

Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
Summa utgifter

±0
82 229

±0
89 937

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Summa

±0
±0
82 229

±0
±0
89 937

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18

88

Tabell C: Inkomster 2026
Tusental kronor
Inkomsttitel

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1100 Direkta skatter på arbete

808 992 340

38 760 000

1111 Statlig inkomstskatt

69 132 050

12 430 000

1115 Kommunal inkomstskatt

1 008 384 699

5 470 000

1120 Allmän pensionsavgift

173 521 706

±0

±0

±0

1140 Skattereduktioner

−442 046 115

20 860 000

1200 Indirekta skatter på arbete

814 027 500

6 660 000

1210 Arbetsgivaravgifter

800 382 003

6 720 000

1240 Egenavgifter

11 968 194

±0

1260 Avgifter till premiepensionssystemet

−55 271 066

−60 000

1270 Särskild löneskatt

69 701 943

±0

1280 Nedsättningar

−13 312 716

±0

1290 Tjänstegruppliv

559 142

±0

1300 Skatt på kapital

441 787 612

18 480 000

1310 Skatt på kapital, hushåll

101 352 289

10 330 000

1320 Skatt på företagsvinster

233 081 999

8 150 000

1330 Kupongskatt

10 730 504

±0

1340 Avkastningsskatt

32 581 715

±0

1350 Fastighetsskatt

44 920 230

±0

1360 Stämpelskatt

12 398 180

±0

1390 Riskskatt för kreditinstitut

6 722 695

±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

729 183 663

10 030 000

1410 Mervärdesskatt

602 172 481

1 300 000

1420 Skatt på alkohol och tobak

31 438 744

±0

1430 Energiskatt

36 062 816

−305 000

1440 Koldioxidskatt

24 387 496

4 600 000

1450 Övriga skatter på energi och miljö

4 996 189

4 335 000

1470 Skatt på vägtrafik

21 400 145

100 000

1480 Övriga skatter

8 725 792

±0

1500 Skatt på import

8 848 821

±0

1600 Restförda och övriga skatter

7 601 786

540 000

1700 Avgående poster, skatter till EU

−8 848 821

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 801 592 901

74 470 000

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 392 172 280

−5 470 000

1130 Artistskatt

89

Inkomsttitel

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

Statens skatteintäkter

1 409 420 621

69 000 000

1900 Periodiseringar

10 170 029

±0

1000 Statens skatteinkomster

1 419 590 650

69 000 000

Övriga inkomster

−44 679 988

±0

2000 Inkomster av statens verksamhet

50 555 829

±0

3000 Inkomster av försåld egendom

5 000 000

±0

4000 Återbetalning av lån

499 547

±0

5000 Kalkylmässiga inkomster

24 411 000

±0

6000 Bidrag m.m. från EU

35 705 428

±0

−160 851 792

±0

±0

±0

1 374 910 662

69 000 000

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
Inkomster i statens budget

Tabell D: Inkomster 2027–2028
Miljoner kronor
Inkomsttitel

Avvikelse från regeringen
2027

2028

1100 Direkta skatter på arbete

39 960

41 160

1111 Statlig inkomstskatt

13 130

14 130

1115 Kommunal inkomstskatt

5 470

5 470

1120 Allmän pensionsavgift

±0

100

1130 Artistskatt

±0

±0

1140 Skattereduktioner

21 360

21 460

1200 Indirekta skatter på arbete

6 200

610

1210 Arbetsgivaravgifter

6 260

670

1240 Egenavgifter

±0

±0

1260 Avgifter till premiepensionssystemet

−60

−60

1270 Särskild löneskatt

±0

±0

1280 Nedsättningar

±0

±0

1290 Tjänstegruppliv

±0

±0

1300 Skatt på kapital

9 470

10 160

1310 Skatt på kapital, hushåll

11 120

11 810

1320 Skatt på företagsvinster

−1 650

−1 650

1330 Kupongskatt

±0

±0

1340 Avkastningsskatt

±0

±0

1350 Fastighetsskatt

±0

±0

90

Inkomsttitel

Avvikelse från regeringen

1360 Stämpelskatt

±0

±0

1390 Riskskatt för kreditinstitut

±0

±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

9 730

9 930

1410 Mervärdesskatt

1 300

1 300

±0

±0

1430 Energiskatt

−305

−305

1440 Koldioxidskatt

4 100

4 100

1450 Övriga skatter på energi och miljö

4 335

4 335

1470 Skatt på vägtrafik

300

500

1480 Övriga skatter

±0

±0

1500 Skatt på import

±0

±0

1600 Restförda och övriga skatter

880

880

1700 Avgående poster, skatter till EU

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter

66 240

62 740

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

−5 470

−5 570

Statens skatteintäkter

60 770

57 170

1900 Periodiseringar

±0

±0

60 770

57 170

Övriga inkomster

±0

±0

2000 Inkomster av statens verksamhet

±0

±0

3000 Inkomster av försåld egendom

±0

±0

4000 Återbetalning av lån

±0

±0

5000 Kalkylmässiga inkomster

±0

±0

6000 Bidrag m.m. från EU

±0

±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på
skattekonto
Inkomster i statens budget

±0
±0

±0
±0

60 770

57 170

1420 Skatt på alkohol och tobak

1000 Statens skatteinkomster

Tabell E: Utgiftstak för staten
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
2026

2027

2028

Takbegränsade utgifter

136 328

82 229

89 937

Budgeteringsmarginal

±0

±0

±0

Utgiftstak för staten

136 328

82 229

89 937

91

Tabell F: Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
Kommunsektorns inkomster
Kommunal inkomstskatt
Kapitalinkomster och övriga inkomster
Statsbidrag under utgiftsområde 25
därav ekonomiska regleringar
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
Kommunsektorns utgifter
Finansiellt sparande i kommunsektorn

2026

2027

2028

11 280
5 470
±0
−3 000
−5 500
8 810
11 280
±0

11 470
5 470
±0
−2 910
−5 410
8 910
11 470
±0

10 242
5 470
±0
−2 738
−5 238
7 510
10 242
±0

2026

2027

2028

74 470
141 608
−67 138
−67 328
190
±0
−3,39 %

66 240
87 509
−21 269
−21 459
190
±0
−2,13 %

62 640
95 217
−32 577
−32 767
190
±0
−1,02 %

2026

2027

2028

69 000
±0
136 328
±0
±0
±0
−67 328

60 770
±0
82 229
±0
±0
±0
−21 459

57 170
±0
89 937
±0
±0
±0
−32 767

2026

2027

2028

38 760
6 660
18 480
10 030
74 470
−5 470
69 000
±0
69 000
±0
69 000

39 960
6 200
9 470
9 730
66 240
−5 470
60 770
±0
60 770
±0
60 770

41 160
610
10 160
9 930
62 740
−5 570
57 170
±0
57 170
±0
57 170

Tabell G: Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
Offentlig sektors inkomster
Offentlig sektors utgifter
Finansiellt sparande i offentlig sektor
Staten
Ålderspensionssystemet
Kommunsektorn
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

Tabell H: Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
Inkomster i statens budget
därav inkomster av försåld egendom
Utgifter i statens budget
därav statsskuldsräntor
Riksgäldskontorets nettoutlåning
Kassamässig korrigering
Statens budgetsaldo

Tabell I: Inkomster i statens budget
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
Direkta skatter på arbete
Indirekta skatter på arbete
Skatt på kapital
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Offentliga sektorns skatteintäkter
avgår skatter till andra sektorer
Statens skatteintäkter
Periodiseringar
Statens skatteinkomster
Övriga inkomster
Inkomster i statens budget

92

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

190 457

±0

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

1 182 565

±0

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

1 205 607

±0

2:3 Riksdagens fastighetsanslag

340 000

±0

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

170 059

±0

2:5 Riksrevisionen

399 403

±0

3:1 Sametinget

66 987

50 000

4:1 Regeringskansliet m.m.

10 722 886

−400 000

5:1 Länsstyrelserna m.m.

4 418 384

114 000

6:1 Allmänna val och demokrati

921 940

8 000

6:2 Justitiekanslern

101 298

±0

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

226 336

±0

6:4 Valmyndigheten

173 740

±0

6:5 Stöd till politiska partier

169 200

±0

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

54 840

23 000

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

159 271

138 000

8:1 Mediestöd

977 119

50 000

8:2 Mediemyndigheten

97 861

10 000

9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EUinformation

36 371

±0

21 614 324

−7 000

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
1:1 Kammarkollegiet
1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor
1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.
1:5 Finanspolitiska rådet
1:6 Konjunkturinstitutet
1:7 Statskontoret
1:8 Statistiska centralbyrån
1:9 Bidragsfastigheter
1:10 Finansinspektionen
1:11 Riksgäldskontoret
1:12 Bokföringsnämnden
1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter
1:14 Statens servicecenter
1:15 Finansmarknadsforskning
1:16 Upphandlingsmyndigheten
1:17 Utbetalningsmyndigheten
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

179 196
33 050
2 443
17 279 000
12 360
76 622
325 130
711 961
515 000
893 410
400 432
15 028
264 626
913 560
33 353
125 311
258 219
22 038 701

±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
−4 000
±0
±0
40 000
±0
±0
±0
36 000

93

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Skatteverket

9 434 848

±0

1:2 Tullverket

3 441 754

±0

1:3 Kronofogdemyndigheten

2 538 296

±0

97 000

±0

15 511 898

±0

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser
Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
1:1

Polismyndigheten

48 375 533

±0

1:2

Säkerhetspolisen

3 047 500

±0

1:3

Åklagarmyndigheten

2 891 903

±0

1:4

Ekobrottsmyndigheten

1 218 883

±0

1:5

Sveriges Domstolar

8 452 927

−4 000

1:6

Kriminalvården

24 204 721

±0

1:7

Brottsförebyggande rådet

316 670

±0

1:8

Rättsmedicinalverket

716 787

±0

1:9

Brottsoffermyndigheten

80 859

±0

281 953

138 000

1:10 Ersättning för skador på grund av brott
1:11 Rättsliga biträden m.m.

4 404 007

338 000

1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

79 487

±0

1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

20 174

±0

1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete

158 157

1 000 000

1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd

48 032

±0

1:16 Domarnämnden

14 387

±0

1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s
inre säkerhet, gränsförvaltning och visering

432 000

±0

±0

10 000

94 743 980

1 482 000

99:1 Stödlinje för föräldrar och anhöriga
Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Avgifter till internationella organisationer

1 691 967

15 000

1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

187 545

7 000

1:3 Inspektionen för strategiska produkter

185 134

±0

1:4 Svenska institutet

148 984

±0

333 771

26 000

2 547 401

48 000

1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
Summa

94

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5

Förbandsverksamhet och beredskap
Försvarsmaktens insatser internationellt
Anskaffning av materiel och anläggningar
Forskning och teknikutveckling
Statens inspektion för
försvarsunderrättelseverksamheten
1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
1:7 Officersutbildning m.m.
1:8 Försvarets radioanstalt
1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut
1:10 Nämnder m.m.
1:11 Försvarets materielverk
1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen
1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys
1:14 Stöd till Ukraina
2:1 Kustbevakningen
2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
2:4 Krisberedskap
2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för
alarmeringstjänst enligt avtal
2:6 Myndigheten för civilt försvar
2:7 Statens haverikommission
2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar
2:9 Rakel Generation 2
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

77 066 828
15 306 336
71 191 794
1 463 905

±0
±0
±0
±0

15 781
522 014
381 980
3 425 329
796 361
9 236
4 248 967
14 981
93 821
39 725 000
2 031 678

±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0

506 850
27 580
4 040 508

±0
±0
±0

454 671
2 017 449
67 141
159 794
799 389
655 092
225 022 485

±0
±0
±0
±0
±0
−108 000
−108 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
1:1 Biståndsverksamhet
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1:3 Nordiska Afrikainstitutet
1:4 Folke Bernadotteakademin
1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

41 536 657
1 805 277
18 488
217 119
50 000
25 391
43 652 932

19 100 000
±0
±0
40 000
±0
±0
19 140 000

95

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Migrationsverket

5 512 282

−159 500

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

4 223 000

100 000

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

1 600 013

−1 425 000

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

915 461

49 000

1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i
utlänningsmål

160 800

±0

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

107 602

157 000

1:7 Utresor för avvisade och utvisade

340 202

±0

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande
och flyktingar
Summa

665 000

−22 000

13 524 360

−1 300 500

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5
1:6
1:7
1:8
1:9
1:10
1:11
1:12
1:13
1:14
2:1
2:2
2:3
2:4
2:5
2:6
2:7
3:1
3:2
4:1
4:2
4:3

Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
Tandvårdsförmåner
Bidrag för läkemedelsförmånerna
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
Sjukvård i internationella förhållanden
Bidrag till psykiatri
Läkemedelsverket
E-hälsomyndigheten
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
Inspektionen för vård och omsorg
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
Folkhälsomyndigheten
Insatser för vaccinberedskap
Bidrag till WHO
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak
samt spel
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för
barn och unga
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
Myndigheten för delaktighet
Bidrag till funktionshindersorganisationer
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1 033 151
99 354
218 442
12 785 668
40 975 000
9 602 639
705 408
4 732 393
247 799
551 394
6 632 200
1 052 386
45 024
2 949 500
570 323
153 500
62 665
121 802

±0
±0
±0
−200 000
2 160 000
5 378 000
±0
500 000
±0
±0
−1 000 000
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0

105 316

±0

792 000
100 000
72 911
208 742
67 607
789 714
264 237

−792 000
±0
±0
8 000
±0
150 000
±0

96

4:4
4:5
4:6
4:7
5:1
5:2
6:1
6:2

Kostnader för statlig assistansersättning
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
Statens institutionsstyrelse
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Barnombudsmannen
Barnets rättigheter
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Förvaltning
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd:
Forskning

Summa

27 432 553
6 319 740
3 060 246
4 860 301
40 973
73 761

475 000
±0
±0
300 000
±0
±0

59 049

±0

921 503

±0

127 707 301

6 979 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning
1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.
1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen
2:1 Försäkringskassan
2:2 Inspektionen för socialförsäkringen
99:1 Ersättning för höga sjuklönekostnader
Summa

51 559 676
53 674 700
1 440 000
2 494 000
38 082
1 436 700
11 271 917
79 121
±0
121 994 196

±0
500 000
±0
±0
±0
±0
±0
±0
2 100 000
2 600 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
1:1 Garantipension till ålderspension
1:2 Efterlevandepensioner till vuxna
1:3 Bostadstillägg till pensionärer
1:4 Äldreförsörjningsstöd
1:5 Inkomstpensionstillägg
2:1 Pensionsmyndigheten
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

29 757 600
7 446 600
13 855 700
1 625 800
5 795 000
841 091
59 321 791

±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5

Barnbidrag
Föräldraförsäkring
Underhållsstöd
Adoptionsbidrag
Barnpension och efterlevandestöd

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

31 659 197
49 640 665
2 780 875
9 784
1 148 200

8 000 000
±0
±0
±0
±0

97

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
1:7 Pensionsrätt för barnår
1:8 Bostadsbidrag
99:1 Flyttpeng vid våld
Summa

7 645 098
7 671 200
3 673 310
±0
104 228 329

±0
±0
800 000
100 000
8 900 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
1:1 Integrationsåtgärder
1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
2:1 Diskrimineringsombudsmannen
2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder
3:2 Jämställdhetsmyndigheten
3:3 Bidrag för kvinnors organisering
4:1 Åtgärder mot utanförskap
99:1 Ny myndighet för arbete mot segregation
99:2 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

101 825
4 389 646
170 437
110 919
682 039
188 197
48 163
175 000
±0
±0
5 866 226

±0
363 000
±0
15 000
310 000
±0
±0
±0
70 000
100 000
858 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till
deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och
insatser
1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.
1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb
1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering
1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
1:12 Bidrag till lönegarantiersättning
1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
2:1 Arbetsmiljöverket
2:2 Arbetsdomstolen
2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO)
2:4 Medlingsinstitutet
2:5 Regional skyddsombudsverksamhet
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

7 821 683

300 000

45 973 112

550 000

6 073 822
20 212 263
2 153 201
132 554
1 864 000

625 000
±0
±0
±0
±0

52 809
86 510
66 560
8 303
2 292 000
3 150 824
1 010 926
38 613
43 722
69 750
112 000
91 162 652

±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
±0
1 475 000

98

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5

Studiehjälp
Studiemedel
Omställningsstudiestöd
Statens utgifter för räntor på studielån
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och
vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
1:7 Centrala studiestödsnämnden
1:8 Överklagandenämnden för studiestöd
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

4 571 331
19 788 041
7 339 000
2 816 050
63 150

1 200 000
1 200 000
±0
±0
5 000

27 000
1 163 526
19 496
35 787 594

±0
36 000
±0
2 441 000

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1 406 011

±0

1:1

Statens skolverk

1:2

Statens skolinspektion

676 633

±0

1:3

Specialpedagogiska skolmyndigheten

894 052

±0

1:4

Sameskolstyrelsen

68 698

±0

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk
verksamhet

5 493 885

80 000

1:6

Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan

293 837

±0

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom
förskola

5 760 000

500 000

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.

206 720

±0

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

130 582

±0

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

1 109 526

±0

1:11 Skolforskningsinstitutet

47 910

±0

1:12 Praktiknära skolforskning

36 043

±0

4 875 000

±0

173 418

±0

9 364 600

1 500 000

17 525

±0

1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning

3 712 422

160 000

1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan

202 724

±0

4 420 166

±0

1:13 Bidrag till lärarlöner
1:14 Särskilda insatser inom skolområdet
1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
1:16 Bidrag till vissa studier

1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
2:1

Universitetskanslersämbetet

166 446

±0

2:2

Universitets- och högskolerådet

320 330

−88 000

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

2 207 888

16 000

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

2 619 766

19 000

2:4

99

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

2 572 678

19 000

Lunds universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

2 748 425

20 000

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

2 543 214

19 000

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

1 941 779

14 000

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

2 091 947

16 000

2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

1 978 453

15 000

2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

1 694 535

13 000

2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

1 349 615

10 000

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

1 895 241

14 000

2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

1 199 667

9 000

2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

859 998

6 000

2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

1 973 459

14 000

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå

1 435 827

11 000

2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning
på forskarnivå

2 207 400

16 000

2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

832 619

6 000

2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

530 237

4 000

2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

824 443

6 000

2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

311 502

2 000

2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

1 283 484

10 000

2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

429 188

3 000

2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

966 377

7 000

2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

356 479

3 000

2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

672 410

5 000

2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

311 638

2 000

2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

1 148 114

9 000

2:5
2:6
2:7
2:8
2:9

100

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

330 179

2 000

2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

746 278

6 000

2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på
forskarnivå

309 021

2 000

2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå
och avancerad nivå

317 252

2 000

2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning
på forskarnivå

119 201

1 000

2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå

235 787

2 000

2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och
utbildning på forskarnivå

63 704

1 000

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå

131 447

1 000

2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och
utbildning på forskarnivå

40 885

1 000

2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

611 787

5 000

2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på
forskarnivå

119 515

1 000

2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

513 590

4 000

2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på
forskarnivå

120 821

1 000

2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

564 285

4 000

2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på
forskarnivå

128 297

1 000

2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

497 394

4 000

2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på
forskarnivå

115 343

1 000

2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

484 014

4 000

2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på
forskarnivå

108 153

1 000

2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

386 068

3 000

2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på
forskarnivå

74 265

1 000

2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

456 387

3 000

2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på
forskarnivå

104 446

1 000

2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

196 524

2 000

2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå

25 943

1 000

2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

76 756

1 000

101

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på
forskarnivå

15 839

1 000

2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på
grundnivå och avancerad nivå

156 768

1 000

2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och
utbildning på forskarnivå

26 092

1 000

2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

509 279

4 000

2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på
forskarnivå

140 575

1 000

2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och
avancerad nivå

47 704

1 000

2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på
forskarnivå

56 667

1 000

2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

4 415 760

32 000

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

991 719

50 000

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

983 700

±0

2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

3 039 108

22 000

2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet

50 980

20 000

8 072 296

±0

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella
organisationer

420 061

±0

3:3

Vetenskapsrådet: Förvaltning

212 500

±0

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

1 477 356

±0

3:5

Rymdstyrelsen: Förvaltning

55 379

±0

3:6

Institutet för rymdfysik

65 811

±0

3:7

Kungl. biblioteket

509 048

±0

3:8

Polarforskningssekretariatet

75 359

±0

3:9

Sunet

49 183

±0

3:10 Överklagandenämnden för etikprövning

5 809

±0

3:11 Etikprövningsmyndigheten

58 495

±0

3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

16 091

±0

3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål

89 495

±0

3:14 Gentekniknämnden

5 145

±0

4:1

Internationella program

81 589

±0

4:2

Avgift till Unesco och ICCROM

32 186

±0

4:3

Kostnader för Svenska Unescorådet

11 906

±0

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och
forskning

24 543

±0

±0

750 000

106 936 696

3 380 000

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

3:2

99:1 Fler timmar i fritids och förskola för fler barn
Summa

102

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen
±0

1:1

Statens kulturråd

83 206

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
internationellt kulturutbyte och samarbete

501 582

354 000

1:3

Skapande skola

226 464

–226 464

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

44 153

±0

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9 753

40 000

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 692 255

147 000

1:7

Myndigheten för kulturanalys

20 616

±0

2:1

Bidrag till Operan och Dramaten

802 500

±0

2:2

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

358 244

10 000

2:3

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

249 098

50 000

2:4

Statens musikverk

113 346

±0

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

233 678

±0

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

151 335

±0

3:3

Institutet för språk och folkminnen

78 893

±0

4:1

Konstnärsnämnden

25 302

±0

4:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

570 530

30 000

5:1

Riksarkivet

618 945

±0

6:1

Riksantikvarieämbetet

341 359

60 500

6:2

Bidrag till kulturmiljövård

299 782

±0

6:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

490 000

20 000

6:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

8 000

±0

7:1

Centrala museer: Myndigheter

1 612 476

±0

7:2

Centrala museer: Stiftelser

284 714

±0

7:3

Bidrag till vissa museer

82 218

±0

7:4

Forum för levande historia

65 842

50 000

7:5

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa
kulturföremål

80

±0

7:6

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

42 518

±0

7:7

Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet

53 708

20 000

8:1

Stöd till trossamfund

82 000

20 000

9:1

Filmstöd

555 444

±0

10:1 Sändningar av TV Finland

9 574

±0

10:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

3 592

±0

733

±0

10:4 Stöd till taltidningar

43 406

±0

11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

87 533

±0

11:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet

240 680

50 000

2 000

50 000

2 152 811

130 000

12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

52 164

20 000

12:3 Stöd till friluftsorganisationer

109 785

100 000

10:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

11:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
12:1 Stöd till idrotten

103

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

12:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

±0

12:5 Insatser för den ideella sektorn

223 758

80 000

12:6 Stöd till plats för idrott

250 000

±0

13:1 Statsbidrag till studieförbund

1 496 023

500 000

13:2 Statsbidrag till folkhögskolor

2 521 760

100 000

13:3 Bidrag till tolkutbildning

57 331

±0

13:4 Särskilt utbildningsstöd

268 158

±0

14:1 Spelinspektionen

104 855

±0

99:1 Stärkt kulturskola

±0

200 000

99:2 Filmfond

±0

300 000

99:3 Kulturell allemansrätt

±0

300 000

17 337 204

2 405 036

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

123 000

±0

4 000

±0

1:1

Bostadspolitisk utveckling

1:2

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

1:3

Boverket

320 063

10 000

1:4

Statens geotekniska institut

58 872

±0

1:5

Lantmäteriet

963 198

±0

2:1

Konsumentverket

197 867

10 000

2:2

Allmänna reklamationsnämnden

68 041

±0

2:3

Fastighetsmäklarinspektionen

36 963

±0

2:4

Bidrag till miljömärkning av produkter

3 124

2 000

99:1 Investeringsstöd för grönt samhällsbygge

±0

2 000 000

99:2 Klimatanpassning av bebyggd miljö

±0

1 000 000

99:3 Energieffektivisering för bostadsfastigheter och lokaler

±0

6 000 000

99:4 Gröna och trygga samhällen

±0

100 000

99:5 Renoveringsstöd i ekonomiskt utsatta områden

±0

250 000

99:6 Trygghetsmedel för fastighetsägare

±0

50 000

99:7 Handläggning av byggkrediter

±0

50 000

99:8 Konsumentområdets civilsamhällesorganisationer

±0

20 000

1 775 128

9 492 000

Summa

104

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 19 Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
1:1

Regionala utvecklingsåtgärder

1:2

Transportbidrag

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för
en rättvis omställning perioden 2021–2027

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

2 167 337

±0

455 864

±0

2 251 000

±0

±0

300 000

4 874 201

300 000

99:1 Landsbygdsavtal
Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Ramanslag
1:1
1:2
1:3
1:4
1:5
1:6
1:7
1:8
1:9
1:10
1:11
1:12
1:13
1:14
1:15
1:16
1:17
1:18
1:19
1:20
1:21
2:1
2:2
99:1
99:2

99:3
99:4

Naturvårdsverket
Miljöövervakning m.m.
Åtgärder för värdefull natur
Sanering och återställning av förorenade områden
Miljöforskning
Kemikalieinspektionen
Avgifter till internationella organisationer
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i
jordbrukssektorn
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Klimatanpassning
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Insatser för internationella klimatinvesteringar
Internationellt miljösamarbete
Skydd av värdefull natur
Havs- och vattenmyndigheten
Klimatinvesteringar
Klimatpremier
Industriklivet
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
Driftstöd för bio-CCS
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
Differentierad elbilsbonus
Klimatsäkring mot ras, skred, erosion och
översvämning i nationella riskområden MälardalenStockholm, Skåne-Hallandskusten, Norra
Vänernområdet, Mellersta Norrlandskusten samt
Blekinge-Kalmarkusten
Bonus för att konvertera en fossilbil till el- eller
biogasdrift
Transportpeng

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

787 432
407 714
1 803 335
813 818
93 825
340 325
329 431

33 000
162 000
1 143 000
751 000
26 000
32 000
±0

100 000
336 986
89 500
1 388 565
163 450
57 400
1 185 500
373 373
4 490 000
2 703 000
653 000
115 000
1 714 000
400 000

±0
±0
±0
761 000
±0
7 000
3 814 000
150 000
2 500 000
500 000
3 000 000
70 000
±0
1 000 000

139 279

±0

1 140 408
±0

±0
1 200 000

±0

50 000

±0
±0

200 000
4 050 000

105

Ramanslag
99:5 Storskaliga klimatanpassningsåtgärder
99:6 Återvinningsklivet
99:7 Havs- och vattenmiljöforskning
99:8 Klimatavtal för skogsägare
99:9 Restaureringsmiljard
Summa

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

±0
±0
±0
±0
±0
19 625 341

3 000 000
1 000 000
50 000
1 404 000
1 000 000
25 903 000

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
Ramanslag
1:1

Statens energimyndighet

602 028

±0

1:2

Insatser för energieffektivisering

327 000

±0

1:3

Energiforskning

1 527 723

±0

1:4

Energimarknadsinspektionen

234 451

±0

1:5

Energiplanering

1 195 000

−875 000

1:6

Avgifter till internationella organisationer

33 328

±0

1:7

Elsäkerhetsverket

89 285

±0

1:8

Laddinfrastruktur

605 000

400 000

1:9

Biogasstöd

1 035 000

±0

1:10 Energiberedskap

398 000

±0

1:11 Elberedskap

705 000

±0

1:12 Energistöd

1 137 000

±0

1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya
kärnkraftsreaktorer

50 000

−50 000

1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya
kärnkraftsreaktorer

1 000

−1 000

99:1 Ersättning till kommuner för vind och sol

±0

400 000

99:2 Ersättning till regioner för vattenkraft

±0

700 000

99:3 Återinför Energisteget för företagens
energieffektivisering

±0

3 000 000

99:4 Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade
biodrivmedel

±0

3 000 000

99:5 Investeringsstöd grön baskraft

±0

6 000 000

7 939 815

12 574 000

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

46 386 804

18 000 000

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

40 327 971

6 000 000

1:3

Trafikverket

6 531 201

±0

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

353 808

±0

1:5

Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

85 284

±0

106

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

662 013

−425 000

1 055 000

197 000

1:6

Ersättning avseende flygplatser

1:7

Trafikavtal

1:8

Viss internationell verksamhet

30 557

±0

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

88 896

±0

1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till
Transeuropeiska nätverk

1 000 000

±0

1:11 Trängselskatt i Stockholm

2 024 325

±0

1:12 Transportstyrelsen

2 704 834

−10 000

1:13 Trafikanalys

80 268

±0

1:14 Trängselskatt i Göteborg

939 330

±0

1 600 000

±0

1:16 Internationell tågtrafik

65 000

30 000

1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst

346 000

±0

466

±0

1:19 Obemannad luftfart

30 000

±0

2:1

Post- och telestyrelsen

318 763

±0

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med
funktionsnedsättning

106 278

±0

2:3

Grundläggande betaltjänster

25 037

±0

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

153 844

±0

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

1 323 814

±0

2:6

Myndigheten för digital förvaltning

295 385

±0

2:7

Digital förvaltning

169 894

±0

99:1 Sverigekortet

±0

11 100 000

99:2 Stadsmiljöavtal

±0

600 000

99:3 Investeringsstöd för kollektivtrafik

±0

4 000 000

106 704 772

39 492 000

1:15 Sjöfartsstöd

1:18 Lån till körkort

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1

Skogsstyrelsen

642 197

258 000

1:2

Insatser för skogsbruket

574 373

1 446 000

1:3

Statens veterinärmedicinska anstalt

243 865

±0

1:4

Bidrag till veterinär fältverksamhet

158 824

±0

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

9 933

4 000

1:6

Bekämpning av smittsamma djursjukdomar

133 349

42 000

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

57 778

40 000

1:8

Statens jordbruksverk

937 527

97 000

1:9

Bekämpning av växtskadegörare

18 000

±0

7 681 572

±0

194 333

±0

1:10 Gårdsstöd m.m.
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

107

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma
jordbrukspolitiken 2023–2027

3 257 312

780 000

1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma
jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027

2 204 200

±0

1:14 Livsmedelsverket

727 547

±0

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

131 160

±0

1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

57 413

±0

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

531 000

±0

1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

34 830

15 000

1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

24 116

±0

1:20 Åtgärder på fjällägenheter

1 529

±0

1:21 Främjande av rennäringen m.m.

131 915

14 000

1:22 Sveriges lantbruksuniversitet

2 421 487

12 000

848 164

±0

1 177

±0

168 053

±0

1 071 000

±0

1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

104 000

20 000

1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske
och vattenbruk 2021–2027

200 000

±0

99:3 Biopremie

±0

100 000

99:4 Innovationsstöd för klimatåtgärder inom jordbruket och
livsmedelsföretag

±0

30 000

99:5 Stöd till kommunsektorn för att bibehålla ekomålen

±0

30 000

99:6 Modernt va och modern vattenrening

±0

350 000

22 566 654

3 238 000

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

309 753

±0

3 439 255

±0

1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning
1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1:25 Slakterikontroll
1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och
dricksvattenområdet

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
1:1

Verket för innovationssystem

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

1:3

Institutens strategiska kompetensmedel

812 668

±0

1:4

Tillväxtverket

489 278

±0

1:5

Näringslivsutveckling

619 542

±0

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser

76 910

±0

1:7

Turismfrämjande

114 613

±0

1:8

Sveriges geologiska undersökning

390 747

±0

1:9

Geovetenskaplig forskning

5 923

±0

1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar

14 000

±0

1:11 Bolagsverket

228 281

±0

108

Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

12 327

±0

1:13 Konkurrensverket

234 589

±0

1:14 Konkurrensforskning

10 804

±0

1:15 Upprustning och drift av Göta kanal

39 910

±0

1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
företag

38 850

±0

1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag

11 000

±0

1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer

16 860

±0

1:19 Finansiering av rättegångskostnader

18 000

±0

1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation

269 472

±0

1:21 Patent- och registreringsverket

371 096

±0

1:22 Stöd vid korttidsarbete

100 000

±0

2:1

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet

37 082

±0

2:2

Kommerskollegium

130 363

±0

2:3

Exportfrämjande verksamhet

568 367

±0

2:4

Investeringsfrämjande

107 772

±0

2:5

Avgifter till internationella handelsorganisationer

23 517

±0

2:6

Bidrag till standardiseringen

45 136

±0

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning

419 000

±0

8 955 115

±0

Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Kommunalekonomisk utjämning

174 096 852

−3 000 000

6 364 352

±0

8 650

±0

250 000

±0

3 500

±0

180 723 354

−3 000 000

1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner
1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
Summa

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
1:1 Räntor på statsskulden

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

26 800 000

±0

1:2 Oförutsedda utgifter

10 000

±0

1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter

145 200

±0

26 955 200

±0

Summa

109

Anslagsförslag 2026 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag

Regeringens
förslag

Avvikelse från
regeringen

1:1 Avgiften till Europeiska unionen

54 199 851

±0

Summa

54 199 851

±0

Amanda Lind (MP)
Daniel Helldén (MP)

Janine Alm Ericson (MP)

Leila Ali Elmi (MP)

Emma Berginger (MP)

Mats Berglund (MP)

Camilla Hansén (MP)

Annika Hirvonen (MP)

Linus Lakso (MP)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Luhr (MP)

Emma Nohrén (MP)

Amanda Palmstierna (MP)

Jan Riise (MP)

Jacob Risberg (MP)

Nils Seye Larsen (MP)

Malte Tängmark Roos (MP)

Ulrika Westerlund (MP)

110