Kommittémotion MP045

Motion till riksdagen
2025/26:3953
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)

med anledning av prop. 2025/26:150
Polisens användning av AI för
ansiktsigenkänning i realtid

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en säkrare
tillståndsprövning och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta
initiativ till ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om
användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande
ändamål och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om användning
av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål bör
tidsbegränsas och tillämpningen utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med en tydligare reglering av hur proportionalitetsbedömningen ska
göras i varje enskilt fall och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag som innebär att användning av AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid vid utredning och lagföring av brott som huvudregel
ska förutsätta att personen är misstänkt på sannolika skäl, och detta tillkännager
riksdagen för regeringen.

Motivering
EU:s förordning om artificiell intelligens, AI-förordningen, är redan gällande rätt i
Sverige. I Europaparlamentet har Miljöpartiet ställt sig bakom förordningen, därför att
EU behöver en stark, gemensam reglering av artificiell intelligens som värnar säkerhet
och grundläggande rättigheter. Utgångspunkten i förordningen är ett generellt förbud

mot ansiktsigenkänning i realtid på allmänt tillgängliga platser. Det är en viktig princip.
Den sätter en tydlig gräns mot en utveckling där staten normaliserar massövervakning i
det offentliga rummet. Samtidigt innehåller förordningen ett begränsat utrymme för
medlemsstater att, under strikta förutsättningar, tillåta AI för vissa brottsbekämpande
ändamål. För Miljöpartiet var det viktigt att AI-förordningen genomförs i sin helhet,
liksom ett förbud mot ansiktsigenkänning i realtid med endast ett fåtal begränsade
undantag.
Miljöpartiet ser med stor oro på de konsekvenser som användningen av AI-system
för ansiktsigenkänning i realtid kan få för människors privatliv, integritet och fri- och
rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har varnat för att förslaget innebär en
inskränkning i skyddet för privat- och familjeliv och att det även påverkar yttrandefriheten, demonstrations- och mötesfriheten samt religionsfriheten. Civil Rights
Defenders har pekat på risken för diskriminering, rasprofilering, ökad känsla av kontroll
och en utveckling där människor avstår från att vistas i eller uttrycka sig i det offentliga
rummet. Den typen av nedkylande effekter hör inte hemma i ett öppet och demokratiskt
samhälle.
Miljöpartiet delar också den oro som flera remissinstanser för fram om att regeringen
inte tillräckligt tydligt besvarar centrala frågor om hur lagstiftningen ska fungera i
praktiken. Propositionen ger inte tillräcklig klarhet i vilka företag som ska leverera
systemen, vilken teknik som ska användas, hur träffsäkerheten ska säkerställas, hur
felaktiga träffar ska hanteras eller hur staten ska garantera att data inte används av
privata leverantörer för egna ändamål. När det gäller just denna typ av teknik räcker det
inte med regeringens försäkringar om att systemen ska användas ansvarsfullt. Kraven på
transparens, kontroll och oberoende granskning måste vara höga redan från början. Vi
vill påminna om att detta är en teknik som visat betydande risker, inte minst när det
gäller diskriminerande utfall och rättssäkerhet. Miljöpartiets utgångspunkt är därför att
tillämpningen av förslaget måste vara mer restriktiv än vad regeringen föreslår i
propositionen.
Emellertid har vi förståelse för att det kan finnas situationer där tekniken kan vara
motiverad. Till exempel för att i efterhand granska material inom ramen för brottsutredningar för att hitta försvunna personer eller offer för människorov, människohandel
eller sexuellt utnyttjande, eller för att avvärja ett överhängande hot mot liv och säkerhet.
Även i dessa situationer måste det däremot finnas mycket starka rättssäkerhetsgarantier,
tydliga begränsningar och ett långtgående skydd för den personliga integriteten. Det
faktum att användningen av AI för ansiktsigenkänning är så ingripande kräver att
lagstiftningen måste vara proportionerlig, träffsäker och rättssäker.

Säkrare tillståndsprövning
Regeringen föreslår att åklagare ska pröva frågan om tillstånd att använda AI-system för
ansiktsigenkänning i realtid för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller verkställa en straffrättslig påföljd. Allmänna domstolar föreslås pröva
frågan om tillstånd att använda tekniken för att utreda eller lagföra brott. Miljöpartiet
anser att detta inte är tillräckligt. AI för ansiktsigenkänning i realtid är ett så ingripande
övervakningsverktyg att all användning bör föregås av prövning av en allmän domstol.
Flera remissinstanser, däribland Sveriges advokatsamfund, Institutet för mänskliga
rättigheter, Centrum för rättvisa och Civil Rights Defenders, har pekat på behovet av
2

starkare rättssäkerhetsgarantier. När staten ges möjlighet att i realtid automatiserat söka
efter och identifiera människor i det offentliga rummet måste prövningen ligga hos en
oberoende domstol, inte hos åklagare.
Regeringen föreslår också en möjlighet att påbörja användningen av AI för ansiktsigenkänning i realtid utan tillstånd, om det är fara i dröjsmål. En sådan ordning riskerar
att i praktiken förskjuta tyngdpunkten från förhandskontroll till efterhandskontroll.
Miljöpartiet anser därför att undantagssituationer måste hållas mycket snäva, och
huvudregeln ska vara domstolsprövning innan tekniken får användas. Ju mer ingripande
övervakningen är, desto starkare måste de rättssäkerhetsgarantier vara som omger den.
Till sist föreslår regeringen att bestämmelserna om offentligt ombud inte ska
tillämpas vid domstolens tillståndsprövning. Vidare föreslås ingen möjlighet att
överklaga ett beslut om tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid.
Sveriges advokatsamfund anser att avsaknaden av ett offentligt ombud innebär en stor
risk att komma i konflikt med bestämmelserna om rättvis rättegång i bl.a. Europakonventionen. Advokatsamfundet avstyrker därför förslaget i den delen. Både samfundet och Civil Rights Defenders föreslår ett offentligt ombud och att besluten ska vara
överklagbara för båda parter. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna ifrågasätter
förslaget om att det inte ska utses ett offentligt ombud. Miljöpartiet instämmer med
remissinstanserna och anser att såväl offentliga ombud som möjligheter att överklaga
beslut om tillstånd behövs för att garantera rättssäkerheten.

Stärkt skydd för integritet, information och rättigheter
Miljöpartiet anser att regeringen underskattar de integritetsrisker som följer av AI för
ansiktsigenkänning i realtid. Som flera remissinstanser framhåller sker den föreslagna
lagen i en tid då statens möjligheter till övervakning successivt byggts ut genom flera
parallella lagstiftningsprocesser. Justitiekanslern har pekat på svårigheten att bedöma
proportionaliteten i ett enskilt förslag när den samlade effekten av flera utökade möjligheter till övervakning inte analyserats tillräckligt. Det är en allvarlig invändning som
regeringen inte bemöter på ett övertygande sätt.
Miljöpartiet menar att skyddet för den enskilde därför måste stärkas på flera punkter.
Den som har identifierats eller lokaliserats genom tekniken bör som huvudregel underrättas, inte bara i brottsutredande verksamhet utan även när tekniken använts för att
förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. En rättsstat ska inte bygga ut
möjligheterna till övervakning utan tydliga regler för information, insyn och möjlighet
till efterhandskontroll.
Miljöpartiet anser också att det måste säkerställas att den information som genereras
genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid stannar hos brottsbekämpande myndigheter och inte riskerar att spridas till eller användas av privata
leverantörer. Här väcker propositionen för många obesvarade frågor. Vilka företag ska
leverera systemen? Hur ska staten säkerställa att träningsdata, sökdata, loggar och
träffresultat inte sprids vidare? När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in
från privata aktörer krävs betydligt starkare skydd för information, spårbarhet och
oberoende kontroll än vad regeringen redovisar.
Därtill behöver lagstiftningen kompletteras med krav på återkommande och obligatoriska riskanalyser. Tekniken är känd för att kunna ge felaktiga och diskriminerande
utfall, bl.a. i relation till kön och etnicitet. Civil Rights Defenders har pekat på att AI3

system ofta reproducerar fördomar. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext
kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det måste därför finnas krav på
löpande tester, dokumentation, extern granskning och uppföljning av systemets träffsäkerhet och rättssäkerhet. Institutet för mänskliga rättigheter har också framhållit
behovet av en pilotfas, oberoende tillsyn och möjlighet för forskare och civilsamhälle
att granska systemen. Det är rimliga krav i en rättsstat.
Miljöpartiet är också oroat över att tekniken ska användas på allmän plats i brottsbalkens mycket breda mening. Justitiekanslern har påpekat att detta kan omfatta
restauranger, hotell och affärslokaler. Det är en långtgående ordning. När människor
inte vet om att de riskerar att bli föremål för identifiering i realtid i vardagliga miljöer
påverkas både människors integritet och deras känsla av trygghet. Regeringen borde
därför ha övervägt en snävare avgränsning och tydliga begränsningar av var tekniken
över huvud taget får användas.

Kontroll och nödvändighet och proportionalitet
Enligt AI-förordningen krävs en proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall. Miljöpartiet anser att regeringen inte tillräckligt avgränsar användningen av AI-teknik till fall
där det är absolut nödvändigt. Regeringen framhåller visserligen att användningen ska
vara proportionerlig men öppnar samtidigt för att en ansökan i vissa fall kan avse en
längre tidsperiod och ett större geografiskt område, kanske till och med hela landet,
under förutsättning att det anses proportionerligt i det enskilda fallet. En så öppen
formulering är djupt problematisk när det handlar om ett verktyg som i praktiken kan
innebära biometrisk masskanning av människor på allmänt tillgängliga platser. Även
Lagrådet anmärker på att förutsättningarna för att använda tekniken är vida, vilket
innebär att ett stort och obestämt antal personer kan bli föremål för tekniken
ansiktsigenkänning.
Miljöpartiet anser att regeringen måste återkomma med en tydligare reglering av
proportionalitetsbedömningen. Det bör framgå betydligt klarare vilka faktorer som ska
vägas in, hur avgränsningar ska göras i förhållande till tid och plats och hur intrånget i
andra människors fri- och rättigheter ska beaktas. Särskilt viktigt är att proportionaliteten inte bara bedöms utifrån brottsbekämpningens intresse, utan också utifrån
teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet och med hänsyn till att människor i
allmänhet inte ska känna oro för att de riskerar att bli övervakade i det offentliga
rummet. I likhet med Lagrådet vill vi påminna om att utgångspunkten i AI-förordningen
är att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid är förbjudna och att de bestämmelser i
förordningen som ändå gör det möjligt för medlemsstaterna att införa sådana system ska
tolkas restriktivt.
Vidare anser Miljöpartiet att regeringen valt en alltför låg misstankegrad för när
tekniken ska få användas för att lokalisera eller identifiera en person som misstänks för
ett allvarligt brott. Att lägga ribban vid skäligen misstänkt är enligt vår mening inte
tillräckligt när det gäller en så integritetskänslig metod. Även om AI-förordningen inte
uttryckligen hindrar en sådan ordning, finns det inget som tvingar regeringen att välja
den lägre nivån. Tvärtom talar integritetsintresset, rättssäkerheten och teknikens
felmarginaler för att användningen i dessa fall bör förutsätta den högre misstankegraden
på sannolika skäl. Det skulle vara en mer återhållsam, rättssäker och proportionerlig
reglering.
4

Miljöpartiet vill även understryka att regeringens hänvisning till att användningen
ska vara absolut nödvändig inte i sig löser dessa problem. Det är ett krav som redan
följer av EU-rätten. Den verkliga frågan är hur detta krav omsätts i svensk rätt, hur
restriktivt det tolkas i praktiken och vilka rättssäkerhetsgarantier som kopplas till det.
Där ger propositionen inte tillräcklig vägledning.

Tidsbegränsning och utvärdering
Miljöpartiet anser att lagen bör tidsbegränsas och utvärderas innan den kan permanentas. Integritetsskyddsmyndigheten och Institutet för mänskliga rättigheter har pekat
på behovet av att lagens effektivitet och påverkan på enskildas rättigheter följs upp. Det
är en rimlig och nödvändig ordning. När lagstiftaren inför ett så ingripande verktyg
måste det också finnas en tydlig mekanism för att pröva om användningen verkligen
varit nödvändig, om den gett avsedda resultat och vilka konsekvenser den fått för
rättssäkerheten och de grundläggande fri- och rättigheterna.
Miljöpartiet föreslår därför att lagen tidsbegränsas, förslagsvis till fem år. Under
denna tid bör tillämpningen följas upp noggrant. En sådan utvärdering skulle t.ex. kunna
omfatta hur ofta tekniken har använts och i vilka situationer samt med vilka resultat, hur
ofta falska träffar uppstått, hur proportionalitetsbedömningarna gjorts, om vissa grupper
drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat.
Först därefter kan riksdagen ta ställning till om lagen bör permanentas, skärpas eller
upphävas.

Ulrika Westerlund (MP)
Mats Berglund (MP)

Camilla Hansén (MP)

Annika Hirvonen (MP)

Jan Riise (MP)

Nils Seye Larsen (MP)

5

